Ni som fött vaginalt - hur upplevde ni bristen på kontroll?
Följer
Följer
Hut vanligt är det att man spricker? Vad ska man tänka på för att inte göra det?
Rätt vanligt vad jag förstått det som. Dock ovanligt att spricka allvarligt, så det är ju väldigt olika saker. Jag sprack inget alls men behövde å andra sidan bli klippt.
BM på vår profylaxkurs rådde oss kvinnor att smörja slidan mot perineum (mot analöppningen) med neutral olja (t.ex. mandel) och töja lite. Enligt henne hade nya studier visat på betydligt färre bristningar om man gjorde detta regelbundet fram till förlossning, så det kan vara ett tips :)
Att spricka lite är vanligt. Det gjorde jag båda gångerna. Inget jag märkte av eller gav några men. Sköterskan sydde 2-4 stygn efter åt.
Blev faktist förvånad när de berätta det för mig.
Precis det min skräck handlade om också. Tyvärr övervakade jag mig själv att föda vaginalt istället för snitt. Ångrar det då jag både fått framfall och problem med ärren efter att jag sprack vilket gör att jag inte kan ha sex.
Det gjorde de, ja. Det var det jag var mest rädd för innan förlossningen. Sen kom förlossningen igång och efter att ha krystat i 1,5 timmar och innan dess ha legat på igångsättning i 1,5 dygn så kände jag inte alls så. När BM föreslog det hann hon knappt avsluta meningen förrän jag sa "KLIPP DÅ!" XD Det kändes inte ett smack. Ingenting alls. Efteråt syddes det ihop snyggt och prydligt. Eftersom jag har gynskräck och var livrädd för nålar i underlivet tog jag lustgas medan jag syddes, men jag tror inte att det hade behövts egentligen. Ingen som helst fara. Jag hatar ordet "klipp" för det låter riktigt jävla ont, men upplevelsen var inte alls farlig - tvärtom. Bara skönt att få hjälp så barnet kom ut :)