har killar lättare för att gå vidare?

Tack för ditt svar. Men varför gav du upp? Ville du inte kämpa för att få tillbaka henne efter otroheten?

Jag kan inte ge någon källa men jag har läst någonstans att det är kvinnor som efter separation behåller parets kontaktnät och får mest stöd. Män isolerar sig oftare.

Ja, många gör säkert det. Men han pissa ju på er? Otrohet och lögner.. jag tror inte han bryr sig så mycket som du vill att han ska göra. Men vafan vet jag?

Hahaha, det här var det fånigaste jag läst på länge. Jag är kvinna och jag ser på porr, vet massor med tjejer som också tittar på porr. Vilken planet är du född på?

Inte enligt vad jag erfarit. Tvärtom så verkar kvinnor ha en allmän känslokyla och oberördhet medans mannen är den som bönar och ber att hon ska komma tillbaka och ligger gråtandes och sorgsen om nätterna, något som kvinnor verkar skita fullständigt i när relationen är bruten. De verkar tillochmed helt obrydda om mannen hotar att ta livet av sig. Men finns säkert män som också är känslokalla och obrydda. Men nog vanligare att kvinnor är det.

Det beror på könsmaktsordningen på köttmarknaden. Där har kvinnor betydligt högre värde tack vare att man släppt in väldigt många invandrarmän. På köttmarknaden finns således 30 % fler män än kvinnor och därav får kvinnor betydligt högre värde, något som de däremot förlorar i verkligheten.

Stämmer. Kvinnor är oftast socialare och har större kontaktnät. Dessutom finns det alltid efterfrågan på singeltjejer, de har lättare att hitta nya pojkvänner, dansställen tar hellre in tjejer än killar.

Jag tycker att sådana här frågeställningar är så otroligt märkliga. Det sitter knappast i könet hur man tar en separation. Enligt studier så tar ju män det hårdare men det ska ju bero på hur man  socialiser med andra när man är i förhållanden. Män har tydligen lättare för att snöa in sitt liv på sin partner.
Han brydde sig inte om dig när i var ett par men efteråt ska han sörja dig? Seriöst så fattar jag ingenting! Själv är jag allra högsta grad kvinna men jag går vidare direkt efter en relation. Det tar väl slut för att det inte var bra och då är det väl roligt att träffa nya. Sedan så om jag varit otrogen så har inte relationen varit tillräckligt bra och det finns väl inget att ångra alls.
Sedan så tycker jag trådstarten är obehaglig. Var glad at ditt ex mår bra! Tro mi jag har erfarenhet av självmordshotaande ex och sådana som "råkar" höra av sig och det är vidrigt. Både för den som inte får vara ifred och mest för den som mår så dåligt! Det måste väl vara höjden av elakhet att hoppas att någon ska må dåligt?!

Och till abc. Jag personligen gillar inte porr alls. Det är jag helt ensam om i mitt stora tjejgäng. Många av mina kvinnliga vänners äkta män är skitrötta på att deras fruar hellre ser porr än har sex. Ovanligt? Nej kvinnor är näsan lika stora porrkonsumenter men det är ovanligt att man talar om det. 

Jaha jag är väl från en föråldrad planet då. Senaste porrundersökning jag läste var för typ att 99 procent män och 40 procent kvinnor är porrkonsumenter. Själv tittar jag inte, det lockar inte jag tycker det är rätt äckligt.

Hur lätt man har för att gå vidare har nog mer med personen än med könet att göra. Sedan är det väl inte helt otänkbart att den som är social och har ett stort kontaktnät är den som har det lättast för att gå vidare. 

Vi har inte lättare att gå vidare, absolut inte. Separerades för nästan två år sedan och det gör lika mycket ont idag att inte vara med henne. 

I ditt fall har han varit otrogen vilket tyder på att han inte älskade dig tillräcklig mycket därför visar han knappas någon ånger nu när han är singel. 

Det bästa du kan göra är att glömma honom och gå vidare (Lättare sagt än gjort men försök i alla fall). 

 

Jag, och ja, även hon "gav upp" för att det inte funkade. Det tog inte slut direkt när jag berättade om min "olycka", vilket jag gjorde direkt, höll inte det hemligt. Men mitt snedsprång var början på slutet, "slutet" varade i ett par månader. :)

Jag var som sagt fortfarande förälskad när vi avslutade relationen, hon ville att vi skulle försöka vara vänner, men det såg inte jag som ett alternativ.

Jag förklarade dock mina känslor för hon då jag träffade henne på hennes 25-års fest, det var kanske 5-6 månader efter att hon flyttat ut från min lägenhet och hon hade då fått ett eget ställe, men det slutade bara med misär, hon sprang iväg gråtandes. Det var väl lite den sista spiken i kistan som man säger, då kunde jag släppa taget, på riktigt. Innan hade jag inte gjort det, även om jag snabbt var ute och även ganska snabbt träffade andra tjejer, dock ej inte på något som helst seriöst sätt.

Vi hade inte så många gemensamma vänner så det var inte direkt ett problem, vi hade olika vänskapskretsar, som vi dock självklart umgicks med båda två, men det var fortfarande "mina" och "dina" vänner. Det gör ett avslut mindre komplicerat. 

Retrospektivt var det bäst får båda att det tog slut, att vi inte har någon kontakt idag(6 år sedan ungefär sedans vi avslutade) är inte något som jag lider av, har sprungit in i henne några gånger, då vi båda bor i Stockholm men bortsett från det har vi ingen som helst kontakt. 

Men som sagt, retrospektivt, så var det bra för oss, hade det inte tagit slut, så hade jag ju inte jag träffat min nuvarande sambo, som är en underbar person. :)

Talar bara av egen erfarenhet som kille.

Själv tog ett långt förhållande slut för drygt 1,5 år sedan, jag har fortfarande inte kommit över det. Vill fortfarande inte bli tillsammans med någon. Träffat några tjejer jag tycker är attraktiva men kan inte tänka mig att gå in i ett förhållande igen. Har fortfarande svårt att sova, tänker fortfarande på mitt ex och mår dåligt över att jag inte räckte till för att klara av våra problem.
Önskar dagligen att jag skulle kunna släppa allt och ta mig vidare i mitt liv, att kunna se på någon och önska att det skulle bli mer än vänskap eller ens ha sex med någon.

Jag kan dock inte svara för alla, jag tror att det är väldigt individuellt. Har vänner av båda könen som har haft lätt för att komma över gamla förhållanden och de som haft väldigt svårt för det.

Aldrig gjort något dåligt mot en tjej, men tar uppbrott alltid med stor sorg och saknad. Tror det är ganska individuellt dock, kön spelar nog mindre roll här.