Inlägg från: Anonym (icke sa Nicke) |Visa alla inlägg
  • Anonym (icke sa Nicke)

    Träffat äldre man. Är rädd för vad folk ska säga...

    Jag hade blivit skogstokig om min 20-åriga dotter haft en relation med en 45-åring. Dvs han är i ungefär samma ålder som din egen pappa! Vad skulle DU säga om din pappa hade en relation med en tjej i din ålder? Och nej, jag har svårt att tro att jag överhuvudtaget någonsin skulle acceptera honom. Du är ju inte ens vuxen i fysisk bemärkelse. Din hjärna är inte färdig förrän om 3-4 år. Du har knappt nån livserfarenhet alls.

  • Anonym (icke sa Nicke)
    Anonym (Tjej) skrev 2016-05-04 11:02:03 följande:
    Tack för era svar. 

    Jag förstår ju att man som förälder kan bli orolig. Men om dom träffas och märker att han faktiskt är en vettig kille, skulle man inte kunna tänka om då? Sen att han skulle ha någon störning eller omogen stämmer inte. Eller att jag skulle ha några såkallade daddy issues är också fel, för det har jag inte. 

    Vad är problemet om han är en reko kille och vi är schyssta mot varandra? Jag är inte ett barn, jag ser inte ut som ett eller beter mig som ett. 
    Mycket beror ju på vad det är för man. Som mamma hade jag undrat, faktiskt, varför han inte söker sig till en mer jämställd kvinna med livserfarenhet liknande hans egen. Dvs arbetat i 25 år (herregud, han började jobba fem år innan du var född). Men jag skulle nog ha svårt att se en 45-årig man som min dotters jämlike. Och jag hade känt mig väldigt obekväm i hans sällskap. Jag menar: Han är en vuxen man och du är visseligen myndig men helt vuxen är du inte.

    Jag hade inte kunnat förbjuda min dotter att träffa sin 45-åring. Och jag hade inte varit öppet ogillande av hänsyn till min dotter. Men glad hade jag verkligen inte varit. Så var beredd på tårar från mamma och ilska från pappa. Det går över. Förhoppningsvis.
  • Anonym (icke sa Nicke)
    Anonym (Tjej) skrev 2016-05-04 11:20:40 följande:
    Man kan ju inte rå för vem man faller för. Han sökte ju inte sig till mig för att jag var ung. Vi råkade hamna bredvid varandra ute en kväll och började prata och fattade tycke för varandra nästan direkt. Sen vad spelar det för roll om han har mer livserfarenhet än jag? Vi kan ju lära oss saker av varandra. Jag känner att vi får mycket i utbyte av varandra. 

    Jag är rädd att det kommer bli så, att mina föräldrar blir besvikna och då vet jag inte vad jag ska göra. Jag vill ju vara med honom och kommer fortsätta träffa honom även om dom inte gillar det men jag skulle ju bli väldigt ledsen också. 

    Inte särskilt längesedan jag slutade gymnasiet nej, men vad gör det för skada? Att jag inte haft någon livserfarenhet som han haft. Varför är det ett problem? 

    Jag drar ju mig inte till honom för att han är äldre utan för att han är just han, så det är inte så att jag söker mig till fadersfigurer. 

    Han har inga barn sedan innan. Jag vill ju verkligen vara med honom med allt vad det innebär, därför vill jag ju även att mina föräldrar ska acceptera honom..
    Ibland får man göra saker mot sina föräldrars vilja. Då får du helt enkelt stå på dig. Utan att bli arg och besviken. Utan att säga "Jaha, vill ni inte ha med honom att göra så behöver ni inte träffa mig heller", osv. Det är bara barnsligt. Om du verkligen är seriös i detta, och han med, så låt det ta tid och pracka inte på dina föräldrar att de måste minsann acceptera. Träffa dina föräldrar utan honom i så fall. Tids nog blir de tvungna att förstå att detta är nog på riktigt ändå.
Svar på tråden Träffat äldre man. Är rädd för vad folk ska säga...