Sertralin- Livrädd!!!

Det är bra att du känner att Sertralin hjälpt dig att må bättre. Som någon tidigare skrivit kan det vara så att du blir hjälpt av att få din dos höjd.

Det låter även som att du skulle bli hjälpt av att få bearbeta dina känslor och rädslor för att åter drabbas av ångest och depression. Att acceptera ångesten är något som får den att minska i längden medan en rädsla för den gör den benägen att öka. Antidepressiv medicinering är en god hjälp men det betyder inte att man "blir av" med alla depressiva känslor och ångest. Du ska inte behöva känna att medicinen är din enda livlina. Prata med din läkare om en remiss till psykolog/terapeut.

Av det du beskriver låter det som om du definitivt ska fortsätta med Sertralin. Vad bra att du så påtagligt fick uppleva att depressionen gick tillbaka. 

Många får SSRI och även ett ångestdämpande medel utskrivet. Då tar man SSRI (Sertralin i ditt fall) löpande under lång tid (du vet att du inte får ändra dosen utan läkares ordination eller hur), men medicinen mot ångest kan man ta vid behov. Du kanske har en känslighet som gör att du får ångest och ökade depressionssymtom vid ökad belastning, såsom om något jobbigt händer, om det är mycket på jobbet, om du har en infektion eller sovit dåligt osv osv osv. Du behöver vara noga med att inte ha det för stressigt kring dig, och du behöver vara noga med att äta, sova och motionera ordentligt och regelbundet samt inte ta några droger eller dricka alkohol i någon större utsträckning. Undvik socker. 

Du ska i detta läge kontakta din läkare och beskriva att symtomen ökat trots behandling, och då kommer läkaren troligen att föreslå ångestdämpande samt ev en ökning av din SSRI-dos. 

Det är normalt i ditt läge att symtomen kommer och går, men man strävar förstås mot att du ska ha så lite symtom som möjligt. Att medicinen plötsligt inte är verksam är i princip uteslutet. 

Lycka till och hoppas du snart mår bättre!

Min doktor vill ge mig Sertralin. Jag vågar inte ta det för jag har just hört det ts pratar om att man kan bli så fruktansvärt deprimerad och jag litar inte på att jag kan ta hand om mig om det händer och att jag kommer att rasa ner så djupt och plötsligt att jag får för mig att ta livet av mig. Jag har inga planer på självmord men tänk om hjärnan blir galen så att jag inte vet vad jag gör?!?!? Hjälp mig.

Så det blev det tyvärr också för mig när jag åt Sertralin. Mådde jättebra den första tiden, sedan började jag få en ångest som jag aldrig upplevt tidigare, kände mig deppig och fick tvångstankar. Jag var tvungen at sluta med tabletterna, för om jag höjde mådde jag ännu sämre. Det tog ett år efter jag slutat med tabletter innan jag återhämtat mig. Skitmedicin!

"Paranoian" och overklighetskänslorna du beskriver är klassiska ångestsymtom. Ångest är helt ofarligt MEN bland det mest obehagliga man kan uppleva. Därför är sk förväntansångest (rädsla att drabbas av ångest) väldigt vanligt. Att få hjälp att hantera denna rädsla är det absolut mest effektiva för att bli bättre.

Vad gäller din rädsla för viktuppgång är inte Sertralin det läkemedel som förknippas specifikt med viktuppgång. 50 mg är en ganska låg dos så en dosökning till 100 mg bör inte göra så stor skillnad vad gäller vikt. Depression och ångest i sig kan ju ge aptitlöshet och blir man av med de symtomen och får tillbaka suget på mat (godsaker) kan det ju givetvis märkas lite på vågen men Sertralin är inte förknippat med någon stor eller okontrollerad viktuppgång. Det antidepressiva som är mer förknippat med detta är Mirtazapin som ibland kan ges som tillägg till ssri.

Bra och kunnigt svar! Jag vill lägga till att Fluoxetin ofta skrivs ut till dem som ber att få ett SSRI-preparat som inte påverkar vikten (viktuppgång). 

Av det jag har läst här nu har jag bestämt mig. Det blir INTE sertralin för mig! Fy fan vilka mardrömsberättelser. Hur kan skiten få säljas?!?! Jag är säker på att jag skulle få totalbryt av den och ta livet av mig fast jag inte vill dö. En kompis till morsan käkar allehanda piller för ångest mm och hon är som en zombie och ibland är hon nästan bladig. Nej tack! Nej tack! Nej tack!

Jag utvecklade tvångstankar när jag gick på Sertralin och började känna ångestkänslor, som inte liknade något av det jag upplevt tidigare, hjärtklappning och kände mig nervös jämt med en vilopuls på 110. Jag valde då att trappa ner medicinen och det var inte så lätt, jag grät mycket varje dag, alla mina känslor kom tillbaka, det kändes som så.

Jag kan väl säga så mycket som att det har varit ett rent helvete för mig sedan jag valde att sluta, jag har varit mycket sämre nu än vad jag var innan jag började med medicinen. Jag slutade med medicinen sommaren 2012 och fick hoppa av min utbildningen och sedan dess har jag gått hemma. Jag äter ingen medicin idag.

Jag börjar mer o mer känna mig som mitt gamla jag, men ångest har jag varje dag tyvärr, träffar inga människor pga ångesten, vågar inte åka buss osv.

Det tog över ett år innan jag blev fri från tvångstankarna jag utvecklade med Sertralin, och nu såhär tre år efter så är de helt borta. Men jag är så mycket känsligare nu än vad jag var innan jag åt medicinen. Får ångest mycket lättare, blir lättare stressad och pulsen är fortf ganska hög.

Ts, det tar tid att hitta rätt medicin och rätt dos! Ha is i magen! Prova tillsammans med läkare ut vad dom funkar MEN du måste förstå att medicinen inte löser allt! Du ska se den som den "knuff" du behöver för att SJÄLV orka lösa det! Promenader, motion, aktivitet, vila, balans i livet, terapi (?) etc. Den är tillför att ge dig en knuff i rätt riktning... Inte för att du jämt ska må bra. En vanlig missuppfattning tror jag. Jag tror ditt största problem är ångesten/rädslan för ATT bli väldigt deprimerad är ditt största problem nu. Jag tycker du ska ge 50mg en längre tid... Och jobba med ångesten. Det ärbara rädslor och tankar som ger dig oönskade känslor. När du känner dig rädd och ångestfylld försök att tänka: nu känner jag då här... (Sätt ord på det) och det gör jag JUST NU! Ta sen och rör på dig. Tvinga dig till det. Vad du än gör... Du måste aktivt jobba dig ut ut depressionen och inte få panik. Och inte förlita dig på medicin. Det är ett hjälpmedel men ingen bot. Men du är redan på väg!!!!! Det blir bra. Så låg dos som möjligt är bättre än för mkt.