30 år och bor fortfarande hemma!?

Vad anser ni om en 30 åring som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar?

Självklart hjälper denna till med städning, matlagning, tvätt m.m, kan dock inte bidra med så mycket pengar eftersom han/hon är arbetslös.

Det är onormalt enligt mig och tyder på någon sorts problematik skulle jag säga. Ingen som skulle vara attraktiv som eventuell partner i alla fall.

Men om man haft problem och sedan inte känner sig redo att flytta hemifrån när man är 30 så har man ju uppenbarligen problem.
Hur skulle den personen kunna kännas relevant som partner? Det känns ju tveksamt att någon som är 30 och inte ens är redo att ta hand om sig själv skulle vara redo att bilda familj och ta hand om någon annan. Själv så skulle jag känna mig sjukt stressad om jag var i det stadiet i den åldern (eller träffade någon som var det... barn och villa vid 45-50??)...

Är det bara ekonomin/bostadsbristen så är det inte samma sak, men jag svarade utefter dom här förutsättningarna:

Det är väldigt svårt att inte ha några fördomar och människan är rätt bra på att sortera in folk i olika fack. Det går ju inte att titta på en människa utan att hjärnan målar upp en bild av vad man förväntar sig (det gäller både utseende/det man ser och förutsättningar/egenskaper)

Sedan skulle jag ju inte sluta prata med en person sekunden jag fick reda på en sådan här sak, men jag skulle ju ljuga om jag skulle skriva att jag inte skulle tycka det var konstigt och anta att det fanns problem bakom (sådant som jag undviker nu när jag är redo att söka något seriöst, någon att skaffa barn med osv)

Det är superkonstigt att bo hemma vid 30 år......!!

Herregud! Skaffa en bostad och sök bidrag på soc är väl bättre än att bo hemma vid den åldern!