hur har ni det med sexet med era barns mor ?

Vi män behöver också närheten. Den är det stor skillnad på att dra en handtralla än att ha sex som kille. En Flechlight kommer betydligt närmare känslan. Men funderar på sexdocka som ska vara ännu meg realistiskt.

Sen så är sexet halva förhållandet. Så förhållande utan sex är ett halvt förhållande.

Vårat problem är att sambon får sitt behov mättat av att krama om och natta barn. Vi nattar ett barn var.

Jag är kvinnan i ett liknande förhållande som du beskriver TS. Min man skulle nog önska att vi låg extremt mycket oftare än vad vi gör. Som det är nu kanske vi ligger 1-2 ggr per kvartal, och då är det för hans skulle vi gör det. 

Sen vår son kom för två år sedan så känner jag mig ännu mer off. Jag är touched out. sonen har sovit på mig sen han kom ut, endast jag duger dygnet runt. Om jag kan få 1-2 timmar för mig själv i sängen utan att någon rör mig så blir jag superlycklig. Att ha sex och röra någon då är det sista jag vill. Jag vill bara att min hud ska vara min egen, få breda ut mig i sängen istället för att sova på en minimal bit av madrass. Mina bröst har varit amningsbara senaste åren, de är inte sexuella zoner just nu. Jag sover lite, går upp tidigt. Våra dagar består av att jobba, laga mat, tvätta, städa, renovera, fixa i trägården osv osv. Vi har haft barnvakt en gång sen sonen kom, och då sov vi en hel natt för första gången. Sonen fick panik och vill inte sova borta igen. 

Det är verkligheten jag lever i. Min mans verklighet är att han sover så mycket mer och bättre. Han har halva dubbelsängen för sig själv. Sonen går aldrig till honom först utan alltid till mig. Han arbetar med sitt största intresse och är borta all ledig tid vi har tillsammans, något jag inte vill ta bort från honom men som också gör att jag har sonen ännu mer själv. Jag älskar min son, men jag får liksom aldrig tid att bara vara jag. 

Så mitt råd är väl att se det större, inte bara sex. Hur är livet i övrigt. Älskar du sin fru? Vill nu leva ihop? I så fall så kanske du får leva med detta just nu. Jag skulle aldrig förlåta min man om han lämnade mig för att jag inte vill ligga lika ofta som honom. Jag skulle heller aldrig förlåta honom om han tjatar sig till sex. Ett förhållande är ju något där man ska respektera varandra. Och kärlek för mig är så mycket mer än att ligga. Det är att dela ett liv ihop, i med och motgång. 

Förstår att du har det jobbigt. Men jag blir så provocerad när du säger att barnet får panik när ni är ifrån varandra. Då får barnet (Och du) VÄNJA SIG.

Så bara lös detta tillsammans med din man så du både får egentid och så ni hittar tillbaks till varandra.

Vi har såklart jobba för att han ska kunna vara med andra med :) men för mig går barnets rätt först, och hans behov är viktigast och går därför före mina och min mans behov. Jag tänker inte lämna honom skrikandes utan arbetar för att hans ska bli trygg i sig själv :) han har sovit borta och det har gått dåligt, därför får vi backa och börja från början. Mannen kan såklart lägga honom i nödfall men han blir väldigt ledsen annars = inte redo :) allt detta kommer att bli bättre med tiden. Då både han OCH jag är redo :)

Jag väntar vårat gemensamma barn. Har alltid varit helt galen i sex o är fortfarande. Men ibland känner jag mig oattraktiv. Han får sitt när han vill, om det så skulle betyda avsugning, för att jag älskar det!

Dock skulle jag bli så sjukt ledsen om han skulle lägga skriva en sån här tråd när barnet har kommit. Vi sliter på våra kroppar, gör allt vad vi kan för att våra män o barn ska ha det så bra som möjligt och skulle man då inte känna att man kan ställa upp jämt så är väl inte det konstigt? Vet inte hur eran bakgrund ser ut så jag vill inte säga för mycket. Men det lär ju inte bli någon förändring om man inte pratar om det. Hon kanske kan förklara varför hon inte vill, kanske finns d något du kan göra för henne för att få henne att vilja igen? Om hon inte vill prata om det så var ärlig ändå och säg som det är. Att gå bakom någons rygg är aldrig en bra lösning o ingen långvarig lösning. Kommer d fram någon gång så är all tillit borta och ärligt talat så behandlar man inte någon annan människa på det sättet. Och absolut inte om man älskar något, för det e fasiken inte att älska någon.

Min man klagar jämt på att han får för lite sex, men jag har liksom inte tid att ha sex, hade kanske prioriterat sex högre om det hade varit skönt att ha sex. Förstår att män måste tömma, men det går ju att tömma via onani med?

Jag förstår inte alla dessa kvinnor - SOM INTE FÖRSTÅR TS och andra män i TS sits.

HUR kan dessa kvinnor tro att onani är ens i närheten av samma sak som sex med en annan människa? Tycker de själva det..? Jag kommer 10/10 gånger när jag onanerae, jag kommer kanske 3,5/10 gånger vid sex med min man. Jag är 10 % tillfredsställd efter 10/10 onanitillfällen. Jag är 100 % tillfredaställd efter 10/10 sextillfällen. Onani är inte ens i närheten... Även om orgasmen då är garanterad.

Ser bara ursäkt på ursäkt på ursäkt. Barnet är så kläningt och jag har faktiskt haft amningshormoner och blaha blaha. Jaha, men blir livet lättare sedan när du är ensamstående eftersom du skapat ett sexlöst förhållande?

Vi har fyra barn. Äldsta är 5 år, yngsta är snart 1 år, så har vi ett litet embryo i magen också. Hinner VI ligga regelbundet så hinner andra det med! Det handlar 100 % om prioriteringar. "MeN tRäÄdGååÅrdeeEN dÅåå????" MEN SKIT I TRÄDGÅRDEN! KNULLA! Annars kommer det snart inte finnas någon trädgård kvar som måste påtas i, för huset säljs under skilsmässans gång.

För gissa vad? ONANI ÄR INTE SAMMA SAK SOM SEX.

Jag vill inte ligga om jag inte får orgasm men fortsätt med det du.

Vill du vara skild?

Seriöst? Fortsätt du med oskönt sex.