Går svenska kvinnor med på att bli våldtagna av rädsla för att bli kallade rasister?

I brist på något annat lämpligt svenskt uttryck: Are you shitting me?!?!

En sån vidrig trådstart var det längesen jag såg, och då får man tänka på att detta är Familjeliv trots allt.

Tror minsann att intelligensreserven är på rymmen...

Att det ens ska behöva förklaras, men du har helt rätt.

Jag hoppas innerligt att dessa vidriga funderingar kommer från en handfull provokatörer. Som om det inte är svårt nog för en våldtagen kvinna redan att bli tagen på allvar. Ska det läggas ytterligare tvivel på den kvinna som har varit med om bland det värsta man kan bli utsatt för.

Utöver klädsel, promillehalt, antalet "nej", våldsamt motstånd eller ej, nivå av flirtighet, så ska det dessutom läggas till "du är säker på att du inte ville bli våldtagen då? Så du inte skulle stämplas som rasist?"

Hur många kvinnor tror ni inte det är som lever med en fruktansvärd skam, känner sig smutsiga och maktlösa över att ha blivit våldtagna? Hur många kvinnor känner ni som känner samma sak över att ha blivit anklagade för att vara rasisister?

Jag lovar er, med allt detta informationsflöde som finns idag, att varenda kvinna, och tyvärr även unga flickor, är fullt medveten om hur illa det är att bli våldtagen, och att en eventuell rasiststämpel är långt ifrån lika illa att bli utsatt för. 

En mer rimlig förklaring i mitt tycke är väl snarare att folk idag lever under allt större press och därmed är mer mottagliga för den typen av uppvakning, som "massagemannen" t ex, och därmed utsätter sig för större risker. Det är inget jag orkar utveckla vidare, men en sak är säker:

Ingen kvinna, ingen, tar en våldtäkt över en rasistanklagelse!

Fast nu var det ju inte det som var frågan...

Bara om syftet är att komma fram till varför det är så, och vilken typ av lösning som är lämplig. Vilka aspekter är värt att ta i beaktande? Att enbart häva ur sig ett "jag vet minsann" som egentligen inte har med grundfrågan att göra är ju onödigt.

Annars känns det som att din enda poäng med det inlägget är att få fram ett "Jag är inte rasist, men ut med dom jävlarna!"

Det gäller att se samband och helheter.

Men givetvis är det snarare så att hon är rädd för att han ska bli våldsam. Inte sjutton tänker hon på sitt sociala umgänge i det läget. Snarare tänkte hon nog tvärtom: "Tänk om någon ser mig nu och tror att jag vill det här".

Nej poängen missade jag inte, men däremot tog jag upp en möjlig problematik med ditt resonemang, och berättade varför jag är övertygad om att ditt inbillade scenario inte är rimligt.

En del kvinnor, och framför allt unga och oerfarna kvinnor gör så i en del fall ja. Rädsla är en stor faktor i det hela. Varför man låter en främmande man massera en har dock andra orsaker, men självklart det inte med att göra att man inte vill riskera att bli anklagad för att vara rasist.

Det inbillade scenariot är ju givetvis det där kvinnan "väljer" att bli våldtagen hellre än att sättas i rasistfacket. Att dina i ts nämnda fall är inkorrekta har jag aldrig hävdat.

De kvinnor som du säger dig ha stött på som tolerera sådant beteende istället för att riskera en rasiststämpel, är i så fall en extremt lite klick. Det beteendet kan därför inte tillskrivas som ett fenomen, att det är så "vi kvinnor" reagerar och resonerar.

Nej, jag kallade inte dig som person vidrig, jag kallade sättet att resonera vidrigt, just för det skuldbeläggandet som ett sådant resonemang leder till. Det var jag väldigt tydlig med.

Att du känner dig kränkt gör dig enbart till en överkänslig person. Du hade redan i trådstarten bestämt dig för att det skulle dyka upp en "tunnelseende feminist", och vilken lycka då när du kunde tillskriva mig den titeln.

Du har ingen aning om vem jag är, vad jag har gått igenom eller hur mitt liv har sett ut. Om du tror att jag tillhör den rabiata gruppen kvinnor som hatar allt vad män heter så är du fullkomligt helt ute och cyklar. Att man inte reagerar så som du vill över ditt påstående, innebär inte per automatik att man krånglat på sig rödstrumporna. Rättvisa könen emellan - ja absolut, vem vill något annat? Allt ovan- och nedanför detta betackar jag mig för.

Så vem kränker vem?

mr me:

Din teori om ett snyftrepotage har ingen verklighetsförankring. Om det är rädsla en kvinna känner som gör att hon inte vågar säga ifrån i ett utsatt läge, så är det definitivt inte en rädsla för att bli kallad rasist. Att som kvinna "frysa" i en situation där risk för våldtäkt/trakasserier föreligger, är ett välkänt faktum och absolut inget konstigt. Det är långt ifrån alla som kan få till ett " "låt mig vara jävla äckel" kombinerat med en välriktad spark", just pga av detta.

Du gav mig en stämpel som inte stämmer på mig över huvud taget, därför meddelade jag dig att du inte känner mig. "Typiska Familjelivsargument" är inget jag pysslar med.

Nej jag reagerade inte för att jag har blivit våldtagen, och om jag nu hade blivit utsatt för det så hade väl min önskan säkert i så fall i ännu högre grad varit att lyfta frågor som gäller det. Vad jag reagerade på har jag redan klargjort i tråden.

Du har fått dina röster och hel del svar som försöker påvisa att du är helt fel ute. Men din tråd går ut på att smutskasta "rabiata feminister", och alla som inte håller med dig kränker dig och tillhör den hemska sekten terrorist-feminister.

Det här blir mitt sista svar och mitt sista besök i den här tråden. Att stånga huvudet blodigt tillhör inte min favoritsysselsättning, och det är rätt uppenbart att den här diskussionen inte leder någon vart. Att ställa en fråga och sen inte lyssna på svaren man får är respektlöst, och du framstår som både högfärdig och osympatiskt.

Min sista önskan blir att du skaffar dig mer kunskap i det mänskliga psyket istället för att ge dig på okvalificerade gissningar som du sedan presenterar som fakta maskerat i en fråga/omröstning.