Följas åt till + efter MA?

Hej tjejer, jag kliver in här om det går bra. Det är nått särskillt att läsa/prata med de som går igenom samma sak.

För 11 dagar sedan började jag blöda, var då i 8+3, och då det var min fjärde graviditet och att jag aldrig fått en droppe blod i de tidigare så visste jag att det var kört. Ringde gyn som sa att det var lungt eftersom det var väldigt lite blod. Väntade hemma med hopp och förtvivlan och bestämde mig dagen efter att ovissheten tog död på oss så jag grät mig till att få komma in på gynakuten. Många timmar senare så finns det inget livstecken i livmodern. Liten fostersäck och en skugga som kunnat vara embryo. Stannat för länge sedan. Det är påväg ut säger läkaren självsäkert, när som hellst tar din kropp hand om det.

Sedan dess inte en droppe blod till och på återbesöket idag så trodde nästa läkare att det lika gärna kunnat vara en ofostrig graviditet. Eller stannat upp väldigt tidigt. Har fått med mig medecin för att avsluta och hoppas innerligt att det får smidigt till, eftersom det är så litet borde det inte bli för jobbigt. Har dock den där skit-genen som gör att allt "liten risk för" drabbar just mig så vi får se hur det går. Inte optimist:P

Har haft på känn hela tiden att något var fel, inte alls mått som med de tidigare. På nått vis hjälper det nu då jag inte vågat investera mina känslor fullt ut. Men de här senaste veckan då jag gått och väntat på missfallet men ändå haft gravidsymtom har varit jättejobbigt. Som att kroppen hånar mig. Sen ville vi så gärna ha barn tätt (minsta föddes jan-15, just blivit 1år) och jag är livrädd att det nu ska ta tid att bli gravid igen och måsta ändra hela upplägget. Börja jobba mellan osv... På det är jag ändå tacksam för de dropparna blod som fick mig att förstå, annars hade jag nog gått en månad till ovetandes...

Jag har försökt läsa bakåt och jag har förstått det. Du har tagit fler omgångar sen? Urs, det minsta man vill. Man vill ju bara börja försöka igen.

Hujja, ja efter så mycket möda vill man ju inte skrapas ändå.

Jaa, man läser om alla det går bra för men jag räknar alltid med det värsta. Vi var tvungen att rationalisera lite så det blir att ta dem först på fredag, då har vi flera dagar utan stress iaf.

Du fick inte rådet att vänta en mens innan ni började försöka? Första läkaren sa att det var struntsamma och att hon inte förstod det där med "rensa livmodern med en mens" medans läkare sa precis tvärt emot. Förvirrande:P

Jag tänker också så, beroende på hur ont det gör och hur mycket/lång blödningen blir väntar vi eller inte. En månad känns så dyrbar och har man ändå ägglossning så känns det som att kroppen är ok.

Känner mig rätt så förvirrad. Tog fyra cytotec vaginalt vid elva men inget har hänt förutom gasig mage och lite dragande känsla i livmodern. Skulle ta två till under tungan om det inte kommit något efter fyra timmar så det är ju dags nu, men samtidigt säger de att det kan ta en vecka innan blödningen kommer igång. Ovissheten suger. Stressande då dottern på tio strax kommer hem från skolan...

Sa det nått till dig om feber som biverkning? Inte en droppe blod men 38.8 (normalt 36.5) känner mig helt bäng men gynupplysningen säger att det är lungt. De räknar ju att alla tempar samma så jag har ju bara lite feber. Dum som jag var sa jag att det var en biverkning med feber och hon läste sen på fass och höll med:P.

Aja, får vänta ovh se. Ska trycka i mig en pizza nu ifall jag måste åka in. Tänker inte vara hungrig:)

Står feber som biverkning (tror det var 1/100) men med tanke på att de menar att graviditeten stannat för 5-7veckor sedan och jag redan haft feber utan förklaring så borde de ju kolla. Men jag har ju inte ont och det är väll det som säger att det är lungt.

Tog alvedon efter att jag skrev, tempen gick ner 0.3 och sen somnade jag på soffan. Helt däckad av den sjuuuka diarren man fick av tabletterna. Sovit hela natten och ytterst besviken när jag gick på toa i morse då det forfarande inte var något blod. Nu vid 11, ett dygn efter tabletterna, var det lite gammalt blod då jag torkade mig. Inget mer. Ingen feber iaf och ingen smärta...

Haha, ja! Min dotter hörde då jag var på toa och frågade sen om jag bajsade på mig, dog av skratt. Fast det var inte långt ifrån mellan varven:D.

Liiiite mer gammalt blod nu på morgonen. Spännande se om det kommer igång. Kände på tappen och den är fortfarande lång och stängd... Vet inte hur jag ska göra med jobbet, står i kök/kassa och rädd för att niagarafallet ska komma på jobbet, varför inte liksom. Men gå hemma känns ju hopplöst med.

Grattis till det negativa testet, så skönt! Tänker själv att det är då man kan känna att dethär är avslutat, det där ensamma sträcket.

Kom en äcklig klump igår som han motsvara fostersäck och slemhinna. Idag blandat med levrat blod och färskt blod på morgonen och sen dess lite vanlig mena-blödning. Hade hugg i livmodern igår innan klumpen men sen ingen smärta. Vet inte om jag tror att dethär är allt, får se om någon dag. Fick ingen återbesökstid men tänkte ringa och be om en eller boka privat bara för att få svart på vitt. Gravtestet är fortfarande max positivt också...