Varför blir bara män man själv är helt ointresserad av förtjust i en och tvärtom?
MammAmma skrev 2015-03-22 12:31:37 följande:
Folk vill ha det de inte kan få. Helt enkelt.
Inlägg från: Anonym (Grinig)
|
-
Ja det är väl så, men hur lyckas då vissa par bli kära o galna? Jag vill ha det hemliga receptet!
-
Ja den typen känner man till som blir kär i kärleken. Så känner jag med min killkompis som än en gång behöver ventilera sina känslor, dyker det upp någon annan i gänget så byter han till henne. Åh jag hoppas så mycket på det, är förbannat trött på 30 sms om dagen just nu.Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:05:21 följande:
Om du menar han som dumpade vännen så nej, kände inte ens varandra innan eller nåt! När jag sa att jag inte var intresserad så gick han vidare till nästa. (som heller inte var intresserad).
-
Jag är 32 och han är 36...kan man inte tro va?Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:16:43 följande:
Nyfiken TS. Hur gamla är ni?
Det är lite problemet, han är singel och jag är singel medans alla våra vänner är gifta med varann eller på annat håll. -
Ja visst är det så, nu är han snäll men extremt på och gnällig. Mitt tålamod tog slut för ett tag sedan så nu är jag nästan på gränsen till lite elak.Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:15:46 följande:
Det är sånt som kan få även intresserade att bli ivägskrämda!
En del förstår inte att det kan bli för mycket även om intresse hade funnits!
Om det ska funka så måste man i princip hitta någon som är likadan.
Störande när någon frågar efter bara ett par minuter, varför man inte svarar?!
Man kanske har ett liv och inte sitter påklistrad vid mobilen hela tiden!
Det är ett under att man klarade sig förr innan mobilen!!
-
Tragikkomik på högsta nivå, men känner så väl igen det där. Men skillnaden är väl att istället för att bli en stalker så blir man ett isberg som går upp i falsett och vräker ur sig en massa dumheter. Så är jag när jag är intresserad av någon.Millnear skrev 2015-03-22 13:33:44 följande:
Något som kan hända mig ibland då och då är att totalt främande killar springer fram till en på stan.
Ex en gång hoppade jag av tåget och en främling spri ger fram till mig och pratar på engelska. Jag fattar direkt att han är intresserad av mig , men imed att han inte föll mig i smaken sa jag att jag hade bbråttom. Och då frågar han efter min mobilnummer xD lol..
Sedan har man haft typ en stalker inne i en stad man rör sig i en hel del i.
Sedan har man haft många fler som varit intresserade av en...men som jag total dissar.
De fåjag har varit intresserad av har dissat mig tyvärr xD
En annan sak som jag irriterat mig väldigt mycket på av min killkompis är att han är så fräck och sträcker sig för långt i sina kommentarer.
Exempel. Men okej, vill du inte ha mig så kan väl vi iallafall ligga en gång?. Eller den värsta är, vill du inte ha mig så kan väl vi skaffa barn ihop åtminstone? Eller den här, vill du inte ha mig så visst men vi kan väl åtminstone åka in till stan ihop och gå hand i hand och låtsas att vi är ihop för en dag iallafall? Det är så patetiskt!
Dessa exempel ovan får jag stå ut med dagligen! :-/ -
Visst är det så, tror inte han har haft någon tjej så på så sätt kan jag väl förstå.Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:41:26 följande:
Ok. En del kan nog ha svårt för singellivet om alla (de flest) i ens närhet är gifta och kanske tom har familj.
Har själv haft långa relationer, men blev singel efter 30. Bra tajming, not.
-
Han har nog alltid varit sådär och inte bara med mig, hans manliga vänner ber honom ofta att tagga ner. Men har varit jobbigt i perioder, hade med mig en dejt på en tillställning som han var sjukt otrevlig mot. Nu slutade han och jag träffas av andra orsaker men det var verkligen inte kul.Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:56:40 följande:
Tror han får lättare tag i någon tjej om han taggar ner lite. Om han varit så här på med andra tjejer med så är det ju kanske inte konstigt ifall ingen fastnat på hans krok!!
Om det annars inte är nåt fel på honom, så borde väl någon vilja ha honom då!!
Upplevt detta ofta när jag också var yngre och singel. -
Glömde tillägga att det fanns en jättegullig tjej som gillade honom och som passade honom. Väldigt lika både till det inre och yttre, men henne kastade han bort. Han ska minsann iallafall ha någon som är snyggare än en trea på en 10 gradig skala hette det då....hans ord då.Anonym (jepp) skrev 2015-03-22 13:56:40 följande:
Tror han får lättare tag i någon tjej om han taggar ner lite. Om han varit så här på med andra tjejer med så är det ju kanske inte konstigt ifall ingen fastnat på hans krok!!
Om det annars inte är nåt fel på honom, så borde väl någon vilja ha honom då!!
-
Haha, ja det verkar bara som att både man själv och männen blir knepigare med åren.Anonym (Värre ) skrev 2015-03-22 14:03:20 följande:
Du är inte ensam! Jag hade det precis så när jag var yngre, nu har det blivit ännu värre.
Jag faller bara för killar som är upptagna, irriterar mig till vanvett och har de ännu fler "nackdelar" så faller jag desto hårdare
Jag har en teori att jag helt enkelt inte är redo för ett nytt förhållande och att mitt undermedvetna ser till så att jag inte ska kasta mig in i något.
Just nu är jag jättekär i en kollega som förutom att vara upptagen är folkilsk, bitvis rätt otrevlig och dessutom drygt 10 år yngre än mig.
Yay!
Har du en relation med kollegan då? Han som jag är väldigt förtjust i är i min ålder, han ser ut som en kramig brummbjörn och go som en. Glad och väldigt enkel i sitt sätt, men jag ligger lite lågt för han är rätt upptagen och när vi träffades så har han en inbokad resa i Asien inbokad under en lång tid. Så den känns inte så rolig. -
Då förstår jag bättre, kan vara lite säkert att bli förtjust i män som är upptagna eller kollegor. Speciellt om man har blivit sårad.Anonym (Värre ) skrev 2015-03-22 14:23:24 följande:
Nej det är definitivt inget mellan oss, jag tror inte han fattat att jag gillar honom. Jag hoppas det iaf Vi har jobbat ihop i några månader och han har börjat berätta en massa personliga saker för mig. Trodde ett tag att han kanske var lite intresserad, men nu har han börjat nämna flickvännen då och då. Inte på ett "känner att jag måste påpeka att jag är upptagen"-sätt utan bara när vi sitter och pratar om annat. Han har även börjat höra av sig efter arbetstid ibland, bara för att prata om olika saker han kommer att tänka på...
Om jag tar med någon som helst logik i det hela så vet jag att det ändå inte skulle fungera men intresset vägrar släppa...
Jag separerade från min sons pappa för 3 år sen, och har insett att han knäckte mig totalt så återhämtningen tar tid...
För ett par år sen var det en annan kollega som jag kom nära. Han var definitivt intresserad och vi hade ngn sorts mentalt förhållande, rörde aldrig varann (han är gift) men pratade mycket om det.
Men det dyker väl upp någon bra när man själv är redo. Jag känner mig faktiskt redo för det, har bearbetat mina gamla spöken och håller mig nog rätt jordad. Men då är det ju som att man bara ska stöta på små hober, nej den var taskig men hoppas du och andra förstår vad jag menar?
) skrev 2015-03-22 14:03:20 följande: