Septemberbebisar 16'

Hejhej, tänkte hoppa in här :) kommer från västerbotten och är i v11+2, längtar såå tills att få börja må bättre. Illamående, värk och trötthet konstant! Min lillasyster ska sova över hos oss inatt/helgen och hon vet ännu inte att jag är gravid. Undrar hur jag ska dölja det faktum att jag ligger och mår skit i sängen när vi borde vara ute och leka..

V 16+5, illamående, yrsel och mycket av det hemska har lagt sig för mig. Mår bra och har energi förutom en del foglossning och smärtor i mage. Har dock inte känt mig gravid alls den senaste veckan, kan ev ha och göra med en tragedi inom familjen förra helgen. Varit oerhört stressad och haft tankarna på annat.

Magen växte en del där i v14-15, men sen dess har inget hänt + avsaknaden av "gravidkänslan". Är självklart orolig, och hoppas detta handlar mer om 'spökveckor' än att något skulle vara fel :/

Min sambo önskar han kan vara hemma länge när bebis kommer, men jag är arbetslös så tyvärr måste han tillbaka ut och arbeta :/ däremot ska vi dela upp det så bra som möjligt med föräldraledigheten

Eller hur, känns lite läskigt att vara ensam första tiden. Är vårt första barn också.

När min kompis fick barn var hennes sambo arbetslös så båda var hemma de första månaderna, vilket hon tyckte var jätteskönt (förutom det med ekonomin dock haha..)

Jag kände första rörelserna förra veckan, vilken glädje! En stor sten lyftes från mina axlar. Har dock inte känt så värst mycket sen dess, och längtar tills det är mer frekvent. Har rul om en vecka och längtar så oerhört efter att få se den lilla <3

Nu har jag bevis på min magkänsla, vi ska få en pojke :)

Hur går det för er?

Är själv i v 22+6, fick en kraftig (färsk) blöding igårkväll. Fick köra räser in till förlossningen. Ul och vul konstaterade en moderkaka som lossnat i sidan, samt ligger för långt ner. Men det var svårt att se pga allt blod, prover visade att det som tur är mitt blod och inte den lillas iallafall. Jag har fått 2 doser av nån medicin som ska koaugulera blodet, samt kortison för att hans lungor ska utvecklas fortare. Är uppkopplad på dropp då jag varken får äta/dricka pga risken att han måste förlösas kommande dygn. Ska göra mer undersökningar idag men jag blöder fortfarande, och mår så dåligt ensam här på fl :(

Hoppas ni andra har det bättre just nu, och att allt går som det ska!

Tack hörrni <3

De ultraljud och prover som gjorts idag visar att han där inne mår bra, det är bara jag som lider av sammandragningar och mår dåligt av alla mediciner. Jag har slutat blöda, men det finns kvar blodklumpar och någon sjö av blod som måste komma ut.

Vi blir kvar här några dagar till i sängarrest, ska även få kontakt med barn 4 för säkerhetsskull, och jag ska få mer kortison. Men just nu är läget stabilt och jag kan andas ut ett tag!

Tack för dina ord. Det är fruktansvärt att behöva gå igenom denna ångest och panik, ensam speciellt då sambon är bunden hemma med hunden mest av tiden. Jag och han lider flera mil ifrån varandra. Alla tårar och all rädsla.

Barn 4 kom och pratade med oss då han var här under kvällen. Känns skönt att dom är redo för oss, och står i beredskap bara en avdelning bort. Trots att han är så liten så gör skulle dom göra allt i sin makt för att försöka rädda honom. 10% chans men det är bättre än inget...

Vi alla i den här tråden är över halvvägs förmodar jag, så chansen för våra barn att överleva blir större och större för varje dag som går om olyckan är framme.

Fått min sista dos kortison, gått över på tablettform för blodreglerandet och får se vad ul imorgon visar. Den lilla mår fortfarande bra och han lever om där inne, så med den styrka han visar trots omständigheterna försöker jag ha så mycket hopp jag bara kan. Barnmorskorna här (och läkarna) är guld värda för all deras omtanke och stöttning!

Börjat blöda igen. Ul visade större koagel än igår men dom kunde inte se om något mer gått sönder. Han där inne mådde fortfarande jättebra som tur är.