• Anonym (Bonusmamman)

    Flickan vill klippa kort, får ej

    Hej!
    Min bonusdotter ,S, är 8 år, snart 9. Och har sedan hon var 5 sagt att hon vill klippa sig kort, helst snagga sig.
    När hon var 6 och började i förskoleklass benämnde hon sig som pojke vilket hon fortsatt med.
    S leker med lastbilar, lego, leker med andra pojkar, tycker inte om rosa, klänningar, kjolar osv bl.a.
    S uttrycker sorg över att inte få vara pojke och tvingas att leka med dockor och se på barbie filmer hos sin mamma. Hennes pappa och jag väntar vårt första gemensamma och S uttrycker att S hoppas det blir en pojke så nya syskonet slipper må dåligt över att vara tjej precis som honsjälv gör.
    S tjatar o tjatar om att åtminstone få klippa sig jättekort, som dom andrs killarna har. Men biomamman säger nej, flickor ska ha långt hår och fina kläningar. Mamman har tagit hål på S öronen, trots att S ej ville ha det, och S fick även sluta med basket som hon fick börja med hos oss eftersom "fina flickor spelar inte bollsporter"..
    Jag frågade om inte hon kunde börja med att klippa till skukderbladen så inte hoppet från rumplångt hår blir så stort, men nej det gick inte.
    jag ser hur ledsen S är över att inte få vara sig själv alla veckor i månaden..
    Hur kan jag och hennes pappa hjälpa S må bättre?

    Skriver från mobilen så ber om ursäkt för eventuella fel m.m

  • Svar på tråden Flickan vill klippa kort, får ej
  • AnnieAnniee

    Helt ärligt så får du nog kompromissa med ditt barn på något sätt. Sidecut på hennes långa hår?

    låt henne leka med bilar osv hemma om hon vill det. Samtidigt så tycker jag ju synd om din dotter. Hon ska väll självklart få vara sig själv och må bra. Ändå det som är viktigast. Synd att normen säger tvärt om(alltså typ killar ska ha kort hår o tjejer långt m.m) hade helt ärligt inte brytt mig om andra föräldrars åsikt eller vad det nu är hon är rädd för. Det är ditt barns välmånde. Det är hennes lycka det handlar om. Det ska ju inte behöva leda till deppresition osv i tonåren. Det kan ju bli hur farligt som helst. (vet pga egna erfarenheter)

    Försök att förklara detta för hennes mor. Hon är nog bara rädd för kritiken av dem andra vuxna. Eller så tycker hon om att behandla sin lilla flicka som en princessa o har de som dröm lixom. Jag vet ju inte. Som sagt. Viktigt att du pratar med din fru/sambo

    Lycka till!

  • Berätta hur oväsentligt kön är

    Mitt tips:

    Sätt er ner med S. Berätta för S att faktumet att man föds till tjej eller kille egentligen inte spelar någon som helst roll. Vad man har mellan benen definerar inte ens personlighet, kunskap, hobbyn osv. Vissa människor (som S mamma t.ex.) tror felaktigt att kön definerar en viss roll som man måste anamma och anpassa sig utefter, vilket är förjävligt rent utsagt.

    Säg till S att man inte måste se ut som majoriteten av pojkar ser ut, för att som tjej få gilla att leka med lastbilar och få ha killkompisar. Berätta för henne att hon är unik och perfekt precis som hon är, och inte behöver anpassa sig efter någon könsroll (varesig den manliga eller kvinnliga) om hon inte vill. För S själv verkar tyvärr också tro att hon måste välja en av de två roller som samhället har propsat på henne. HON. MÅSTE. INTE. Hon får vara precis som hon vill. Försök att få henne att tänka efter: vad vill HON? Man kan ju faktiskt t.ex. både gilla rosa och ha en kort frisyr och spela fotboll, allt på samma gång, oavsett kön. Förklara detta för henne.

    Säg till henne att det är tråkigt att hennes mamma inte respekterar hennes önskan om frisyrer, fritidsaktiviteter eller leksaker. Trösta henne med att hon har större möjligheter att bestämma själv när hon blir äldre, och säg att när hon är hos pappa så får hon göra precis som hon önskar.

  • Brumma
    Berätta hur oväsentligt kön är skrev 2015-02-24 12:55:12 följande:

    Mitt tips:

    Sätt er ner med S. Berätta för S att faktumet att man föds till tjej eller kille egentligen inte spelar någon som helst roll. Vad man har mellan benen definerar inte ens personlighet, kunskap, hobbyn osv. Vissa människor (som S mamma t.ex.) tror felaktigt att kön definerar en viss roll som man måste anamma och anpassa sig utefter, vilket är förjävligt rent utsagt.

    Säg till S att man inte måste se ut som majoriteten av pojkar ser ut, för att som tjej få gilla att leka med lastbilar och få ha killkompisar. Berätta för henne att hon är unik och perfekt precis som hon är, och inte behöver anpassa sig efter någon könsroll (varesig den manliga eller kvinnliga) om hon inte vill. För S själv verkar tyvärr också tro att hon måste välja en av de två roller som samhället har propsat på henne. HON. MÅSTE. INTE. Hon får vara precis som hon vill. Försök att få henne att tänka efter: vad vill HON? Man kan ju faktiskt t.ex. både gilla rosa och ha en kort frisyr och spela fotboll, allt på samma gång, oavsett kön. Förklara detta för henne.

    Säg till henne att det är tråkigt att hennes mamma inte respekterar hennes önskan om frisyrer, fritidsaktiviteter eller leksaker. Trösta henne med att hon har större möjligheter att bestämma själv när hon blir äldre, och säg att när hon är hos pappa så får hon göra precis som hon önskar.


    Mycket bra inlägg!
  • Anonym (Transsexuell)

    Det är väl rätt troligt att barnet är kille egentligen? Varför har ingen kommenterat det? Han benämner sig som en kille, då är han förmodligen det. Har ni frågat om han vill att ni ska säga han och honom istället för hon och henne? Gör det. Jag använder maskulina benämningar så länge...

    Pappan får gå till frisören och klippa håret kort. Han har all rätt till det, och bör göras om det är barnets vilja. Ta ut örhängena när han är hos er, och säg att ni inte vill delta i barnmisshandel. Det här handlar om barnet, inte dess mamma.

  • Berätta hur oväsentligt kön

    Svar till Anonym (Transsexuell):


     


    Vad är "en kille"?


     


    För mig är benämningar som pojke/flicka, kille/tjej, man/kvinna helt enkelt ord för att förklara det fysiska könet på människan. Snopp eller snippa. That's it.


     


    Såvitt jag förstår så har "S" (ännu) inte uttryckt att hon vill ha en snopp. Däremot vill hon få ta del av den maskulina könsrollen, vilket hennes mamma inte tillåter. "S" resonerar att hon måste vara en pojke för att få ta del av denna roll för sin mamma, och önskar därför att hon var en pojke. Hon är troligen just nu för liten för att förstå att det finns en skillnad mellan kön och könsroll.


     


    Varför skulle "S" vara en kille? För att hon har killkompisar? För att hon leker med lastbilar? För att hon vill ha kort hår? Alla dessa yttringar tillhör en könsROLL, inte ett KÖN.


     


    Folk måste börja förstå att människor är individer som är så pass komplexa, att några få kategorier som man, kvinna, transexuell osv. RÄCKER INTE TILL för att märka hela jordens befolkning. Varför människor ens har ett behov av att kategorisera varandra på detta sätt kommer jag aldrig förstå.


     


    Förövrigt anser jag att mamman till "S" (även om hon säkert bara vill sitt barns bäst, som de flesta föräldrar gör) bidrar till att "S" känner ett förakt mot sitt eget kön p.g.a. begränsningarna som könet medför enligt hennes mamma. Fortsätter mamman såhär så blir jag inte det minsta förvånad om "S" i framtiden vill påbörja en hormonbehandling.


     


    Missförstå mig inte. Om man absolut vill genomgå en hormonbehandling eller en könskorrigering, så för all del, gör det. Men min uppfattning är att allt för många genomgår dessa, ibland rent av farliga behandlingarna, för att passa in i den roll som de vill axla, och inte för att de egentligen nödvändigtvis vill byta kön. Det blir tyvärr "lättare så", för vårt samhälle är grymt mot människor som inte försöker följa strömmen.

  • Anonym (Transsexuell)
    HuR HatBerätta hur oväsentligt kön skrev 2015-02-24 20:54:20 följande:

    Svar till Anonym (Transsexuell):


     


    Vad är "en kille"?


     


    För mig är benämningar som pojke/flicka, kille/tjej, man/kvinna helt enkelt ord för att förklara det fysiska könet på människan. Snopp eller snippa. That's it.


     


    Såvitt jag förstår så har "S" (ännu) inte uttryckt att hon vill ha en snopp. Däremot vill hon få ta del av den maskulina könsrollen, vilket hennes mamma inte tillåter. "S" resonerar att hon måste vara en pojke för att få ta del av denna roll för sin mamma, och önskar därför att hon var en pojke. Hon är troligen just nu för liten för att förstå att det finns en skillnad mellan kön och könsroll.


     


    Varför skulle "S" vara en kille? För att hon har killkompisar? För att hon leker med lastbilar? För att hon vill ha kort hår? Alla dessa yttringar tillhör en könsROLL, inte ett KÖN.


     


    Folk måste börja förstå att människor är individer som är så pass komplexa, att några få kategorier som man, kvinna, transexuell osv. RÄCKER INTE TILL för att märka hela jordens befolkning. Varför människor ens har ett behov av att kategorisera varandra på detta sätt kommer jag aldrig förstå.


     


    Förövrigt anser jag att mamman till "S" (även om hon säkert bara vill sitt barns bäst, som de flesta föräldrar gör) bidrar till att "S" känner ett förakt mot sitt eget kön p.g.a. begränsningarna som könet medför enligt hennes mamma. Fortsätter mamman såhär så blir jag inte det minsta förvånad om "S" i framtiden vill påbörja en hormonbehandling.


     


    Missförstå mig inte. Om man absolut vill genomgå en hormonbehandling eller en könskorrigering, så för all del, gör det. Men min uppfattning är att allt för många genomgår dessa, ibland rent av farliga behandlingarna, för att passa in i den roll som de vill axla, och inte för att de egentligen nödvändigtvis vill byta kön. Det blir tyvärr "lättare så", för vårt samhälle är grymt mot människor som inte försöker följa strömmen.


    En kille är en person som anser sig vara en kille. För mig är kön det man känner sig som. Inga könsroller, alls, utan att man känner sig som en kille/tjej/ingetdera, med allt som det innebär. TS barn skulle vara kille eftersom hon uttryckligen säger att hon vill vara kille och inte tjej. Visst kan det blivit så av mammans press, men då borde det snarare vara så att hen säger att hon inte vill vara tjej på grund av det, vilket jag inte tolkat det som. Kan ha tolkat fel.

    Ditt resonemang att man byter kön för att man inte passar in i könsrollerna stämmer inte. Man gör oftast inte det, för även om man inte gör de "tjejiga" sakerna så känner man sig oftast som en tjej i alla fall. Då skulle man inte ge sig in på dessa, som du säger i vissa fall farliga, behandlingar om det inte är något man verkligen, verkligen vill och känner sig 110% säker i. Man får mycket, mycket mer skit som transsexuell än någon utanför könsrollerna. Tro mig.

    Det finns många fler benämningar än kvinna, man, trans. Oftast finner personen en benämning som passar en själv, men om man inte gör det så är det helt fritt att inte identifiera sig som något utav det. Visst får man skit och motstånd för det, men det är inte obligatoriskt. Denna typ av kategoriseringar gör man ofta för att känna att man passar in i någon gemenskap, att man inte är själv.

    Hur mycket erfarenhet har du av transexuella personer? För mig känns det som att du antar att det är en könsROLL man vill in i, men det är det inte. Man vill in i KÖNET.

    Ursäktar om det förekommer upprepningar eller osammanhängande text, jag har tyvärr inte hälsan just nu och då försvinner ofta min förmåga att skriva bra texter. :)
  • Anonym (pappan då)

    Jag kommer in sent i tråden och vet kanske inte om detta har besvarats, men varför är det mamman som bestämmer över flickans hår?? Har inte pappan någonting att säga till om?

  • Berätta hur oväsentligt

    Till Anonym (Trans­sexuel­l):

    Du har med stor sannolikhet större erfarenhet av transexuella personer än vad jag har, så du har givetvis tolkningsföreträde för dina känslor och upplevelser. Men jag blir uppriktigt förvirrad av din text. Försök gärna att förklara mer, jag tycker detta är intressant.

    "En kille är en person som anser sig vara en kille"

    Hur anser man sig "vara en kille"? Varför anser man sig "vara en kille"? Vad gör en kille till en kille? Ditt uttryck känns så abstrakt. Som sagt, jag hatar att märka saker, men vad är definitionen i detta sammanhang? Hur vet jag att jag är en kvinna och inte en man? Jag personligen utgår från mitt fysiska kön. Hur vet du? Vad utgår du ifrån? En känsla? Går det inte att förklara kanske..? 

    Samma sak händer här igen:
    "så känner man sig oftast som en tjej i alla fall"

    Hur känner man sig som en tjej? Vad avgör att man känner sig som en tjej och inte som en kille? Vad är skillnaden? Jag är en tjej, men jag går aldrig runt och "känner mig som en tjej". Jag är jag. Jag är inte mitt kön. Jag är SÅ MYCKET MER än mitt kön.

    "Man vill in i KÖNET."


    Hur menar du? Vad innebär det att komma in i ett kön? (Haha, detta börjar låta snuskigt).

    Det finns MÅNGA människor som ångrar sin könskorrigering. Räcker med att googla typ "regret sex change" för att se att det är ett problem. Dessa människor har, trots genomgående psykologiska undersökningar, valt att stympa sina fullt fungerande kön, och sedan kommit på, när det väl är försent, att de valt fel.

Svar på tråden Flickan vill klippa kort, får ej