Anonym (Haha) skrev 2014-12-17 20:14:00 följande:
Nej, han log inte eller flinade. Jag uppfattade honom som seriös. Hur hade du förväntat dig att han skulle betett sig för att ta det seriöst då? Jag ser nog obekväm eller generad som normalt beteende i en liknande situation.
Jag glömde skriva det men innan jag pratade med honom så pratade jag igen med de tjejer som berättat om snacket (de är inte hans vänner utan går bara i samma klass) och de sa att de aldrig hört honom påstå att det har hänt något mellan oss (jag uppfattade det första gången jag pratade med dem som att de menade att han sagt att det hade gjort det) utan att det är mer att han verkar tycka att det är kul när andra oooar och åååar om honom och mig, som sagt de tror att han är kär i mig. Men han kan ju säga annat med bara de närmsta vännerna.
Självklart som jag skrev så sa jag ju till honom att jag förväntar mig att han slutar prata så, slutar skratta och inte bidrar till snacket, men jag fattar ju att det är naivt att tro att han ska säga ifrån till sina kompisar. Jag menar inte att han ska göra det när de säger något TILL mig för det kan jag göra själv och jag ska bli hårdare med det. Jag menade att han bara ska säga "lägg av" nästa gång någon antyder att det är något mellan oss och inte själv antyda något heller. Jag förstår ditt resonemang om varför han troligen inte kommer göra ens det, men jag har i alla fall varit tydlig med att jag inte tycker om hur snacket går om mig och att jag förväntar mig att han ska lägga av.
Jag förstår att jag behöver vara kylig och avvaktande mot honom nu och se om det blir bättre. Hans klassföreståndare vet om problematiken och blir det inte bättre kallar vi hans föräldrar till skolan i början av nästa termin. Vad menar du med explicit, jag tycker att jag var tydlig? Menar du att jag skulle skrikit på honom ändå? Det är fan inte lätt att göra det (särskilt när man inte är en skrikperson) men om det behövs fler samtal tar jag inte det ensam som sagt. Och hör jag något mer nästa termin nu när jag har markerat, DÅ kommer jag garanterat skrika på honom. Tjejerna har erbjudit sig att berätta för mig direkt om han säger något. Jag har i alla fall markerat att jag har såpass mycket självrespekt att jag inte tycker om när tonårskillar pratar om mig. Skrattar han åt mig ändå så är det hans förlust.
Är du lärare? För jag tycker att du känns lite gränslös i de relationer du beskriver - inte en lärare/elev-relation - och det kan ju göra att de inbjuds att prata på det sättet om dig. Jag hade ett liknande problem i början av terminen och tog upp det framför hela klassen, utan att peka ut någon specifik. Man måste ju markera; det är inte han som ska skydda DIN gräns - det är DU.