Någon som lider av psykisk ohälsa, men ändå vill försöka gå ner i vikt?

Oj det hade kunnat vara jag som startade denna tråd! Har precis börjat med att försöka äta bättre och det går helt okej men viktminskningen går seegt... Hur går det för dig?

Hej! Jag har börjat och fallit tillbaka, börjat och fallit tillbaka...ja, du fattar. Segt är ordet, haha. Men man kanske ska förbereda sig på att det kommer gå segt? När måendet inte är på topp så kan man ju inte träna så mycket som man egentligen vill.

Samma här.
Jag har också haft depressionsproblem sen länge och har nu börjat gå ner i vikt.
Man får göra små små ändringar som inte är jobbiga och som ger resultat i längden, man måste ändra livsstilen successivt i små steg.
Förr kunde jag säga: på måndag börjar jag mitt nya liv, och så var jag superduktig med promenader och gym och kosten, men efter 3-4 veckor så orkade jag inte fortsätta, men nu har jag tagit det lugnt.
Har gått ner ett antal kg och ännu en gång så börjar det gå dåligt igen, men så fort jag lägger mig i tid så faller allt på plats. Sömnen är viktig.

Man måste vara mer rädd för att fortsätta leva det liv man gjort för att kunna få motivation till att röra sig framåt, jag har slösat tillräckligt många år på det här, jag tänker inte låta det här ta över mitt liv, för då kan jag lika gärna dö på en gång.

små ändringar, du kan. skitsamma om du misslyckas, försök igen. så länge så har dessa tankar och en önskan att förändra dig så kan du räkna det som framsteg.

Jag har gått upp 10 kg på grund utav att jag bytte medicin. Är bipolär så måendet svänger en del och när jag är deprimerad så har jag väldigt svårt för att äta rätt. Så nu är det dags för mig att lägga om kosten och försöka mig på att bli hälsosammare. Jag har redan börjat med att inte dricka cola och energidricka hela tiden. Har varit beroende av det men har nu varit utan det i tre veckor!

Jag har depresssionsproblematik, SAD, GAD, BED och ja troligen nåt mer tre-vligt som jag inte kommer ihåg just nu ^^

PK och Monster är den enda "drog" jag tar :/ varit beroende i lite mer än 2år nu..

Om man inte räknar mat och självhat som en "drog"

Men måste oavsett gå ner i vikt, väger alldeles för mycket!

Konstigt nog så mår jag helt okej just nu, alltså jag vill inte gå ut och gråter en del, men sambons och mitt förhållande är på topp, sonen mår bra, jag umgås med mina nära och kära lite lagom, massa planer inför framtiden men ja, hatar grått och kallt och har en del ångest

Tack till er som skrivit i tråden. Modigt av er att dela med er av era berättelser och bekymmer. 

I helgen och även igår blev det alldeles för mycket onyttigt, så idag var det nya tag. Gjorde lite grönsakssoppa som jag åt med bröd till. Inte världens nyttigaste soppa, och inte världens nyttigaste bröd, men Rom byggdes inte på en dag heter det ju ;)

Har kollat upp vad det finns för gym och gruppträning i närheten, och har hittat en del. Är bara rädd för att gå in på ett gym. Rädd för att stöta på någon man känner, så står jag där röd och svettig på löpbandet och bara powerwalkar medan min bekant springer utan att ens bli andfådd. 

Det hade varit skönt om vi hade kunnat gå tillsammans några stycken :) kommer själv aldrig i väg till gymmet men tänkte köra en pw utomhus imorgon.

Jag har haft svår depression och mår mkt bättre nu... La till en medicin och den skapade ett sug!! Har gått upp 20 kilo på kort tid.

Måste skärpa mig, jag tränar bra men nu är det maten som måste skärpas till. Skön tråd.

Åt en kanelbulle igår men nu är det slut med sådant.

Därför ska du gå så tidigt du kan, jag brukar gå på morgon eller kvällen då det finns knapp nån där som tränar.

Sen ska du inte tävla eller jämföra dig med nån annan än dig själv, so what om din bekant är mer uthålig och ej blir andfådd, kul för hen, fokusera på dig själv och de som reagerar negativt på dig kan dra åt helvete.

 

YOOUUU CAN DOOOO IIIIIEEET.

Härlig inställning! :) 

Jahapp

Idag gick inge bra

Dom ska byta golv i 3 rum på fredag och sen mån-ons nästa vecka tapetsera om samma rum, det innebär att två sovrum och köket ska få plats i vardagsrummet, hallen och balkongen..

Vi har ingen annanstans att ställa det och kan inte bo hos någon annan då heller så det kommer bli totalt kaos med en 2åring också.. :/

Så jag är liiiite sönderstressad just nu.. åt chips till lunch (Y)

Sen kommer julen och vi ska fira hos oss tillsammans med mina systrar, deras familjer och mina bröder, vilket innebär enorma mängder mat och stress.. fast jag hoppas de blir rätt lugnt ändå för det är ju min familj, men både jag och en av mina systrar har BED som är aktiv just nu..

Jag vet hur det är att äta för mycket och fel när man är sönderstressad. Mitt i kaoset har man inte någon ork till att ställa sig och laga en nyttig måltid. Min räddning är salladsbaren. Där kan jag snabbt plocka ihop en nyttig middag. Det blir visserligen rätt dyrt. 

Vad bra att du startade den här tråden! Jag känner verkligen igen mig i det du skriver, när man så gärna vill gå ner men orken finns bara inte. Jag har haft flera depressioner, och är just nu inne i en jobbig period där jag inte riktigt vet vad jag vill i livet. Jag är gärna med här och både peppar andra och blir peppad själv. Jag har under ca två års tid hetsätit i perioder och resultatet blev ca 20 kilos viktökning. I höstas lyckades jag göra en förändring och begränsade mitt sockerintag till endast en dag i veckan. Gick ner 12 kg men efter jul har jag gått upp 2 kg igen. Är jättetaggad på att gå ner i vikt och må bra igen, så I'm on it! 

Gick upp 25 kilo på ett par månader. Kämpar med det nu. Har gått ner 3 kilo sen i jul. Min plan är att köra ett hårt konditionspass om dagen. Inget sött.

Jag har gått upp 30 kilo sedan jag blev sjuk, under julhelgen gick jag upp 3 kilo. Mitt problem är att jag inte har klarat av att laga mat så det har blivit skräp och godis. Nu är jag på bättringsvägen, men det är svårt att bryta en vana. Maten har jag tagit tag i och jag äter helt normalt, men jag äter fortfarande för mycket glass, godis och fikabröd. Då jag äter sådant hetsäter jag nästan, jag har inga problem med att äta en Ben&Jerry, plus två hekto godis på en kväll. Att dricka vatten känns också nästan som en omöjlighet. Just nu dricker jag bara lättdryck, det är bättre än saft och läsk i alla fall, men naturligtvis inte bra.

Jag försöker så gott jag kan, och eftersom jag har lätt för att tröstäta har jag satt en gyllende regel att inte äta efter klockan 18.00 förutom på lördagar.
I övrigt försöker jag äta nyttigt och undvika sötsaker, men om jag inte klarar det en dag är det inte hela världen. Och sålänge jag inte äter efter klockan 6 hinner jag i regel inte få i mig alltför mycket kalorier eftersom fulätandet ofta kommer på kvällen.

Efter klockan 6 är det dessutom lättare, är jag mycket hungrig kan jag längta efter morgondagen, kanske lägga mig tidigare, eller se en film eller någonting för att distrahera mig.

Att städa är ju en sorts träning det med förresten! Jag brukar ställa klockan på 2 minuter medan jag borstar tänderna och göra balansövningar under den tiden, det är bättre än ingenting.

Att ha ett tidsur för olika aktiviteter har hjälpt mig otroligt mycket.

Ursäkta att jag varit lite frånvarande. Har inte mått tipp-topp på sistone. Men jag tänkte ta nya tag nu. 

Tack för att ni delar med er av era råd, berättelser etc. 

Jag har insett en viktig sak, och det är att jag alltid tänker "jag MÅSTE gå ner i vikt." Det blir skamkänslor, ångest osv. Nu ska jag istället börja tänka att jag faktiskt VILL gå ner i vikt. 

Det finns så mycket jag saknar. Jag vill kunna springa igen. Tyckte det var så härligt. Jag sprang inte jättefort, men jag kunde i alla fall springa. Numera kan jag inte det. 

Hur känner ni andra? Finns det något ni saknar, eller skulle vilja göra? 

Det här låter kanske ytligt, men jag vill kunna köpa märkeskläder. Gick in i en affär för kanske 2 år sedan och tittade på jackor. Insåg ganska snabbt att där inte fanns något i min storlek. Expediten var vänlig och gick runt och letade med mig, men jag gav upp när jag såg att den största storleken var L, och den såg ut som en stl 42. 

Hej! Jag gav faktiskt ett nyårslöfte om att gå ner 10kg detta år. jag har gått ner 3 kg. förra året gick jag upp 25kg på ett halvår pga mediciner. usch, hatar verkligen min kropp sen dess.

Jag tror verkligen alla människor måste hitta sitt sätt för att uppfylla sina mål. för mig fungerar det inte att tänka att jag ska få fuska "ibland". är sockerberoende så en sötsak förstör i flera månader. så nu har jag slutat helt med socker och minskat lite på övriga kolhydrater. har faktiskt gått lättare än vad ja trodde. dock är det här med motionen riktig tungt. lider av fysisk sjukdom som gör att jag inte klarar av att träna alls.