Tidsfördrivs-tråd om allt och inget fram till förlossningen

Hej! Hoppar in här! Är i 34+0 idag, så 42 dagar kvar. Tiden går rätt låååångsamt, och det är tröttsamt att knappt kunna äta och inte kunna sova... Har 8 arbetsdagar kvar, men arbetsuppgifterna börjar ta slut.

Har inte börjat förbereda så mycket hemma... Nästa helg monteras vagga och skötbord upp och tvättmaskin installeras. Tänker att jag har rätt gott om tid på mig, men folk börjar säga "om han kommer tidigare..." Osv, vilket får mig att stressa upp mig lite. vet att det är en pojke i magen.

BB-väskan har jag typ tänkt ut vilka bebiskläder som ska med, inte mycket mer...

Tror att inställningen gör MYCKET inför förlossningen. Det blir som det blir, tänker jag. För mig handlar det mycket om att våga släppa kontroll på saker och ting och inse att det kanske inte blir som jag tänker mig.

Hur långt har du kommit i förberedelser? Har du mkt förvärkar osv, hur mår du?

Långt svar fick du nu, let's prata!

BB-väskan kan man ju packa om och om igen

Annars, laga riktigt mumsiga matlådor att fylla frysen med! Det tipset fick jag, så är det bara att värma och man vet att man äter ordentligt även när det är mycket med bebis. Tänker göra pajer, piroger, lasagne osv.

Japp, första barnet! Nu längtar man ihjäl sig ju! Hur kommer han se ut? Vem är han lik? Osv. Lilla skrutt <3 mina föräldrar kommer och hjälper till nästa helg, det är därför det har avvaktats. De har åkt till Ullared osv eftersom de bor mycket närmare. Jag bor mellan Uppsala och Gävle.

Jag har ställt mig tveksam till både epidural och lustgas faktiskt... :-/ Epidural för att det känns mycket som att man "stänger av" kroppens egna funktioner och förmåga att föda. Man måste i regel ha skalpelektrod på barnet, väldigt ofta sätts kateter och värkstimulerande dropp är jättevanligt. Jag vill vara med på vad som händer, känna att jag har kontroll på det sättet! Vill också känna efter och "vara med" i smärtan, veta hur det känns liksom! Oavsett hur ont det gör. Det är ju kanske faktiskt enda gången jag kommer föda barn. Vet inte om det blir fler.

Är jätterädd för att spricka och är rädd för att om jag är helt bedövad (med tex epidural) så kommer jag ta i för mycket och forcera tills jag spricker. Pratade med en vän som är nyförlöst och hon sa, å andra sidan, att hon kände att hon orkade med mycket mer när hon fick Epidural. Hon blev trött och utmattad av att ta värkarna, med epiduralen kunde hon slappna av på ett annat sätt. Hon behövde inte värkstimulerande dropp, det var fart på värkarna ändå.

Samma sak med lustgas, jag vill inte "försvinna" i ett rus där jag inte riktigt är med på vad som händer. Jag har aldrig varit full/påverkad i hela mitt liv, av alkohol eller annat. Trivs inte med tanken alls. Sen säger de flesta som använt den att man bara blir "full" om man andas fel. Jaja... Annars vet jag liksom inte vad jag vill ha för bedövning. TENS? Akupunktur? Massage? Dusch? Typ det. Hur känner du?

Jag har förvärkar då och då, om jag gått eller rört mig mycket. Eller stressar såklart. Jag är däremot så otroligt trött! Har sovit bort större delen av eftermiddagen, borde ägna mig åt tvätt och att röja lite... Orkar du med vardagen som förut?

18 oktober har jag Du?

Hej tjejer! Härligt med fler i tråden

I min mage ligger en Edvin <3

Jag känner att jag har läst på massor om förlossningen, men när jag pratar med någon som fött barn känner jag mig helt nollställd

Tonensu: min kille ligger med rumpa och fötter upp och huvud neråt (som skaver på mammas kissblåsa!!) men bm har inte sagt något om att han är fixerad än, tycker hon borde nämnt det om det var så. Brukar alltid få höra att "det är lite svårt att känna", tydligen är det mycket fostervatten där inne.

Min väska är inte packad, får ny tvättmaskin i helgen och tänker tvätta alla små kläder i den sen kommer jag väl packa om hundra gånger, haha.

Värdefullt att höra dina erfarenheter av Eda, Oldy! hjälper att reda ut tankarna lite.

Tiniii: jag behöver också sova minst en timme på dagen. Så trött!

Hej igen tjejer! Jag har kommit in i v36 nu, så en dryg månad kvar. Bebben har fixerat sig sa bm idag! Det känns kan man säga I helgen hade det ordnats babyshower för mig. Underbart att känna hur många som gläds med mig, behövde verkligen det. Flera nära vänner har lämnat mig under och pga graviditeten, så har haft det kämpigt och känt mig väldigt ensam.

Det har även monterats vagga och jag har börjat kunna plocka med bebissaker så smått. Nära men ändå långt borta <3 Sååå trött och ser fram emot att få gå hemma och vila. Sista dagen på jobbet imorgon!

Hej på er! Har inte kunnat vara aktiv på internet alls nästan, Edvin tittade ut den 26 september! 3 veckor och 1 dag innan han var beräknad. Vägde ändå 3365 gram och 50 lång, så mamma vill inte ens tänka på vilken klump som skulle kommit om han blivit fullgången Förlossningen gick otroligt fort, vattnet gick vid halv elva på förmiddagen, värkstormen satte igång en timme senare, kom in till förlossningen halv två och var 9 cm öppen då. Allt var klart vid 15.13. Blödde lite för mycket och det var en del tumult iom att vi fick ta ambulans in, vågade inte annat eftersom jag hade så tätt mellan värkarna och har 6 mil till sjukhuset. Vi är trötta men mår bra. Kämpar lite för att han ska gå upp i vikt.

Visst är det underbart!

Upplevde också det där, att värkarna gick i ett. Bad om Eda men hann aldrig med det, så för min del blev det överdos av lustgas. Hur länge krystade du? Varför satte de in sugklocka?

Jag tyckte inte att smärtan under krystvärkarna var värst, värst var det som antagligen var när jag öppnade mig de sista centimetrarna. Det är lite si och så med tidsuppfattningen Tror att jag krystade under tre värkar, kände av "the ring of fire", dvs när huvudet var på väg ut, men tyckte inte att det var så farligt. Var väl lite lätt lustgas-hög Däremot hann han inte stå och töja någonting, det var bara plopp ut som gällde. Förlossningen gick bra men så väldigt fort. Hann bara få lustgas och sterila kvaddlar fram på magen, inget annat hanns med. Kom in med ambulans, var 9 cm öppen och vrålade utav bara den. En och en halv timme senare kom han. Första barnet.

Skönt att du fick hjälp med sugklockan!! Det är ju precis därför den finns.