Behålla eller inte? Hjälp!

Jag tycker ni skall göra det som känns bäst för er. Jag och min pojkvän hade varit tillsammans i ett halvår då jag blev gravid, vi valde att behålla. Idag 7,5år senare är vi lyckligt gifta och väntar vårat fjärde gemensamma barn. Lycka till ????

Skulle vara en blomma efter "lycka till" och inte frågetecken. Vet inte hur man gör symboler.

Vi har nu beslutat tillsammans att vi kommer behålla! Han ska även flytta in nu direkt så vi hinner få en vardag ihop innan bebisen kommer

Ni har varit tillsammans i 7 månader och ska behålla ett barn vilket innebär ett samarbete på minst 18 år tillsammans. Hur tänker du?

Grattis till beslutet. Stort lycka till med graviditeten :)

Tänker som såhär att pappan till mina äldre barn och jag var tillsammans i 6 år innan barn men det sket sig ändå så tid har egentligen inget med detta att göra!

Tack så hemskt mkt!

 Pupiller hade kanske varit säkrare än p-pillren...

 Grattis till bebisen och att ni flyttar ihop. Jag hade tänkt ut ett långt inlägg, men sedan såg jag att ni bestämt er för att behålla barnet.

 Jag tycker personligen att fostret är ett liv från befruktningen, visserligen klarar det sig inte utanför livmodern än på många veckor, men det är starten på något som, om man låter det fortgå, blir ett barn.

 Ibland kan jag tycka att aborter tycks begås så lättvindigt (observera "tycks", jag vet naturligtvis inte vad som försiggår inombords när man fattar ett beslut i den här frågan), och jag har ganska svårt att tycka det är okej att använda sig av abort som preventivmedel. Det är korkat, man förhindrar ju inte graviditet, man avslutar den. Två helt skilda saker.

 Innan ni blir arga på mig för det jag skriver vill jag gärna klargöra att jag är för fri abort - men jag hade aldrig gjort det själv. Och nu är mina chanser att bli gravid borta sedan länge.

 Jag hade som sagt tänkt ut ett långt inlägg med argument för att behålla barnet, men det bli ju lite överflödigt nu. Istället önskar jag er all lycka, och allt gott. 

Varit i ungefär samma situation som du. Träffade också en kille vi hade träffats ca 7 månader ganska seriöst men fick veta att jag var gravid ca 1 vecka efter vi bestämt oss för att sluta träffas. Fick veta att jag var gravid i vecka 7 och i början yogan också det väldigt bra. Sen vände han helt och ville inte alls och tänkte inte alls finnas där så jag bestämde mig för att göra abort. Genomgick den igår och det är på riktigt det värsta jag gjort i hela mitt liv. Nu fick jag dock komplikationer, kräkte upp första tabletten och fick göra om hela processen och började blöda något galet efter bara första tabletten så jag fick åka till akuten för jag förlorade så mycket blod. Det jag vill komma till är att jag tycker du verkligen ska tänka igenom vad du själv vill. Jag skulle aldrig någonsin göra on en abort efter vad jag gick igenom det var inte värt det. Han verkar ändå ta det ganska bra och jag tror han kommer växa in i det också. Även om ni skulle bo ihop och träffats flera år så finns det fortfarande inga garantier på attest kommer hålla resten av livet. Så tänk igenom vad du verkligen vill och lyssna på vad magkänsla säger. En abort är aldrig lätt och är du inte säker finns risken att du kommer ångra det resten av liver som mig

Varit i ungefär samma situation som du. Träffade också en kille vi hade träffats ca 7 månader ganska seriöst men fick veta att jag var gravid ca 1 vecka efter vi bestämt oss för att sluta träffas. Fick veta att jag var gravid i vecka 7 och i början yogan också det väldigt bra. Sen vände han helt och ville inte alls och tänkte inte alls finnas där så jag bestämde mig för att göra abort. Genomgick den igår och det är på riktigt det värsta jag gjort i hela mitt liv. Nu fick jag dock komplikationer, kräkte upp första tabletten och fick göra om hela processen och började blöda något galet efter bara första tabletten så jag fick åka till akuten för jag förlorade så mycket blod. Det jag vill komma till är att jag tycker du verkligen ska tänka igenom vad du själv vill. Jag skulle aldrig någonsin göra on en abort efter vad jag gick igenom det var inte värt det. Han verkar ändå ta det ganska bra och jag tror han kommer växa in i det också. Även om ni skulle bo ihop och träffats flera år så finns det fortfarande inga garantier på attest kommer hålla resten av livet. Så tänk igenom vad du verkligen vill och lyssna på vad magkänsla säger. En abort är aldrig lätt och är du inte säker finns risken att du kommer ångra det resten av liver som mig

Jag skulle gjort abort i detta läget. Men det är bara du som kan bestämma detta. Kan du tänka dig vara ensamstående och ha barn med två olika fäder, så är det bara att köra på.

Hej!
Känner igen mig i situationen, vi hade bara känt varandra i ett halvår när jag blev gravid. Nu firar vi sju år tillsammans, dottern blir sex år i höst och hon har även fått en välplanerad lillasyster på två år. Vi har ett fantastiskt förhållande och har byggt en underbar familj tillsammans. Lita på magkänslan, lycka till!

Inget fel på att ha samarbete i 18 år med en normal man.Ganska vanligt.

Vad roligt att läsa om någon i samma sits som det gått bra för