PAPPAledig, inte semester!!

Angående inlägget ovan så bidrog jag med 3ggr så mycket pengar som min tjej under hennes mammaledighet mot hennes FP, men ändå ansåg jag inte att hon skulle göra allt på hemmaplan, utan det hon orkade och hann med, för att ta hand om barn tar mycket tid, energi och brist på sömn och allt, så man får helt enkelt sova dom stunderna man kan... som nu, när jag är hemma med grabben så bidrar jag fortfarande med mera pengar än henne, och har inga problem att göra allt som behöver göras hemmavid, för tycker sånt ingår när man är hemma, fixa och dona.. :)

Ja, vi gör vårt bästa, sure ibland går man varann på nerverna och det blir ett litet bråk, man kan även missförstå varann när sömn uteblir pga sonen sover dåligt och hellre är vaken 5timmar på natten så man inte får sova och humöret blir därefter, men vi försöker få allt och funka...

Ja, absolut det gör jag, jag längtade i 17år efter att få ha min pappaledighet med mitt barn, så tvekade inte en sekund på att vara hemma så länge jag kunde (behövde ta ut 7dagar i veckan för att få ut någorlunda så vi kan få allt och gå ihop) Även om jag tar hand om min son, så njuter jag av det, se han le när man busar med honom när man byter blöja, få känna hans kärlek när han kryper upp i ens famn och myser på ens bröst när han är trött, se kärleken och glädjen i hans bröst när han kommer krypandes mot en i full fart med ett skrik av glädje i rösten (när man varit hemifrån ett tag) Visst, man har inte så mycket egentid som förr, man kan inte göra precis vad man vill, när man vill, men man tar vara på tiden när grabben sover, och försöker "hinna med" det man vill/behöver/brukar... :)

Jag vet och hoppas att min tid hemma med sonen kommer stärka vårat band och att han alltid ska veta att jag finns där för honom, och även när han är äldre att han alltid kan krypa upp i min famn och inte bara sin mamma när han är ledsen.. :)

Håller tummarna för att ditt barns pappa inser hur värdefull tiden med sitt barn är, den kommer aldrig åter... :)

Angående inlägget ovan så bidrog jag med 3ggr så mycket pengar som min tjej under hennes mammaledighet mot hennes FP, men ändå ansåg jag inte att hon skulle göra allt på hemmaplan, utan det hon orkade och hann med, för att ta hand om barn tar mycket tid, energi och brist på sömn och allt, så man får helt enkelt sova dom stunderna man kan... som nu, när jag är hemma med grabben så bidrar jag fortfarande med mera pengar än henne, och har inga problem att göra allt som behöver göras hemmavid, för tycker sånt ingår när man är hemma, fixa och dona.. :)

Ja, vi gör vårt bästa, sure ibland går man varann på nerverna och det blir ett litet bråk, man kan även missförstå varann när sömn uteblir pga sonen sover dåligt och hellre är vaken 5timmar på natten så man inte får sova och humöret blir därefter, men vi försöker få allt och funka...

Ja, absolut det gör jag, jag längtade i 17år efter att få ha min pappaledighet med mitt barn, så tvekade inte en sekund på att vara hemma så länge jag kunde (behövde ta ut 7dagar i veckan för att få ut någorlunda så vi kan få allt och gå ihop) Även om jag tar hand om min son, så njuter jag av det, se han le när man busar med honom när man byter blöja, få känna hans kärlek när han kryper upp i ens famn och myser på ens bröst när han är trött, se kärleken och glädjen i hans bröst när han kommer krypandes mot en i full fart med ett skrik av glädje i rösten (när man varit hemifrån ett tag) Visst, man har inte så mycket egentid som förr, man kan inte göra precis vad man vill, när man vill, men man tar vara på tiden när grabben sover, och försöker "hinna med" det man vill/behöver/brukar... :)

Jag vet och hoppas att min tid hemma med sonen kommer stärka vårat band och att han alltid ska veta att jag finns där för honom, och även när han är äldre att han alltid kan krypa upp i min famn och inte bara sin mamma när han är ledsen.. :)

Håller tummarna för att ditt barns pappa inser hur värdefull tiden med sitt barn är, den kommer aldrig åter... :)

Underbart skrivet! Funderar på om jsg s kulle ta och visa min sambo det. Liksom för att visa att det även finns pappor som tänker och känner som jag. Och speciellt de två sista styckena, du satte liksom ord på det jag ville få fram :d

Kan ni inte prata med varandra? Men visst, visa det inlägget. Min sambo och i stort sett de flesta män som jag känner med barn skulle hålla med med, knappast något unikt.

Oftast kan vi det jo. Och vi harpratat om detta tidigare. Enligt honom bättrade han sig om började tamer ansvar. Men enligt mig verkar han göra ngt han inte vill då han sällskapar oss i soffan. Han sitter där med mobilen i handen och spelar candy crush. Det hela är liksom lite motvilligt.

Att han behöver ändra på sig är inte för min skull främst. Utan för dotterns skull.

Hur gamla är ni? Har du någon utbildning? Om inte, sök till komvux eller universitet beroende på var du befinner dig. Sätt dig inte i beroendeställning och acceptera en partner som inte behandlar dig så väl som du förtjänar. Att någon tjänar mer än den andra är en skitsak om man vill samma saker. Man hjälps åt att nå dit.

Har han alltid varit så ointresserad av sitt barn? Att han är ointresserad av dig är en sak, att han inte är intresserad av barnet en annan.

Vilken utveckling är det han inte vill missa? Om det är hans dotters, borde han då inte ägna tiden åt henne och inte dataspel?

[/

Vilken utveckling är det han inte vill missa? Om det är hans dotters, borde han då inte ägna tiden åt henne och inte dataspel?

[quote=74553835][quote-nick]SannaMamma skrev 2014-12-20 23:24:38 följande:[/quote-nick]

Det tyckte jag ock s å. Men, som jag först å r, så vill han också vara hemma lite mer under denna tiden då utvecklingen sker fort och mkt. Så länge ekonomin håller, why not.

[/