Så ligger jag vaken igen och tänker...
... På min särbo som är ute på jobb event/ konferens. Jag ligger och funderar på om jag ska fortsätta med honom. Han kan vara världens gulligaste och omtänksammaste - men också precis tvärtom. Ganska ofta säger/gör han konstiga saker och det är ofta nät han druckit på tillställningar med jobb men han dricker även hemma så gott som varje helg. Han blir sällan full - men jobbigt med detta drickande så ofta tycker jag.
Nu inatt så ringde han från ett jobbevent och var jätteflamsig och nämnde något om två tjejer han suttit vid samma bord som , som han erbjudit att de skulle få ta över hans hotellrum och han skulle kunna sova hos en kollega just för att de två skulle slippa åka in till stan. Väldigt omtänksamt .... Men varför är man så omtänksam ? Känns som lite flirtigt ...sedan tyckte han tydligen att de var jättesnygga också. Varför gör han så??
Till mig kan han säga - " men du har ju inga kompisar " ( jag har få men ganska nära vänner). Jag talar om att jag blev ledsen när han säger så . Men han säger att han skämtade. Vari ligger det roliga i det???
Det är så mycket små saker han gör som känns konstiga. Samtidigt kanske jag bara är känslig? Jag mår i vilket fall inget bra i det här. Jag behöver er hjälp att bena ut om det han gör är elakt eller om jag bara är känslig.
Mot min yngsta son har han varit hård ibland och nästan tagit över rollen som förälder från mig. Sin egen son är han också väldigt hård mot. Tex om han halkar och ramlar kan han kväka ur sig " klant" till honom och äter han inte upp maten så kan han sätta sig och mata honom ( sonen är 9 år) Helt åt skogen enligt mig.
Hjälp mig bena ut mina tankar är ni snälla!!