Vi som planerar äggdonation 2016

Ja jätte jobbigt faktiskt. Detta har aldrig hänt innan. Jag vet inte vad något av det du Har gjort/tagit är för nåt? Du får gärna berätta. Finns inga mer planer för mig mer än att jag vid nästa försök kommer ta horomer (lutinus och progynon ).

Såklart du inte drar ner stämningen, tråden är väl till för att ventilera alla möjliga slags tankar och känslor. Jag fick missfall för 1 år sen.  Några dar innan jag började blöda minskade symptomen ordentligt, inkl. molvärk och ömmande bröst. Jag kände att något förändrats. Graviditetstestet med veckoindikator visade dessutom inte rätt vecka. När blödningen börjat kom det en del, var inte bara några droppar, för att sen fullbordas efter några dar. Det är såklart jättesvårt att säga vad det handlar om för din del men molvärk tror jag är vanligt vid graviditet, så det kan lika väl vara ett gott tecken. Och blödning verkar ju vara vanligt vid ÄD - inte för att jag förstått varför. 

Förstår din otålighet och oro, värst är att inte veta. Hoppas verkligen att allt kommer att gå bra!

Löparnörden: Vet inte om du ser/läser detta men OM så önskar jag dig varmt lycka till på fredag! Jag lämnar över stafettpinnen på torsdag kväll till dig, då vi beger oss hem igen om allt går enligt plan :)

Lycka till i morgon Tulpa! Ska du sätta tillbaka två stycken tredagars?

Tack :) Vi har odlat vidare denna gång så om allt går väl sätter vi tillbaka 2 femdagars. Lite nervös för vad en tvillinggraviditet skulle innebära (fysiskt, missfallsrisk etc), men tydligen är det liten risk (5%) vid frysförsök. Eftersom vi misslyckades förra gången är jag beredd att ta större risk denna gång.

Börjar känna mig rätt nervös/uppvarvad nu, men på ett positivt sätt, så god nattsömn kan man nog glömma ;) Men det är det ju värt!

Lycka till idag Tulpa!

Vi odlade också vidare alla våra 3-dagars frysisar till blastocyster och tack vare det har jag blivit gravid båda gångerna. Känns lite läskigt när det trillar bort ett par längs vägen men jag är så glad för att vi valde att göra så istället för att pumpa kroppen full med hormoner gång efter gång och behöva resa till Riga i tid och otid. Vi hade 8 st i frysen från början som slutade med 3 ruvningsbara blastocyster och två av dessa har lett till graviditet.

Åh tack så mycket Tulpa:)

Det samma till dig idag, håller tummarna för dig och så hoppas vi på finna plus för oss bägge om sådär två veckor.

Visst läser jag tråden men är inne i en intensiv jobbperiod så jobbet tar all energi och övrig tid går till familjen. Familjeliv blir minuterna innan jag somnar på kvällen. Åker ikväll så vi löser verkligen av varandra.

Lycka till idag Tulpa! Håller tummarna för att det går bra. Kram

Tulpa och Löparnörden.- lycka till!

Emmm - åh, vad jag känner med dig. Jag har fått MA två gånger, och vid båda tillfällena har det upptäckts på VUL att utvecklingen avstannat. Första gången var jag fullkomligt oförberedd då symptomen var precis som vanligt (och fotsatte att vara det i flera veckor efteråt). Andra gången, i december i fjol, så låg den gamla erfarenheten och spökade. Att säga att jag var i upplösningstillstånd är nog att ta i, men det var inte långt ifrån. Jag oroade mig förfärligt mycket över varenda liten nyansskillnad i de få symptom som fanns (har aldrig känt av graviditeter särskilt mycket under den första tiden). Visst, jag hade ett par blödningar, men det har jag haft under alla mina tre ÄD-graviditeter - även den som resulterade i vår dotter.

Vad säger kliniken om smådroppandet? Kan du dra upp progesterondosen ytterligare? Vila lite mer? 

Mitt bästa råd är nog att försöka göra allt du kan för att få tiden att gå. Vad än du kan hitta på som gör hjärnan upptagen med något annat. Sortera saker, baka, jobba, gå på bio, träffa kompisar lite extra. Nu ska du bara ta dig fram till nästa VUL. Det kommer att gå fint! Dagarna kommer att gå, och du klarar av det. Jag är övertygad om att du kommer att få se fin hjärtverksamhet på VUL, och då blir du lugn - i typ en dag innan nästa orosperiod börjar...hehe...

Man får jobba sjukt mycket med sig själv och sina nojor i allt det här. Jag tror att en del ligger i det faktum att de flesta av oss längtat och väntat så länge på att få sätta igång. När det så är dags så vill man göra allt så rätt, så rätt. Sprutor och tabletter ska tas med exakthet - inget lämnas åt slumpen. Sedan när det äntligen blir ett positivt resultat, då måste man inse att det där som händer i kroppen - det kan vi inte riktigt påverka. Om embryot är riktigt livsdugligt och all utveckling går som den ska - det är helt utanför vår kontroll. Och det är ju precis som det ska. Det är ju ett eget liv som växer därinne! Jag tror och hoppas att du kommer att få fortsätta att oroa dig i mååånga månader till - so get used to it

Massor med pepp och styrka - det här kommer att gå bra! Det är redan torsdag. I morgon fredag, sedan helg. Onsdag är snart här!

Lycka till Tulpa och Löparnörden!