banerry skrev 2015-05-05 03:38:21 följande:
Alla ska inte få vara med ÖVERALLT men på jobbet, i skolan osv. ska alla få vara med och känna sig välkomna. Alla vill inte umgås privat men om t.ex. ett barn ska ha födelsedagskalas och bjuder alla i klassen utom några få så tycker jag det är fel, det blir då så tydligt att man vill utesluta dom. Om man ändå ska bjuda så många, varför inte ta med dom få personerna också? Om barnet däremot vill ha ett litet kalas med bara dom närmsta och några av dom råkar gå i klassen så tycker jag det är okej, då blir det inte en liten grupp som blir utpekade som oönskade.
Sedan tycker jag det är bra att lära sina barn sociala färdigheter som att man t,ex inte pratar om saker som man gjort på fritiden när andra är med i gruppen,klart man kan prata lite snabbt om det men om man är 4 tjejer som umgås och 2 av dom bara pratar om hur kul dom två haft det så är det inte så kul för dom andra. Man håller inte på och drar en massa internskämt en hel kväll som ingen annan fattar.
Det gynnar en själv i längden att vara schysst och tänka på att inkludera alla i en grupp.
Det är olika från situation till situation tycker jag, självklart kan inte alla vara med på allt men ingen ska känna att just den inte fick vara med. Och när det kommer till barn så tycker jag att man ska försöka få med alla så långt det går,det är bra för barn att lära känna olika för att kunna acceptera och respektera att vi är olika och att det är okej.
Men även vuxna mår bra av detta tror jag! och bjuder man mer än hälften av kollegerna kan man lika gärna bjuda resten.
tänk på att om man bara umgås med likasinnade så utvecklas man inte, man behöver ifrågasätta sina åsikter och få nya idéer och perspektiv för att växa!
Jag håller inte alls med här. Livet funkar inte som du beskriver det, och påtvinga sina barn att umgås med barn de inte vill ha med på sitt kalas är rent ut sagt elakt, och respektlöst. Vill man verkligen bjuda in t.ex bråkstakar, mobbare, det där barnet som bara är elakt och beter sig illa, etc? Alla kommer inte överens med alla, och man kan inte gilla alla. Att alla hela tiden ska inkluderas i allting är så fel det bara kan bli. När jag en gång i tiden hade kalas, när jag var liten, så bjöd jag bara in de som jag funkade ihop med, som var mina vänner, som jag umgicks med i skolan. Inte fasen bjöd jag in hela klassen för att vara 'snäll'. Skulle jag tvingas umgås med de som mobbade mig, som bara varit elaka, som jag inte kom överens med, som bara fick mig att må dåligt? Nej. De fick jag nog av i skolan. Ville inte ha dem i min närhet på min fritid. Ja, jag uteslöt de jag mådde dåligt av, som jag tyckte illa om, som fick MIG att må skit. Aldrig att jag skulle bjudit in dessa personer! Många som jag inte var nära vän med, och inte umgicks med, annat än i skolan, och dessa personer lär jag bli att bjuda/inkludera.
Livet ÄR inte millimeterrättvisa. Det kommer aldrig bli så, och man ska inte påtvinga sina barn andra personer som de inte vill ha på sitt kalas, t.ex. Ska barnet behöva ha så kallade 'kompisar' hemma på sin födelsedag, och riskera att få sin dag förstörd? Det är ren och skär elakhet från föräldrarnas sida att resonera så. Vill ni själva ha folk som ni inte gillar hembjudna?
Nej, på en arbetsplats kan man inte heller räkna med att vara inkluderad i allting med alla hela tiden. Gud så naivt att tro att det fungerar så. På en arbetsplats så finns det däremot en arbetsmiljölag som cheferna ska försäkra sig om att den fungerar. Mobbing, trakasserier, utfrysning, osv, ska inte förekomma.
Men nej, man måste definitivt inte bjuda alla på sina eventuella fester/bröllop/tillställningar på fritiden. Vart har folk fått detta ifrån? Inte heller kan man kräva att bli bjuden, eller gnälla för att man inte blev bjuden.
Vett och sans gäller på en arbetsplats däremot. Vanligt hyfs.
