Gift men förälskad i annan kvinna

Faktiskt för en gångs skull, inte en skröna. Helt sant, och jag vet inte vad jag ska göra!!

Inga barn, än.Är ju såklart svårt när man har känslor för någon annan än sin make, känns ju som man är otrogen enbart därför! Vi har inte haft det dåligt eller liknande så det borde inte vara ett rop på uppmärksamhet eller något sånt. Att det sedan är en kvinna gör ju saken enbart mer förvirrande...

Hej och tack för svar! Berätta för min man är uteslutet, om det bara handlade om en ytlig crush så kanske, saken är den att jag verkligen utvecklat känslor for denna kvinna. Jag skulle inte klara av att ha tex trekant eftersom det blir alldeles för mycket känslor inblandade. Jag älskar mon man men är förälskad i henne...Vi kommer att flytta en bit härifrån om ca 1 månad, och kommer inte kunna ha så mycket kontakt med kvinnan, förutom på telefon. Tror ni dessa känslor lägger sig så småningom? Just nu umgås jag rätt mycket med henne, med ursäkten att vi inte kommer kunna ses så mycket när vi flyttat...

Oj missade en fråga, hon känner som mig men vill såklart inte vara den som orsakar vår skilsmässa, hon tycker såklart det är jobbigt men håller med om att vi inte kan göra något så länge jag är gift, hon är inte alls intresserad av 3kant el liknande..

Det skulle vara enklare, vi har aldrig gjort något med någon annan men vi har fantiserat tillsammans om det, så om det var rent fysiskt skulle kan kanske gå med på det, åtminstone fundera på det, men tror kan skulle bli förtvivlad om han visste hur djupa dessa känslor är..

Tack för alla svar, och tack till er som ser lite mer grå nyanser och ger råd snarare än dåligt samvete, tro mig,,det har jag så det räcker och blir över. Vad som har hänt tror jag är att hon fyller vissa tomrum som inte min man eller annan vän fyller just nu. Tex vi kan diskutera böcker, filosofi, politik etc i timtal. Min man är otroligt intelligent även han men långa diskussioner är inget för honom, jag gav honom en kopia av min absoluta favorit bok som han läste, ryckte på axlarna, och sa "ja den var väl bra". Medans denna kvinnan älskade den och diksuterade och gav mig en liknande bok hon gillade. Låter töntigt, men sånt saknar jag just nu. Jag vill ha kvar henne i mitt liv även om det för evigt enbart är som vänner. Jag nästan hoppas att känslorna kommer lägga sig och bli mer hanterbara och vi kan ha en underbar istället. Jag har förut också varit väldigt svart/vit i mitt tänkande så detta är väldigt omvälvande.

Just nu går det inte alls! Mina(våra) känslor blir allt starkare för varandra, samtidigt som det skapar slitningar mellan mig och min man-jag tror jag jämför dem två för mycket och blir irriterad eller ledsen på saker som för 1 månad sedan var ok. Till på köpet har hennes syster plötsligt dött och hon behöver mitt stöd, begravningen är idag men jag kan inte följa med för min man tyckte det vore konstigt. Vi var ute och åt middag igår kvinnan och jag, helt underbart, kom hem ca 9.45 på kvällen och min man var inte glad för han hade förväntat sig att jag skulle vara hemma tidigare så vi kunde ha sex....

oftast inte, dock hade vi inte haft sex på flera dagar så han ville...men jag tror även att han inte egentligen gillar när jag är ute utan honom, fast han vill inte säga något eftersom han säkerligen vet att jag borde kunna gå ut när jag vill. Jag har inte så mycket tjej kompisar hår så går vaaaldigt sällan ut utan honom och jag tror han blivit van med det. Och då försöker kontrollera situationen på något sätt. Jag vet att han är under mycket press just nu så jag försöker att inte skapa konflikter, samtidigt som det äter upp mig på insidan!

Jo det är väl lite så jag tänker, samtidigt som jag undrar om det är en tillfällig förälskelse som (förhoppningsvis) kommer lägga sig....min man förtjänar inte det som han blir utsatt för nu. Jag förstår helt vad du säger samtidigt är jag rädd att jag kastar bort allt och sedan kommer ångra mig. Hur vet man att man gör rätt? Många beskriver ju liknande situationer där de btutit upp och efter 6 månader ångrar sig något otroligt.??