Älskar du din/dina bonusar?

Nej, självklart älskar jag inte mina bonusar, jag har ingen privat relation med dem och det finns heller ingen biologisk koppling som skulle kunna tvinga mig via hormoner att känna något. Däremot; jag gillar dem, det är trevliga ungar, men kärlek...alltså, kärlek är en stor grej, inte något som kommer som ett brev på posten bara för att man VILL det - vore det så enkelt skulle det inte finnas skilsmässor eller osämja heller. Det är synd, den här pressen att man Förväntas älska dem, annars är man ett monster av något slag. 

Nåväl, nej, jag älskar inte mina - jag respekterar dem och kommer överens med dem, och det får faktiskt räcka. 

Det är väl just det som är grejen; de är tonåringar och jag har egentligen inget mer med dem att göra än som "pappas flickvän" - jag vet att de är positiva till mig, eftersom jag är snäll mot honom, vilket tillochmed de räknat ut att mamman inte var, men "älska"...nej, jag älskar mina föräldrar, min lillebror, min partner och mina tre bästa kompisar - fler människor än så älskar jag överhuvudtaget inte.