Har jag rätt i att vara smått paranoid?

Ovanliga namn och internet är inte en kul kombination kan jag meddela er föräldrar som försöker ge era barn unika namn. Tänk efter två gånger innan ni gör det i dagens informationssamhälle! Jag har ett ganska ovanligt namn och det börjar göra mig smått paranoid med tanke på att jag går att hitta på ungefär fyra sekunder på internet och där så får man fram adress, var min bostad ligger på en karta, gatubilder, hur mycket den kostade, vilken bil jag äger, var jag jobbar osv. Det känns väldigt otryggt och obehagligt!

Jag har börjat tycka att det är obehagligt att ge mitt namn till främlingar som till han som bokade min biljett för vår nästa resa t ex. Om han vill så kan han ju hitta mig direkt när han har mitt namn och så vet han att vi är bortresta just då och kan göra inbrott t ex. Eller för all del kan han börja stalka mig också om han tycker jag var intressant. Eller om jag köper något lite dyrare på en affär där dom för upp varorna i ett kundregister. Jaha, nu vet dom ju var den dyra saken bor eftersom att dom har mitt namn och adress. Nu är självklart inte alla tjuvar och stalkers men jag tror ni förstår vad jag vill ha sagt. Är det någon som kan förstå att det kan vara obehagligt att säga sitt namn högt på vårdcentralen eller var som helst med tanke på att det är så ovanligt och vi är väldigt få som heter det?

Hur ska jag tänka och göra med det här? Jag börjar bli lite smått paranoid av tanken att det är så lätt att hitta oss. Att använda ett alias funkar ju inte alltid utan ofta måste man ju ge sitt riktiga namn. Jag vill påpeka att jag existerar inte på internet pga egen förmåga som en blogg osv utan allt är pga offentlighetsprincipen där tydligen vad som helst får publiceras hejvilt utan att man har rätt att få det borttaget. Åh vad jag önskar att jag hette Sara Svensson...