Olika som föräldrar/förvirrat barn?

Du gör helt rätt i att trösta honom när han blir ledsen. När jag var liten så var min pappa fenomenal på att straffa mig fel sätt. Den som alltid tröstade var mamma och det minns jag med värme. Pappa däremot, slutade prata med mig, ignorerade mig fullständigt och det sätter sina spår. En rubbad självkänsla och stor skamkänsla bland annat.

För det är ju stor skillnad på att döma ut ett felaktigt beteende resp. döma ut hela personen. Så därför borde det vara självklart att även pappa tröstar efter en batalj men samtidigt förklarar varför det blev som det blev. Jag har haft den diskussionen med min man också. Han kan också bete sig helt fel mot vår son.

Så jag tycker du högaktningsfullt kan strunta i om din man blir sårad. Förklara istället hur han bör hantera situationen, då kommer sonen garanterat att bli både mammig och pappig.