Vilka har "rätt" att medverka vid ett samarbetssamtal?

"Suck"

Suck på sånna här kommentarer.

Dom har försökt många gånger förr. Hon är lagd åt det paranoida hållet. Skulle gärna berätta för henne att det inte är så.

Samt stt hennes dotter kommer vara hos OSS. Inte ensam med min man. Jag hade velat känna mig trygg iallafall. Fattar stt hon får neka. Men det var ju inte min fråga för det är ju väldigt uppenbart? Eller hur?

Låter mer som du vill pinka revir "hon skall vara hos OSS". Anledningen att hon kommer är för att träffa och umgås med sin pappa dom också är den som är ansvarig/vårdnadshavare.

Barnet har även tre syskon som hon har rätt att ha regelbundet umgänge med. Vv vore väl det mest lämpliga om syskonen skall få så bra syskonkontakt som möjligt? Och jo, om bonusbarnet och bonusföräldern har en nära relation kommer barnet även för att träffa bonusföräldern. Faktum är att barnet har laglig rätt att träffa bonusföräldern om de står varandra nära.

Man KAN vara närstående till andra än sina föräldrar...

Hallå! Ta det lugnt!

På vilket sätt ör jag inte tillmötesgående?

Min tanke med detta är att hon ska känna sig trygg med att ha sitt barn hos oss!

Hon är rädd. Jag vet vad detta handlar om.

Och jo, jag har träffat flickan.

Ni som skriver att jag inte har med saken att göra och att det är pappan hon ska umgås med har delvis rätt, MEN ska jag då flytta ut när hon kommer?

Tycker inte ni att det är viktigt för ett barn att kunna umgås med sin pappa utan en massa konflikter?

Jag vill reda ut saker med henne, säga att jag kommer inte att ta någon mammaroll och min man kommer få sköta uppfostran.

Jag försöker inte pissa in något revir. Jag vill inte att flickan ska gå miste om sin pappa pga saker vi inte har rett ut.

Hon är rädd att jag ska ta över mammarollen vilket jag aldrig skulle göra!

Det är inte mitt barn, men det hindrar inte mig från att knyta ett band till henne, just bara som hennes pappas fru.

Ska hon känna sig ovälkommen för att jag inte har med deras umgänge att göra?

Jag har väl ändå rätt att visa henne kärlek och visa att hon är välkommen utan att va mamma.

Varför denna aggressivitet mot "bonusmammor" (vilket jag inte kan kalla mig ännu iallafall)

Jag säger mig inte ha rätten till något här! Jag vill bara göra det så bra för flickan (och mamman) som möjligt.

Dom får gärna ha samtal utan mig. Vilket även jag förespråkar, men jag har svårt att se hur jag ska kunna prata med henne utan en tredje part. Jag vill att det ska gå så lugnt till som möjligt.

och det är inte två mot en. Jag håller inte slltid med min man...

Jag driver inte på.

Det har ni missuppfattar. Det är min man som tog upp förslaget. Att man kanske äntligen kunde prata som vuxna människor. Sedan ska den självklart ha samtal ensamma. Jag fattar att jag, som hans nya inte ska va med och. Bestämma. Tror jag hR uttryckt mig lite klantigt.

Syftet med hela denna tråden var att vi kanske kunde hitta en säker plats och prata igenom saker.

Som en neutral plats.

Inte att jag ska styra och ställa.

Jag har nog med mina egna barn. Men konflikter vill jag inte ha runt varken våra barn eller deras dotter.

Jag ska som sagt inte lägga mig i umgänge. Inte medla.

Jag vill prata med henne på ett ställe som inte är laddat (hemma)

Alltså lösa saker. Men kanske ska föreslå familjerådgivning istället.

Tycker ni det är sunt att barnens mammor inte kan kommunicera vid hämtning och lämning?

Eller rättare sagt, att jg ska behöva gå och gömma mog för att banen inte ska känna av stämningen?

De ÄR ju mammor. 

Bonusbarnets mamma och TS, som är mamma till bonusbarnets tre syskon.

- mammor till barnEN.

Det står inte mammor till barnET, dvs inte att TS är mamma till bonusen...

Nej, pappans ex och pappans nuvarande har ingen relation till varandra (vilket ts verkar vara väl medveten om). MEN både pappans ex och pappans nuvarande är mammor till hans barn.