Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Får inte huset :(

    Min pappa bor i ett hus han byggt själv och som är jag uppvuxen i.

    Sen jag var liten har det hetat att jag kommer få ta över det huset en dag.

    För några år sen träffade han en ny kvinna, som även hon har barn i min ålder. Hennes son säger nu att han vill ha huset och hon sitter och håller med om att jag inte har någon rätt före honom. Att hon favoriserar honom kommer inte som någon överraskning, men blir så ledsen över att pappa inte säger emot och nu heter det plötsligt att jag får köpa huset när de flyttar om jag vill ha det, fast han innan alltid sagt att jag får det dagen han inte orkar ta hand om det längre.

    Inte nog med det, tydligen har hennes son fått samma erbjudande! Jag har inga pengar att köpa huset de närmsta åren, medan sonen har ett enormt sparkonto som hans mamma fixat sen han var liten..

    Är så ledsen och vet inte vad jag ska säga och göra..

  • Svar på tråden Får inte huset :(
  • Anonym (Ledsen)
    ITpappan skrev 2016-07-25 09:38:06 följande:

    Är din pappa död?


    Nej?
  • Anonym (Ledsen)

    Vi har absolut råd med de kostnaderna, lite skillnad mot att kunna köpa. Vi har en bra buffert, men inget som räcker för att köpa.

    Ja jag vet att det är mycket pengat han ger bort, men det är ju han själv som sagt det sen jag var liten? Att jag plötsligt måste köpa är bara för att hennes son plötsligt vill ha det.

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (M) skrev 2016-07-25 09:48:43 följande:

    Är du ensambarn till din pappa, alltså han har bara dig och inga andra barn?

    En sak han skulle kunna göra är att ge dig huset i förtida arv. Då kommer värdet på huset räknas av från din arvslott (tror det är rätt namn) när han dör i framtiden. Se till att ta upp detta till diskussion ensam med din pappa, utan andra närvarande och förklara att huset är av stort sentimentalt värde för dig eftersom han har byggt det. 


    Nej han har två till från ett tidigare äktenskap, men de är inte uppvuxna i huset och har aldrig ens bott där. De har inget intresse av huset.
  • Anonym (Ledsen)
    ITpappan skrev 2016-07-25 09:47:41 följande:

    Vad säger din pappa då?


    Att jag får köpa det om jag vill ha det. Det bara hans sambo som bestämmer känns det som :/
  • Anonym (Ledsen)
    ITpappan skrev 2016-07-25 09:59:52 följande:

    Du kan ta lån, och sen köpa huset.

    Om din pappa har kvar pengarna från försäljningen, så får du ju sen ta din del av dem när han dör.

    Eftersom din pappa har andra barn, så kan han ju inte bara ge bort huset till dig utan att de protesterar.


    Vi har inte tillräckligt för att ta lånet just nu, har massa annat som måste komma före, medan hennes son kan köpa rakt upp och ner utan lån. Sen känns det så fult att göra så när jag blivit lovad i över 20 år.

    De protesterar inte? Det är hans nyas son som gör.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Moa) skrev 2016-07-25 10:04:17 följande:

    Eftersom din pappa har två barn till så kan han inte bara ge dej ett hus hur som helst. Det måste bli förtida arv.

    Den dag din pappa inte orkar sköta huset längre utan skulle ge det till dej, var skulle han själv bo då? Har han möjlighet att köpa en bekväm lägenhet utan att sälja huset till normalt pris?

    Jag förstår din känsla men det bästa är kanske att din pappa pratar med en jurist om hur du kan få huset som förtida arv. Men det måste finnas andra tillgångar till dina halvsyskon då.

    Det finns mycket regler och huset kan ha blivit mycket dyrare sen din pappa sa till dej när du var liten att du skulle få huset.


    Ja de har råd att köpa lägenhet utan problem.

    Det är inte bara när jag var liten, det är max ett halvår sen sist han sa att huset är mitt när de flyttar. Det är nu i sommar henne son bott där några veckor och blivit kär i huset.
  • Anonym (Ledsen)
    Farfallos skrev 2016-07-25 10:06:54 följande:

    Är din pappa och hans nya kvinna bara sambos så äger hon ingenting av det huset om hon inte fått eller köpt halva huset av din far. Så om din pappa dör så ärver du och dina eventuella syskon. Han kan visserligen skänka bort sitt hus till vem han vill medan han är i livet.

    Men en tanke... Har man i mänsklig eller moralisk mening rätt till någon annans egendom? Och får man inte ändra sig? Om du och din far hade glidit i från varandra och du skaffat ett liv med en miljardär, och han gift sig med den där kvinnan - skulle du då fortfarande kräva att FÅ huset om far var omgift och hans kvinna ville skiljas när han blivit gammal och sjuklig, och han själv blev i behov av pengar? Skulle han då behöva köpa ut henne för sina besparingar för att ge dig huset? ...eller skulle hans önskan i din barndom (att du en gång skulle få huset) göra det omöjligt för honom att gifta sig med en ny kärlek och ge henne viss trygghet (genom att hon blir delägare i huset) om han skulle gå bort?


    Men herregud, jag KRÄVER inget! Det jag tar illa upp över är att han plötsligt ändrar sig för att hennes son vill ha det!

    Det är max ett halvår sen han senast sa att jag får huset, så det är inget i "barndomen".

    Jag är varken hemsk eller girig och jag hade gjort allt för att hjälpa honom om han var i en sån sits du beskriver.

    Jag är gift och har tre barn medan hennes son är singel och barnlös. Hon har en jäkla massa pengar dessutom, så någon trygghet iom huset behöver hon inte.
  • Anonym (Ledsen)
    Påven Johanna skrev 2016-07-25 10:10:45 följande:

    Fast även om de inte har intresse av huset så kan det ju vara så att de har eller kan komma att få intresse av det ekonomiska värdet på huset. 


    De är helt okej med att jag får huset och ingen av oss bryr oss om pengavärdet.
  • Anonym (Ledsen)
    Carambolan skrev 2016-07-25 10:14:19 följande:

    Har han verkligen ändrat sig då? Han kanske bara nickar och ser glad ut för att slippa diskussionen...? Att diskutera vad som ska hända med ens hus när man dör, eller blir för gammal för det, är ju inte det trevligaste middagsämnet direkt.

    Och från styvsonens sida kanske det bara är ett sätt att berömma hur fint huset är, snarare än ett faktiskt intresse? Eller så antar han att du inte vill ha huset eftersom du redan har flera barn och eget boende?


    Han är 64 år och har problem med ryggen. Det är de närmsta åren det är tal om att flytta.

    Vi bor i lägenhet och de vet mycket väl att vi vill ha huset.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Moa) skrev 2016-07-25 10:32:20 följande:

    Anonym (Ledsen) skrev 2016-07-25 10:12:22 följande:[/quote-nick]De är helt okej med att jag får huset och ingen av oss bryr oss om pengavärdet.


    Jag tror ändå att en så stor gåva som ett hus måste räknas som förtida arv, så om du får huset se till att det görs en värdering. Dina halvsyskon kan drabbas av elände och behöva pengar. Få människor subventionerar sitt syskons stuga hellre än hjälper sitt olycksdrabbade barn tex. Pengar är lätta att strunta i tills den dag man verkligen behöver dom! Jag förstår din pappas sambo också, din pappa får pengar för huset om hennes son köper och de pengarna kan de resa eller bo bättre för, istället för att bara ge bort det.

    Jag tycker det är så tragiskt när det blir osämja över ting som hus, det blir så ofta bara fel när saker börjar gå i släkten och blir symbol för lycklig barndom.[/quote]

    Min pappa och hans sambo har massa pengar, de BEHÖVER inte det för huset, hon bryr sig inte om pengarna, lovar att det bara är för att jävlas med mig och se till att hennes son får huset istället.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Ta hjälp) skrev 2016-07-25 12:00:16 följande:

    Citat TS "Hon har en jäkla massa pengar dessutom så någon trygghet iom huset behöver hon inte."

    Det kan kännas för jävligt att både hon och sonen har en massa pengar (enligt din utsago). Det kan kännas orättvist att det är så men du måste släppa det. Det tar bara energi.

    Din pappa kanske redan har ordnat testamente så att huset är ditt? Vet du något om det? Eller reagerar du bara på kvinnans sons sa om huset?

     


    Jag är inte det minsta avundsjuk på deras pengar, vi har det bra, det som gör mig upprörd är att hon kommer och bestämmer över huset!

    Det är inte sonen som sagt, utan både hon och pappa säger nu att jag måste betala och att det i princip är först till kvarn..

    Nej det står inget om det i testamentet med tanke på att han nu säger att jag måste köpa det.
  • Anonym (Ledsen)

    Jag är INTE avundsjuk! Inte ens lite!

    Mina syskon har fått otroligt mycket genom åren, han har hjälpt dem bygga ut och renovera deras hus, betalt körkort, bjudit på resor osv, jag har aldrig bett om hjälp med något och har aldrig fått samma särbehandling som dem, om något så är det dem som alltid favoriserats, MEN det bryr jag mig inte om.

    Det som stör mig är hur hon kommer in och bestämmer en massa. Jag vet att det inte är pappas ord, det är hon som alltid ska hålla på. Hon försöker alltid provocera och blir rasande när jag inte ger den reaktion hon är ute efter.

  • Anonym (Ledsen)
    Farfallos skrev 2016-07-25 11:42:51 följande:

    Du kan lugna ner dig en smula. Det finns i ditt inlägg ingen annan referens i tid än "Sen jag var liten..." och det här med ett halvår är ny information. Sedan menar jag inte att du kräver något, även om du uppenbart "starkt vill ha" och enligt egen uppgift är upprörd över att du inte får...

    Sedan för jag ett mer allmänt resonemang kring den frågeställning du tar upp. Den är inte ovanlig.


    Inte ny info, jag sa SEN jag var liten, alltså pågående, inte NÄR jag var liten = dåtid.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (What??) skrev 2016-07-25 13:58:35 följande:

    Min pappa och hans sambo har massa pengar, de BEHÖVER inte det för huset, hon bryr sig inte om pengarna, lovar att det bara är för att jävlas med mig och se till att hennes son får huset istället.


    Varför skulle de inte behöva sina pengar? När de går i pension förlorar de massor i inkomst. De vill kanske resa, köpa en segelbåt och segla runt i världen eller köpa hus i Spanien eller Thailand. Man slutar inte leva för att man blir pensionär.[/quote]

    De behöver inte MER än de redan har och de har redan råd med det de vill ha. Det är deras egna ord och klart som tusan att jag vet att man inte slutar leva för att man går i pension.

    Sambon har ännu många år kvar att jobba och pappa jobbar bara max 50%, så sån drastisk förändring kommer det inte bli.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Ta hjälp) skrev 2016-07-25 14:25:24 följande:

    Så det är "styvmor" som bestämmer och din pappa följer bara med helt viljeslös? Det finns fortfarande inget svar på huruvida hon äger halva huset. Om hon gör det, varför ska hon skänka det till dig? Oavsett om hon är en bitch eller inte. Ska styvmor bestämma över sina tillgångar, eller ska ett löfte till dig från din far gå före? Om löftet ska gå före, hur mycket har din far pratat med henne om det? Frågan är hur mycket ryggrad din pappa har haft och har i det här...Spontant  känns det vekt... och det är till  din nackdel.

    Hur länge har hon bott där? Ett år? 30 år?


    Pappa äger huset och hon har bott där i fyra år.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Ta hjälp) skrev 2016-07-25 15:07:48 följande:

    Aha ok,.. lustigt att det ska ta till inlägg #45 innan detta kommer fram :). Din pappa gör således som han vill med huset. Det finns inget annat sätt än att sätta dig ner och prata med honom på tu man hand och prata om löftet till dig. Fråga rakt ut varför  han har ångrat sig. Det är han som är nyckelperson i löftet, inte hans sambo (även om hon i din version är en häxa).  Det kanske handlar om pengar trots allt? Det börjar bli meningslöst att sitta och gissa mer.


    Det är många inlägg, ni får ursäkta om jag missar nån fråga.
  • Anonym (Ledsen)

    Ska man se det så har han mycket mer pengar än vad huset är värt. Jag är inte naiv och på sikt skulle vi absolut kunna köpa ut dem om det nu vill sig så, men jag bryr mig inte om pengarna, det är hela grejen! Att plötsligt kan hennes son komma och ta över huset fast det UTTALAT är sagt att jag ska FÅ huset. Inte köpa, FÅ.

    Självklart har vi sparande och vårt liv är inte på något sätt påverkat av att vi väntar på huset. Jag vet att det är hon som får honom att göra såhär.

  • Anonym (Ledsen)

    Ni tror inte att jag känner henne? Jag vet mycket väl hur hon är.

    Ni misstolkar massa av det jag säger, när jag säger att jag inte bryr mig om pengarna så menar jag att jag inte bryr mig om att mina syskon fått mycket mer och att jag inte är intresserad av evetuella arv, jag vill ha huset för att jag älskar det och vill att det ska stanna i familjen. Värdet i sig är inte intressant för mig och behöver vi en dag köpa ut mina syskon så får vi väl göra det.

    Jag är allt annat än bortskämd och jag har i princip klarat mig själv sen jag var 14 och mina föräldrar separerade,

    Sambon kommer från en rik familj, då den som vinner mest på ett giftermål dem emellan är min pappa.

  • Anonym (Ledsen)

    Ja, jag förstår att det kommer räknas som det, men det är inte så jag menar.. Jag menar alltså pengar i övrigt, som kommer vara betydligt högre summa än vad huset är värt om allt inte går käpprätt åt helvete med deras ekonomi.

    Självklart skulle vi se till att allt blir rätt gjort.

    Jag blir bara trött när folk är dryga och påstår att jag är ett bortskämt barn utan koll. Tack till de som gett vettiga svar dock!

Svar på tråden Får inte huset :(