Inlägg från: Anonym (Sluta!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Sluta!)

    Sertralin- Livrädd!!!

    Så det blev det tyvärr också för mig när jag åt Sertralin. Mådde jättebra den första tiden, sedan började jag få en ångest som jag aldrig upplevt tidigare, kände mig deppig och fick tvångstankar. Jag var tvungen at sluta med tabletterna, för om jag höjde mådde jag ännu sämre. Det tog ett år efter jag slutat med tabletter innan jag återhämtat mig. Skitmedicin!

  • Anonym (Sluta!)
    amoremio skrev 2015-05-10 17:13:01 följande:
    Vad tråkigt att du hade denna upplevelse!

    Äter du några andra mediciner nu?

    Du skriver att det tog ett år att återhämta dig. Hur gick denna återhämtning till och hur mår du idag? Om du vill får du jättegärna berätta mera
    Jag utvecklade tvångstankar när jag gick på Sertralin och började känna ångestkänslor, som inte liknade något av det jag upplevt tidigare, hjärtklappning och kände mig nervös jämt med en vilopuls på 110. Jag valde då att trappa ner medicinen och det var inte så lätt, jag grät mycket varje dag, alla mina känslor kom tillbaka, det kändes som så.

    Jag kan väl säga så mycket som att det har varit ett rent helvete för mig sedan jag valde att sluta, jag har varit mycket sämre nu än vad jag var innan jag började med medicinen. Jag slutade med medicinen sommaren 2012 och fick hoppa av min utbildningen och sedan dess har jag gått hemma. Jag äter ingen medicin idag.

    Jag börjar mer o mer känna mig som mitt gamla jag, men ångest har jag varje dag tyvärr, träffar inga människor pga ångesten, vågar inte åka buss osv.

    Det tog över ett år innan jag blev fri från tvångstankarna jag utvecklade med Sertralin, och nu såhär tre år efter så är de helt borta. Men jag är så mycket känsligare nu än vad jag var innan jag åt medicinen. Får ångest mycket lättare, blir lättare stressad och pulsen är fortf ganska hög.

  • Anonym (Sluta!)
    Anonym (?) skrev 2015-05-10 17:14:40 följande:
    Usch , känns inte bra att läsa...blir jätterädd! Speciellt när man själv precis påbörjat behandling.
    Finns det någon med positiva erfarenheter?
    Nä tyvärr alltså, jag har inget positivt att säga om medicinen, jag är ledsen. Men du behöver inte få det så jobbigt som jag hade det. Jag åt de i 4 år, alldeles för länge, du har ju inte ätit dom så länge och har chansen att sluta nu.

    Ta bara panikattacker, jag hade aldrig haft en panikattack i hela mitt liv innan jag började med Sertralin, men de kröp sig på under behandlingens gång och nu har jag panikattacker nästan dagligen.
  • Anonym (Sluta!)
    amoremio skrev 2015-05-11 14:05:32 följande:
    Hemskt att läsa detta! Jag lider verkligen med dig- psykisk ohälsa syns ju inte men likt förbannat är det minst ett lika stort problem som en bruten arm...

    Du äter alltså inga mediciner nu?
    Jag tog kontakt med öppenpsyk för ett halvår sedan igen efter att ha varit borta därifrån sedan sommaren 2012 eftersom jag mådde så dåligt, fick Cipralex utskrivet men har såklart inte rört tabletterna. Gick också hos en psykolog 4-5 ggr, men det gav mig inget.

    Det jag äter idag är:

    700 mg magnesium per dag som faktiskt minskat min ångest en del.
    Jag har Sobril 15 mg vid behov, så måste jag göra något som jag tycker är obehagligt så tar jag den. Blir max 3 tabletter i månaden pga beroenderisken.

    Igår började jag också med ett naturläkemedel som heter Saframyl, det innehåller saffran som ska kunna öka serotoninet. Har visat bra effekt i studier så jag är hoppfull.


  • Anonym (Sluta!)
    Anonym (?) skrev 2015-05-11 19:21:40 följande:
    Låter intressant...kan du hänvisa till studierna om Saframyl?
    TAck på förhand...
    Inte till just Saframyl, men sök saffron + ssri på google, så får du en del svar.

    Eller saffron + Prozac.

    Saffron betyder altså saffran om du missat det
  • Anonym (Sluta!)
    cesso skrev 2015-05-12 10:01:44 följande:
    Jag har goda kunskaper både privat och yrkesmässigt. (tar inte hela historien här men har nyligt förlorat min syster som begick självmord vilket föregicks av lång tids oro för mig så jag inte mådde bra... av det). Alla kan vi drabbas av depressioner eller depressionsliknande tillstånd. Det definierar inte vem vi är. Yttre påfrestningar och vår inre känslighet påverkar. Jag känner igen dina tankar och din oro för jag har haft liknande själv. Rädsla att få obehagliga tankar (ångest) ger ångest för att få det.. panik för att börja må sämre. Du är rädd att ex gå upp i vikt (vilket är helt och hållet ovidkommande egentligen. tänk efter - vad gör vikten när det gäller att må bra?) Men när man mår dåligt blir man orolig lätt för ALLT! Tänk nu som jag sa: antidepressiva sätter man in när man är så nere att man inte orkar eller förmår sig att se ljus i världen eller ta sig ut ur dörren för att ta tag i det. Du har nu fått uppleva ljuset. Då finns det där! Eller hur? Medicinen ska bara ge dig en knuff så du orkar/ kan tvinga dig ut och göra saker. Aktiviteter .. alla sorter. Promenera, städa, laga mat, gå och handla dig kläder (vad som helst) kommer bryta ångesten och depressionen snabbare. Tänk så här: varje dag måste du ha små mål. Du måste göra A och B innan du får göra C (vila, sova eller oroa dig!). När du gjort A och B (som kan vara ex: diska, städa... eller: träffa en vän, plugga, jobba, handla) så kanske tankarna har skingrats så du inte måste göra C (vila, sova, oroa dig). Overklighetskänslorna ÄR ångest! Man tror man ska bli galen, knäpp, tappa förståendet, falla ner som en hög, bli inlagd (?) kanske du är rädd för. Var inte rädd. Ångest kommer när du hållit andan länge, är för spänd. Gör andningsövningar ofta.. långa djupa andetag. 3 åt gången (sakta in och sakta ut) förebygger ångest. Superenkelt! Hur känns det?  .... tror du jag vet vad jag talar om? Det gör jag. Och jag mår bra. Men har mått väldigt dåligt. Mår bra nu och har kunnat hantera min systers självmord ok trots att hon lämnade en flicka på 1 år, jag har själv egna barn och min syster dog för några veckor sen.. men jag har jobbat med mig själv länge och blivit starkare. Var som du beskriver för länge sen. Du blir bra. Det blir bra. Kram på dig!
    Boktips: "Bli av med din oro" (en gul glad gubbe på framsidan) Komisk men bra självhjälpsbok om ångest/ oro men av riktigt bra KBT-psykolog. Kan beställas ex på adlibris eller bokus. Har hjälpt mig
    Fy vad hemskt med din syster, beklagar verkligen. En liten ettåring ska inte behöva förlora sin mamma så tidigt. Fick din syster ingen hjälp?
Svar på tråden Sertralin- Livrädd!!!