• Familjeliv

    Måste ALLA få vara med och leka?

    Måste ALLA få vara med och leka?
    ”Mamma, jag vill inte gå till skolan. Jag tror att jag är lite sjuk…” Alla mardrömsscenarier spelas i ultrarapid upp i huvudet: ”Har hon inte vänner?! Är någon dum mot henne?! Är hon själv en schysst kompis?! Borde jag ta upp detta med läraren?!”

    Denna tråd innehåller kommentarer för ovantående artikel.

    Läs hela artikeln här
  • Svar på tråden Måste ALLA få vara med och leka?
  • Det buggar visst här

    Jag tycker att vi vuxna SKA bete oss på samma sätt. Man bjuder inte alla utom en eller två från sin arbetsgrupp/avdelning till sitt bröllop eller sitt 40-årskalas. Om det finns ett antal på arbetsplatsen/avdelningen/gruppen (jag menar den mängd folk som man känner hyfsat, beroende på arbetsplatsens storlek) i samma ålder, så frågar man ALLA om de vill gå med ut. Man står inte och sminkar sig i omklädningsrummet medan en tjej i samma ålder får lomma hem ensam, och man pratar inte dagen efter om hur roligt man haft medan hon hör på. Bra saker att lära sig redan på dagis tycker jag!

  • The TARDIS
    Det buggar visst här skrev 2015-05-01 15:00:48 följande:

    Jag tycker att vi vuxna SKA bete oss på samma sätt. Man bjuder inte alla utom en eller två från sin arbetsgrupp/avdelning till sitt bröllop eller sitt 40-årskalas. Om det finns ett antal på arbetsplatsen/avdelningen/gruppen (jag menar den mängd folk som man känner hyfsat, beroende på arbetsplatsens storlek) i samma ålder, så frågar man ALLA om de vill gå med ut. Man står inte och sminkar sig i omklädningsrummet medan en tjej i samma ålder får lomma hem ensam, och man pratar inte dagen efter om hur roligt man haft medan hon hör på. Bra saker att lära sig redan på dagis tycker jag!


    Folk har rätten att bestämma vilka de vill umgås med på fritiden, oavsett om det är på en arbetsplats eller inte. Herregud, jag skulle aldrig förvänta mig att folk på min arbetsplats skulle bjuda mig på sitt bröllop, t.ex, för att någon/några andra, som de är närmare vänner med på jobbet, ska gå dit. Hur ego får man lov att bli? Det är en arbetsplats, ingenting annat, och man varken kan eller bör förvänta sig att man är välkommen hit och dit på både det ena och det andra. Då lider man av hybris å det grövsta! 

    Jag har t.ex flera kollegor som ska gifta sig snart, och de är nära vänner med andra som jag jobbar med, och som är bjudna. Ska jag då kräva att jag också skall få gå, bara för att vi jobbar p samma ställe? Skulle inte tro det. Samma sak gäller för födelsedagsfester, utgång, osv. Man kan absolut inte förvänta sig att man ska bli medbjuden ut, eller att andra ska vilja umgås med en utanför arbetsplatsen.
  • lacrymosa
    Det buggar visst här skrev 2015-05-01 15:00:48 följande:

    Jag tycker att vi vuxna SKA bete oss på samma sätt. Man bjuder inte alla utom en eller två från sin arbetsgrupp/avdelning till sitt bröllop eller sitt 40-årskalas. Om det finns ett antal på arbetsplatsen/avdelningen/gruppen (jag menar den mängd folk som man känner hyfsat, beroende på arbetsplatsens storlek) i samma ålder, så frågar man ALLA om de vill gå med ut. Man står inte och sminkar sig i omklädningsrummet medan en tjej i samma ålder får lomma hem ensam, och man pratar inte dagen efter om hur roligt man haft medan hon hör på. Bra saker att lära sig redan på dagis tycker jag!


    Tycker du tar det för långt. Visst är det självklart att man ska lära sig hyfs och respekt, men att man ska behöva fejka sina relationer och behandla alla med samma kärlek är patetiskt. Att bjuda alla på en liten utekväll är inte detsamma som att bjuda alla på ens bröllop. Skulle jag plötsligt dö nu skulle de flesta från min arbetsplats inte veta om det förrän chefen eller någon annan berättade det. Det är inte dem jag vänder mig till om jag har problem eller behöver något, vilket är helt OK för att vi har inte den relationen. Det betyder inte att jag har det dåligt på jobbet eller att jag utesluter folk..
    Även om jag tycker att det är viktigt att visa respekt och hyfs så är det även viktigt att vi slutar vara så jävla känsliga i dagens samhälle. 
  • Darimna

    Jag förstår hur du tänker, men jag håller inte med.


    "Alla ska få vara med" i skolan handlar ju om att ingen ska bli utfryst, inte att alla måste vara bästa vän med alla andra. 


    För att ta ditt exempel på jobbet, så nej inte brukar man ställa sig upp och ropa ut någonting någonsin, eller hur? Men det ligger iaf mig närmare till hands att ropa ut att alla är välkomna att sitta vid mitt bord än att ropa ut att alla utom Anna gärna får hänga med mig. 

    Klart man kan ha människor omkring sig man inte gillar, det gäller både barn och vuxna. Det barn ofta gör då är att de säger rakt ut att de inte gillar personen och att den inte får vara med. Det utstötta barnet blir då allvarligt skadat i själen och förmodligen ännu jobbigare att vara med. Det är detta som vi försöker lära bort genom att säga till barnen att alla ska får vara med. 


    Det betyder ju inte att ditt barn ska vara tvungen att bjuda hem och byta kompisarmband med en unge hon hatar, det handlar bara om att ge alla en chans och att inte säga nej till någon som kommer och vill vara en del av en lek med många inblandade. 


    Precis som du inte skulle säga till en kollega (även om du ogillar henne) att hon inte får sitta vid samma bord som dig och dina vänner på lunchen utan måste gå någon annan stans. 

  • The TARDIS
    Darimna skrev 2015-05-04 08:11:03 följande:

    Jag förstår hur du tänker, men jag håller inte med.


    "Alla ska få vara med" i skolan handlar ju om att ingen ska bli utfryst, inte att alla måste vara bästa vän med alla andra. 


    För att ta ditt exempel på jobbet, så nej inte brukar man ställa sig upp och ropa ut någonting någonsin, eller hur? Men det ligger iaf mig närmare till hands att ropa ut att alla är välkomna att sitta vid mitt bord än att ropa ut att alla utom Anna gärna får hänga med mig. 

    Klart man kan ha människor omkring sig man inte gillar, det gäller både barn och vuxna. Det barn ofta gör då är att de säger rakt ut att de inte gillar personen och att den inte får vara med. Det utstötta barnet blir då allvarligt skadat i själen och förmodligen ännu jobbigare att vara med. Det är detta som vi försöker lära bort genom att säga till barnen att alla ska får vara med. 


    Det betyder ju inte att ditt barn ska vara tvungen att bjuda hem och byta kompisarmband med en unge hon hatar, det handlar bara om att ge alla en chans och att inte säga nej till någon som kommer och vill vara en del av en lek med många inblandade. 


    Precis som du inte skulle säga till en kollega (även om du ogillar henne) att hon inte får sitta vid samma bord som dig och dina vänner på lunchen utan måste gå någon annan stans. 


    Man får skilja på en arbetsplats och ett privatliv. På arbetsplatsen väljer man inte sina kollegor, och ser till att hålla sig professionell och köra med vanligt vett. Men på min fritid umgås jag inte med direkt med folk från jobbet.
  • banerry

    Alla ska inte få vara med ÖVERALLT men på jobbet, i skolan osv. ska alla få vara med och känna sig välkomna. Alla vill inte umgås privat men om t.ex. ett barn ska ha födelsedagskalas och bjuder alla i klassen utom några få så tycker jag det är fel, det blir då så tydligt att man vill utesluta dom. Om man ändå ska bjuda så många, varför inte ta med dom få personerna också? Om barnet däremot vill ha ett litet kalas med bara dom närmsta och några av dom råkar gå i klassen så tycker jag det är okej, då blir det inte en liten grupp som blir utpekade som oönskade.

    Sedan tycker jag det är bra att lära sina barn sociala färdigheter som att man t,ex inte pratar om saker som man gjort på fritiden när andra är med i gruppen,klart man kan prata lite snabbt om det men om man är 4 tjejer som umgås och 2 av dom bara pratar om hur kul dom två haft det så är det inte så kul för dom andra. Man håller inte på och drar en massa internskämt en hel kväll som ingen annan fattar.

    Det gynnar en själv i längden att vara schysst och tänka på att inkludera alla i en grupp.

    Det är olika från situation till situation tycker jag, självklart kan inte alla vara med på allt men ingen ska känna att just den inte fick vara med. Och när det kommer till barn så tycker jag att man ska försöka få med alla så långt det går,det är bra för barn att lära känna olika för att kunna acceptera och respektera att vi är olika och att det är okej.

    Men även vuxna mår bra av detta tror jag! och bjuder man mer än hälften av kollegerna kan man lika gärna bjuda resten.

    tänk på att om man bara umgås med likasinnade så utvecklas man inte, man behöver ifrågasätta sina åsikter och få nya idéer och perspektiv för att växa!

  • The TARDIS
    banerry skrev 2015-05-05 03:38:21 följande:

    Alla ska inte få vara med ÖVERALLT men på jobbet, i skolan osv. ska alla få vara med och känna sig välkomna. Alla vill inte umgås privat men om t.ex. ett barn ska ha födelsedagskalas och bjuder alla i klassen utom några få så tycker jag det är fel, det blir då så tydligt att man vill utesluta dom. Om man ändå ska bjuda så många, varför inte ta med dom få personerna också? Om barnet däremot vill ha ett litet kalas med bara dom närmsta och några av dom råkar gå i klassen så tycker jag det är okej, då blir det inte en liten grupp som blir utpekade som oönskade.

    Sedan tycker jag det är bra att lära sina barn sociala färdigheter som att man t,ex inte pratar om saker som man gjort på fritiden när andra är med i gruppen,klart man kan prata lite snabbt om det men om man är 4 tjejer som umgås och 2 av dom bara pratar om hur kul dom två haft det så är det inte så kul för dom andra. Man håller inte på och drar en massa internskämt en hel kväll som ingen annan fattar.

    Det gynnar en själv i längden att vara schysst och tänka på att inkludera alla i en grupp.

    Det är olika från situation till situation tycker jag, självklart kan inte alla vara med på allt men ingen ska känna att just den inte fick vara med. Och när det kommer till barn så tycker jag att man ska försöka få med alla så långt det går,det är bra för barn att lära känna olika för att kunna acceptera och respektera att vi är olika och att det är okej.

    Men även vuxna mår bra av detta tror jag! och bjuder man mer än hälften av kollegerna kan man lika gärna bjuda resten.

    tänk på att om man bara umgås med likasinnade så utvecklas man inte, man behöver ifrågasätta sina åsikter och få nya idéer och perspektiv för att växa!


    Jag håller inte alls med här. Livet funkar inte som du beskriver det, och påtvinga sina barn att umgås med barn de inte vill ha med på sitt kalas är rent ut sagt elakt, och respektlöst. Vill man verkligen bjuda in t.ex bråkstakar, mobbare, det där barnet som bara är elakt och beter sig illa, etc? Alla kommer inte överens med alla, och man kan inte gilla alla. Att alla hela tiden ska inkluderas i allting är så fel det bara kan bli. När jag en gång i tiden hade kalas, när jag var liten, så bjöd jag bara in de som jag funkade ihop med, som var mina vänner, som jag umgicks med i skolan. Inte fasen bjöd jag in hela klassen för att vara 'snäll'. Skulle jag tvingas umgås med de som mobbade mig, som bara varit elaka, som jag inte kom överens med, som bara fick mig att må dåligt? Nej. De fick jag nog av i skolan. Ville inte ha dem i min närhet på min fritid. Ja, jag uteslöt de jag mådde dåligt av, som jag tyckte illa om, som fick MIG att må skit. Aldrig att jag skulle bjudit in dessa personer! Många som jag inte var nära vän med, och inte umgicks med, annat än i skolan, och dessa personer lär jag bli att bjuda/inkludera.

    Livet ÄR inte millimeterrättvisa. Det kommer aldrig bli så, och man ska inte påtvinga sina barn andra personer som de inte vill ha på sitt kalas, t.ex. Ska barnet behöva ha så kallade 'kompisar' hemma på sin födelsedag, och riskera att få sin dag förstörd? Det är ren och skär elakhet från föräldrarnas sida att resonera så. Vill ni själva ha folk som ni inte gillar hembjudna?

    Nej, på en arbetsplats kan man inte heller räkna med att vara inkluderad i allting med alla hela tiden. Gud så naivt att tro att det fungerar så. På en arbetsplats så finns det däremot en arbetsmiljölag som cheferna ska försäkra sig om att den fungerar. Mobbing, trakasserier, utfrysning, osv, ska inte förekomma.

    Men nej, man måste definitivt inte bjuda alla på sina eventuella fester/bröllop/tillställningar på fritiden. Vart har folk fått detta ifrån? Inte heller kan man kräva att bli bjuden, eller gnälla för att man inte blev bjuden.

    Vett och sans gäller på en arbetsplats däremot. Vanligt hyfs.
  • Lena

    Jag tycker att man ska bjuda alla barn i en grupp om man bjuder över hälften. Det samma på arbetsplatsen om det gäller saker direkt knutna till arbetsplatsen som lunch och afterwork.

    Det är lätt att hålla sig till under halva gruppen om man inte vill bjuda alla.

  • banerry
    The TARDIS skrev 2015-05-05 06:01:42 följande:

    Jag håller inte alls med här. Livet funkar inte som du beskriver det, och påtvinga sina barn att umgås med barn de inte vill ha med på sitt kalas är rent ut sagt elakt, och respektlöst. Vill man verkligen bjuda in t.ex bråkstakar, mobbare, det där barnet som bara är elakt och beter sig illa, etc? Alla kommer inte överens med alla, och man kan inte gilla alla. Att alla hela tiden ska inkluderas i allting är så fel det bara kan bli. När jag en gång i tiden hade kalas, när jag var liten, så bjöd jag bara in de som jag funkade ihop med, som var mina vänner, som jag umgicks med i skolan. Inte fasen bjöd jag in hela klassen för att vara 'snäll'. Skulle jag tvingas umgås med de som mobbade mig, som bara varit elaka, som jag inte kom överens med, som bara fick mig att må dåligt? Nej. De fick jag nog av i skolan. Ville inte ha dem i min närhet på min fritid. Ja, jag uteslöt de jag mådde dåligt av, som jag tyckte illa om, som fick MIG att må skit. Aldrig att jag skulle bjudit in dessa personer! Många som jag inte var nära vän med, och inte umgicks med, annat än i skolan, och dessa personer lär jag bli att bjuda/inkludera.

    Livet ÄR inte millimeterrättvisa. Det kommer aldrig bli så, och man ska inte påtvinga sina barn andra personer som de inte vill ha på sitt kalas, t.ex. Ska barnet behöva ha så kallade 'kompisar' hemma på sin födelsedag, och riskera att få sin dag förstörd? Det är ren och skär elakhet från föräldrarnas sida att resonera så. Vill ni själva ha folk som ni inte gillar hembjudna?

    Nej, på en arbetsplats kan man inte heller räkna med att vara inkluderad i allting med alla hela tiden. Gud så naivt att tro att det fungerar så. På en arbetsplats så finns det däremot en arbetsmiljölag som cheferna ska försäkra sig om att den fungerar. Mobbing, trakasserier, utfrysning, osv, ska inte förekomma.

    Men nej, man måste definitivt inte bjuda alla på sina eventuella fester/bröllop/tillställningar på fritiden. Vart har folk fått detta ifrån? Inte heller kan man kräva att bli bjuden, eller gnälla för att man inte blev bjuden.

    Vett och sans gäller på en arbetsplats däremot. Vanligt hyfs.


    Men jag skrev ju av jag inte tycker att alla behöver vara med överallt, tycker det är okej att bjuda bara vissa från klassen men jag tycker inte det är okej att bjuda alla utom några få, iallafall inte när man går i lågstadiet-mellanstadiet för då är man så liten och tar det hårdare.

    Att bjuda en hel klass utom 3 stycken tycker jag är kasst men om det finns särskild anledning som i ditt fall mobbning så tycker jag inte att man ska bjuda sina mobbare nej.

    Men när jag gick i skolan så var det ofta så att det var "töntarna" som inte blev bjudna men när man är så liten så kan man lätt ändra uppfattning om personer. När jag fyllde 8 så bjöd jag hela klassen hem till mig på mammas initiativ, jag hade helst skippat att bjuda några som jag tyckte var konstiga.

    Det roliga var att en av dom killarna som jag tyckte var konstig blev festens mittpunkt för han var så himla grym på att dansa så alla tjejerna stod bokstavligt i kö för att dansa med honom hahaha "nu är det min tur att dansa med honom" så roligt minne och han svängde runt.

    Det var kul att hela klassen kom och barn som inte brukade hänga hade jätte kul tillsammans och det stärkte klass-sammanhållningen.

    Ibland kan något sånt vara bra för att bryta grupperingar.

    Tycker verkligen inte att man måste bjuda alla på sitt bröllop Gud nej, inte andra privata saker heller men om man t.ex, som kollegor bestämmer att dra ihop folk från jobbet och gå ut och äta vilket händer på mitt jobb ibland då är alla välkomna såklart tycker jag. Naiv och naiv, och gnäll nej sån är jag inte,jag tar inte åt mig så lätt.

    Jag är för en bra sammanhållning och gemenskap på arbetsplatsen för man spenderar så otroligt mycket tid där och därför är det viktigt för mig att alla ska känna sig välkomna och med om något kul planeras.

    2 kollegor står mig väldigt nära och inte bjuder jag med alla andra när vi ses och tar en öl men ibland kan någon vara i samma rum och höra och då frågar vi om denne vill följa med. Fast vissa frågar ja faktiskt inte för dom är så himla otrevliga men dom har ju också visat tydligt att dom inte är intresserade av att hänga med oss genom att vara otrevliga i tid och otid.
  • The TARDIS
    Lena skrev 2015-05-05 06:38:50 följande:

    Jag tycker att man ska bjuda alla barn i en grupp om man bjuder över hälften. Det samma på arbetsplatsen om det gäller saker direkt knutna till arbetsplatsen som lunch och afterwork.

    Det är lätt att hålla sig till under halva gruppen om man inte vill bjuda alla.


    Har man en arbetsplats med väldigt få personer anställda så kanske det funkar så på den arbetsplatsen.

    Man har verkligen ingen skyldighet att bjuda alla barn, eller alla personer man jobbar med. Vad folk gör på fritiden, vilka de vill umgås med har ingen någon rättighet att ha åsikter om. Samma sak om antalet barn. På fritiden, utanför skolan, ska inte barn påtvingas andra som de inte vill ha med att göra. 
Svar på tråden Måste ALLA få vara med och leka?