I vilken ålder har era barn fått konsekvenstänk nog för att undvika kladd?

Det där är ju väldigt olika. Jag har en 17-åring som helt enkelt inte bryr sig. Om någon påpekar att han har fått fläckar, så byter han bara tröja. Min brorson å andra sidan, han undvek att kladda ner sig redan i 1-årsåldern, för han tyckte det var äckligt.

Väldigt olika. Min sexåring kladdar fortfarande ner sig jämt och ständigt och bryr sig inte ett dugg om det heller. Min treåring tycks däremot vara en manisk renhållningsmänniska som vägrar ta i något som är kladdigt och där fläckiga kläder ska bytas omedelbart även om han bara spillt lite vatten. Ska han smaka chips måste man mata honom för att han inte gillar att bli flottig om fingrarna.

En hel del har nog med personlighetstyp att göra, precis som några skrev ovan, och sedan är det svårt att vid en tillväxtfas hålla koll på exakt var armen slutar och barnen blir klumpigare ett tag innan de hinner vänja sig att de är en storlek större.

Jag tror att det kan ha att göra med finmotorik med och inte bara konsekvenstänk. För en femåring kan det vara en utmaning att äta en glass utan att även ansiktet blir kladdigt och för en åttaåring kan det vara en utmaning att lära sig äta med pinnar eller snurra spaghetti på gaffeln. För vissa är det svårare att rent praktiskt klara av vissa moment även om de mycket väl hänger med i det mentala resonemanget om konsekvenserna.

Vad som behövs är ju även motivation. Hur kul är bordskick på en skala? Hur viktigt är det i ett barns värld egentligen? 

Något som hjälper är att få ta ansvar för sitt eget kladd i större utsträckning. Det ger större motivation att låta bli att bli kladdig till att börja med än att faktiskt få plocka upp riset från golvet efter att man har ätit eller att sätta mjölkglaset längre från kanten istället för att torka upp på golvet.

För att få lite uppsträckning i bordskicket här hemma har jag tidigare mutat med restaurangbesök med mig när de uppnått en viss nivå av mindre griseri kladd. För jag stod inte ut med tanken på att behöva tjata om bordskick när resultatet var så tröstlöst frånvarande. Mutan fick önskat resultat och vi hade väldigt trevligt på restaurangen jag och ett barn i taget. Så trevligt att vi försöker få till en date per månad. 

Min son som fyller 9 till hösten kommer nästan alltid hem med fläckiga kläder då han ätit i skolan så jag vet inte när det ska gå över. Det är irriterande, ja....