"Träffade en man på jobbet som började flirta med mig direkt"
Ja han lät inte gräset gro! Det har han säkert inte gjort när det gällt andra kvinnor heller. Även om du vill tro nåt annat, för att känna dig speciell.
Era möten på det här hotellrummet målar du upp som århundradets kärlekssaga. Du vill sätta en vacker etikett på något som är både billigt och tarvligt, och byggt på lögner. Snälla, säg inte att du är så naiv!
TS, det är kört. Det bästa du kan göra är att lägga honom bakom dig och gå vidare med ditt liv. Det finns inte en enda sann kärlek därute, det finns flera.
Mannen älskar sin fru men är förälskad i dig (eller förälskad i förälskelsen i sig) och det är en stor skillnad. En förälskelse för en gift person är mer en flykt från vardagen, spänning, känsla att vara åtrådd igen och en boost för självförtroendet. MEN äkta kärlek är det inte.
Jaga inte hans stackars fru mer utan lämna med hedern i behåll för just nu framstår du som en riktig crazy lady. Ha lite självrespekt och acceptera att du blivit sviken av en riktig ynkrygg och trösta dig med att du var en stark person som vågade älska, vågade satsa och var ärlig och uppriktig mot din man. Men it takes two to tango, och mannen du träffade var inte av lika starkt virke.
Jag förstår att jag har gjort fel eftersom han var gift, men jag kände mig så speciell och sedd och älskad på ett sätt som aldrig förr. Han accepterade mig på ett sätt som ingen tidigare gjort....
Jag kan inte tro att det är slut än. Hoppas varje dag att han ska ångra sig...
Jag vet att han valde henne men jag kan inte förstå att han är så feg. Han väljer henne pga barnen skulle jag tro, men inte pga känslor. Det han kände för mig kan han omöjligt känna för henne, då skulle han inte varit otrogen.
Mitt äktenskap var inte bra, så det var nog inte tillräckligt starkt oavsett, men visst, denna mannen fick mig att ta steget. Hans kärlek kändes som det mest äkta i mitt liv och så kunde han inte stå för sina ord.
Har så svårt att förstå hur hans fru kunnat avgöra redan nu att hon vill fortsätta, har skrivit ned allt om oss, men skulle gärna ha visat och berättat ännu mer, men frågan är om det hade hjälpt. Förstår att jag måste gå vidare men det är nästan omöjligt när jag vet att han älskar mig...
Vad ni är elaka mot TS! Kära TS försök gå vidare med huvudet högt. Även om två personer älskar varandra, så är man kanske inte ämnade för varandra.
Jag har läst igenom alla ts inlägg en gång till, och man blir ju minst sagt lite beklämd.
Så som ts ser det, så hade hon och den här mannen århundradets kärlekssaga. Den var "unik" skriver hon. Det spelar ingen roll att mannen har erkänt att han ljugit för henne, att han älskar sin fru och vill göra allt för att reparera deras förhållande.
Så trotts att mannen talat i klartext till henne, så tror hon ändå att HON är den stora kärleken i hans liv. Hon föredrar alltså att tro att hans lögner är sanning, och att han när han talar sanning.....ljuger. Man blir mållös!
Man lär sig av sina misstag heter det ju, men så verkar inte vara fallet med ts. Därför är nog risken stor att historien upprepar sig. För ts har inte lärt sig ett dugg! Då blir man också ett lätt byte när nästa gifta karl dyker upp och börjar flirta, smickra och säga de rätta sakerna som krävs för att nå sitt mål.
Har läst hela tråden ännu en gång.... Jag förstår att ni blir provocerade av att jag inte bara kan acceptera att han ljugit och går vidare. Jag satsade ALLT på denna mannen, han lovade mig en framtid och jag har aldrig nånsin känt något liknande än det jag upplevde med honom. Men jag förstår ju att jag inte kan ändra på honom, han vill försöka med sin fru. Ingenting av det jag gjort eller sagt kan ändra på det.
Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte hoppas att frun slänger ut honom. Då skulle jag vara beredd att förlåta. Och det säger kanske er något om hur starka känslor och hur mycket jag faktiskt investerat i detta.
Jag lämnade min man innan vi hade sex. Jag ville vara ärlig. Han sa att han och hans fru hade ett katastrofdåligt äktenskap. Jag tror gott om alla, jag gick på vartenda ord. Det gör inte mig till en dålig eller naiv person.
Ts, läs de här inläggen och begrunda vad du själv skrivit.
"Men jag märkte sista gångerna vi träffades att han var lite mindre kärleksfull och att han hade tagit viss distans redan innan hon kom på oss."
"Jag skrev ett långt brev till hans fru där jag verkligen specificerade ALLT, datum, flera av hans löften, detaljer om sex, citat med mera. Jag ville att hon skulle veta allt innan hon bestämde att ta tillbaka honom. "
" Han säger att jag är ett stort misstag. Han säger att han älskar och är kär i sin fru !?!?!? Att de ska hitta varandra igen- hur fan hittar man varandra efter detta??? Hur kan frun stanna i det? Jag har gett alla detaljer så hon vet ju precis hur illa detta är."
" Men samtidigt borde det inte gå att leva tillsammans efter en sån sak och då vill jag inget hellre än att han kommer till mig så att vi kan börja vårt liv.... Men hur länge ska de försöka innan de inser att det aldrig kan gå!? Vet att det ska vara vi.."
"Har så svårt att förstå hur hans fru kunnat avgöra redan nu att hon vill fortsätta, har skrivit ned allt om oss, men skulle gärna ha visat och berättat ännu mer, men frågan är om det hade hjälpt. Förstår att jag måste gå vidare men det är nästan omöjligt när jag vet att han älskar mig..."
Av ren nyfikenhet måste jag bara fråga.... varför tog ni in på hotell när du hade en egen lägenhet?