Psykopat och väntar barn - vad är problemet?

Ett barn är också "väldigt bestämmande" och beter sig ofta "opassande". När ni får barn kommer hela ert liv ändras och ni kommer följa barnets klocka och inte er egen. Tålamod är guld värt. Speciellt om barnet dessutom inbjuder till sömnbrist månad ut och månad in. Det finns en orsak till att de flesta separationer sker under småbarnstiden. Därför blir kag nervös när en person med diagnos som dessutom försökt mörda en annan människa (!!!) istället för att svälja och vända andra kinden till skaffar barn.

Det finns ju självklart olika grader av allt. Men de personer jag känner som har närstående med barn till psykopater- där har det aldrig funkat. Helt enkelt för att personen inte kunnat sätta barnet framför sig själv.

Därför drar jag öronen till mig.

Klart att du har rätt att skaffa familj och barn.

Har du själv reflekterat över hur du ska hantera exempelvis de olika trotsåldrarna hos barnet? Du nästan högg ihjäl en kvinna för att hon betedde sig på ett sätt som inte passade dig. Vad händer i dig när barnet inte gör som du säger för sjuttitolfte gången eller häller ut mjällen på golvet för tredje gången och flinar åt sig samtidigt? Eller nåt annat oerhört tålamodsprövande de små liven kan komma på som ibland känns som att de bara vill djävlas med sina föräldrar. Koliken kan vara ett faktum och du blir tvungen att gå och gå och gå med babyn i famnen för inget annat funkar. Egentligen inte det heller.....

Ja, du har levt med din fru i 3 år utan att bruka våld. Men är det inte så att du behärskar dig så länge ingen riktigt sätter sig upp mot dig? Skulle någon irritera dig tillräckligt så sitter den där pennan kanske i halsen igen? Eller kanske inte? Varför inte i så fall?

Jag påstår inte att det ÄR så men har du själv funderat över hur du ska klara livet med barn?

Häller ut MJÖLKEN på golvet ska det såklart stå

Jag får nog hålla med som meddiagnostiserad. Man måste vara medveten om att vi saknar den extraspärr mot våldsamt beteende som vanligt folk har. Vilket i sig kan bli ett problem

Vad gör du om ditt barn beter sig opassande? Som förälder förväntas man sätta sitt barns välbefinnande före sitt eget, öven fast man är gråtfärdig av trötthet, sjuk, inte har lust etc etc. Som psykopat är risken oerhört hög att man inte klara av det då allt handlar om dina egna behov. Bara att du uttrycker dig som du gör att du har RÄTT att skaffa barn visar ju på det. Den dagen du upplever att barnen står i vägen för vad du vill, finns ju risken att du utan samvete kväver ungen med en kudde.

Jag har en liten som är världens snällaste och sover gott om natten. Men när jag biter i kudden och försöker andas kontrollerat... Hur blir det då för dig?

Hur hanterar du sömnbrist, trött och sliten sambo och upprepat trots med ett stort flin.

För även om min lilla är under två år så flinar och skrattar hon alltid när man säger nej. Det är det roligaste hon vet att framkalla reaktion. Man får springa efter HELA tiden.

Ska jag vara uppriktig mot dig?
Jag hade teoretiskt sätt kunnat hugga någon idag också, utan problem. Jag har inte problem med skrik eller trotsiga barn. Men jag har problem med när en del personer ska vara bossiga, bestämmande eller sätta sig över mig.

Jag har även i Sverige stött på personer som har behandlat mig illa, försökt sätta sig på mig. Träffade två halvsnobbar(macho killar) på min utbildning som trodde de var något. Men jag höll mig från att göra något vid den uppkomna konflikten eftersom att jag var i ett sällskap där jag inte ville befläcka mitt rykte genom en dålig handling. Jag var dock extremt nära på att hämnas, hade planer på att fånga in den ena av de, dränka honom i bensin och tända på. Men jag har faktiskt aldrig gjort något och åren har gått. Fast när jag tänker på det kan jag än idag bli sugen på att nacka honom, bråka aldrig med en psykopat, ett tips! :)

Du är ganska klassisk. I alla fall vad jag kan läsa här. Du uttrycker dig bra. Och framhäver dina brott som inga märkvärdigheter.
Klart att du kan bli pappa. Men om jag var du skulle jag när du nu vet om att du är psykopat söka mig till sjukvården/socialen för att få stöd i min föräldraroll. Gå i terapi/samtal helt enkelt. För ditt barns skull. 
Ditt barn kommer att utmana dig hela tiden och frågan är om du som psykopat klarar av att hantera det på ett acceptabelt sätt.

SVAR TILL ALLA ER SOM FRÅGAR OM HUR JAG ÄR MED BARN:

Jag kommer att sätta gränser, vi kommer att ha våra regler och de ska vara tydliga. Sedan är jag väl införstådd med att ett barn kan vara skrikigt, jobbigt, trotsigt osv. Jag är egentligen, hur konstigt det än må låta, en sansad och tålmodig person. Vi kommer att hitta på roliga grejer, helt klart. Gå på bio, resa, göra det som ungen tycker är roligt. Men samtidigt kommer vi att ha våra regler och jag förväntar mig en grundrespekt. 
Min fru är lugn och intelligent, jag är också rätt så intelligent, därför förväntar jag mig ett ganska lydigt och lugnt barn.
Jag är också väldigt beskyddande och barnet kommer alltid att veta vart det ska vända sig om det hamnar i knipa.

   
 

Tack för dina vitsord.

För mig är det viktigt att ha en god relation till barnet, vi ska vara "bästa vänner". Jag kommer samtidigt att göra allt mör att stärka barnets självförtroende genom beröm osv. Men jag kräver en grundrespekt. Hon kommer inte att få sitta med fötterna på bordet och vänta på att mat ska serveras. Hon ska själv lära sig att laga mat, vara delaktig. Hon ska hjälpa till att städa och allt annat, jag vill ska skapa en stark individ.