Sjukskriven för energibrist och stressreaktion. Vill inte tillbaka till min gamla arbetsplats...
Ja, det märks ju tydligt bland er som svarar vilka som inte gått igenom en liknande situation. Jobbet har jag inte sökt genom en annons utan jag fick det genom att jag ringde runt. Att veta hur det ska bli vet man inte om man inte försöker. Jag har sökt andra jobb sedan flera månader tillbaka för att försöka få en lösning på situationen, men har inte fått något annat. Gång på gång har jag upplyst min chef om att jag inte mår bra utav min arbetssitutation och försökt få till en förändring. Även jag har försökt att anpassa mej genom att söka hjälp, men inget har fungerat.
Arbetsgivaren har en skyldighet att göra något åt situationen när en anställd mår dåligt, men så har det inte gjorts.
Du som svarade på #8 som sitter i en liknande sits. Det hade varit intressant att ha fortsatt kontakt med dej för att höra hur det går. Vi är anonyma båda två så därför kan inte skicka meddelande till dej...
Och jo jag har gått igenom samma sak men förväntade mig inte att någon annan skulle lösa min situation.
Sjukskriven i olika grad i 1½ år trodde jag kunde gå tillbaka på heltid efter det. Arbete 3 månader för att sedan hamna på psyk efter sjävmordsförsök. Sjukskriven ytterligare 1 år och när det var dags att begära förlängd sjukskrivning från FK så insåg jag att detta inte var rätt. Jag var ju inte sjuk (inte mycket iallafall) så länge jag gick hemma men klarade inte av jobbet.
Sa därför upp mig, tog ett sabbatsår där jag gjorde precis vad jag ville och i den takt jag ville. Efter drygt ett år kände jag mig mogen att söka jobb igen och efter en vecka började jag på det jobb jag har idag. Det är iofs samma typ av jobb men i en annan miljö och numera jobbar jag bara 65%.
Hade jag satt mig ner och väntat på att FK,fack, företagshälsovård och arbetsgivare skulle fatta beslut om mig åt mig så hade jag inte varit där jag är idag. Jag ser ingen anledning att som vuxen lägga över ansvaret för mitt liv i händerna på någon annan. Det hjälper ju inte mig som människa framåt eller uppåt genom att hänvisa till arbetsgivarens rehabansvar, den enda som kan påverka mitt liv och mitt mående är jag själv