Nu är vi där. TREÅRSTROTS

För mig har de här enkla allmänna råden fungerat bra:

*Bråka aldrig någonsin om sömn, mat eller toalettvanor. Du kan helt enkelt inte vinna i längden.
*Ta inte med en 3-åring någonstans där det krävs gott uppförande. Där räknar jag också in affärer.
*Om 3-åringen absolut vill gräla och bråka (en del bara måste bråka i bland!), så styr in bråket på något tämligen ofarligt. Att hänga upp kläderna efter sig t ex. Där är ingen prestige eller stress inblandad för din del och du kan lättare behålla lugnet.
*Säg aldrig nej direkt. Säg att du måste fundera först. Ett nej kan innebära ett 2-timmars raseriutbrott, och då gäller det att du är helt säker på att just den frågan är värd besväret. Säger du nej, så håller du fast vid det.
*Minska på kraven. Det finns tillräckligt att gräla om utan att du ska vara petig om "Tack för maten" eller att man inte får sova med mössa på huvudet. Börja inte ställa krav på en massa nya saker heller förrän den värsta krisen är över.

I feel you. Vi har också en treåring här hemma och ibland vill jag slita av mig håret.

Vet inte om mina råd är till någon hjälp direkt men ni måste vara konsekventa annars är han smart nog att spela ut er mot varandra, de må bara vara tre år men ack så smarta. 

Välj sedan era strider, tjafsa inte om sånt som kanske egentligen inte är så märkvärdigt. 

Vår treåring hade i princip slutat med napp på nätterna, nu helt plötsligt ska han ha den dygnet runt för det har han bestämt. Jag tar den ifrån honom och sedan får han skrika och gnälla bästa han vill. Jobbigt? Ja, mina öron blöder och ibland vill jag stoppa ned honom i toaletten och spola 

Han har också alltid svar på tal och det kan bli vilda konversationer som låter som den här som kom häromdagen:

Sonen: Jag ska laga mat.

Jag: Det får du inte, du är för liten.

Sonen: Jag SKA laga mat.

Jag: Nej, du är för liten.

(någon timma går)

Jag: Jag har ju sagt att du ska säga till när du måste bajsa, du ska bajsa på toaletten.

Barnet: Nej, jag ska bajsa i blöjan.

Jag: Nej, du är en stor kille nu, då bajsar man på toaletten.

Barnet: DU SA ATT JAG VAR LITEN OCH INTE FICK LAGA MAT.

Och så blir han illröd i ansiktet och skriker som om jag höll på att beröva honom livet. Ibland går han även upp i brygga a la exorismen. Skrämmande..

När han får djävulen i sig och börjar slåss (och spotta)  så kör vi "time out" då brukar vi ställa hans stol vid dörren där inget roligt finns. Sedan får han sitta där tills han ber om ursäkt. Han reser sig ibland och går iväg men då lyfter vi bara tillbaka honom (utan att säga något alls). Vi har som regel att han ska sitta tyst i tre minuter (för att han är 3 år) sedan går vi dit och då ger han oss oftast en kram och ber om ursäkt. Såg det på Nannyakuten någon gång för väääldigt länge sedan och det hjälper faktiskt 

Annars antar jag att det bara är att hålla ut. BTW, min storasyster säger att 6-årstrotsen är värre 

För mig har de här enkla allmänna råden fungerat bra:

*Bråka aldrig någonsin om sömn, mat eller toalettvanor. Du kan helt enkelt inte vinna i längden.
*Ta inte med en 3-åring någonstans där det krävs gott uppförande. Där räknar jag också in affärer.
*Om 3-åringen absolut vill gräla och bråka (en del bara måste bråka i bland!), så styr in bråket på något tämligen ofarligt. Att hänga upp kläderna efter sig t ex. Där är ingen prestige eller stress inblandad för din del och du kan lättare behålla lugnet.
*Säg aldrig nej direkt. Säg att du måste fundera först. Ett nej kan innebära ett 2-timmars raseriutbrott, och då gäller det att du är helt säker på att just den frågan är värd besväret. Säger du nej, så håller du fast vid det.
*Minska på kraven. Det finns tillräckligt att gräla om utan att du ska vara petig om "Tack för maten" eller att man inte får sova med mössa på huvudet. Börja inte ställa krav på en massa nya saker heller förrän den värsta krisen är över.