• Anonym (Lyckligt steriliserad)

    Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)

    Startar en ny tråd, så att även anonyma svar kan få vara med! (sorry...)

    I höstas gjorde jag slag i saken och steriliserade mig.

    Jag är man, lyckligt gift, sexuellt aktiv men efter att både jag och min fru passerat 40-strecket och med två välskapta barn i bagaget kände jag att det vara dags att sätta definitiv punkt och göra mitt sexliv lite friare. Min hustru slutade med p-piller inför första graviditeten för lite drygt sex år sedan och efter två graviditeter och ett missfall tycker jag att hennes kropp kan få slippa ytterligare ingrepp, både vad gäller hormonpreparat och andra preventivmedel.

    Jag känner själv att jag har gjort mitt, jag har inte lust att bli pappa igen "på äldre dar", och funderade noga igenom konsekvenserna av en vasektomi. När allt kommer omkring var det ett mycket enkelt beslut för mig, av flera olika skäl. Jag vill inte sätta fler barn till världen.

    Jag och min hustru har haft ett alldeles utmärkt och varierat sexliv de senaste åren. De gånger vi känt för att ha vanlig penetrerande sex har kondom fungerat helt OK, även om ingen av oss tycker det är en höjdare. Vi har utforskat andra sätt att ha sex på och det har faktiskt varit skönt och uppfriskande att hitta på andra lösningar, men det har trots allt alltid funnits en liten oro för att utlösningen hamnar där den inte skall och att det leder till ännu en graviditet...

    Beslutet fattade jag själv, för min egen skull, men min hustru backade upp mig till 100% när jag berättade hur jag tänkte kring detta.

    Tre månader efter ingreppet, och en negativ spermaanalys senare, är jag att betrakta som helt steril. Jag måste säga att det känns helt underbart, och har gett oss en härlig nystart! Nu får det bokstavligt talat spruta så mycket det vill och var det vill, utan att det får några konsekvenser överhuvudtaget!

    Jag kan inte annat än att sälla mig till skaran som hyllar detta enkla, fantastiska och definitiva preventivmedel. Sterilisering rekommenderas varmt för er som känner er klara med barnafödandet!!

    Om någon av er vill veta mer om ingreppet eller annat kring detta ämne så är ni välkomna med era frågor!

  • Svar på tråden Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)
  • Anonym (X)

    Jag har förstått att det är ett mycket större ingrepp att sterilisera sig som kvinna än som man. Jag och min man är i ungefär samma ålder och vill inte ha fler barn. När jag föreslog sterilisering för maken så sa han att han hört att det kändes märkligt vid orgasm efteråt. Att man får orgasm, men att det liksom inte kommer något. Stämmer det? Känns det likadant nu som steriliserad?
    (Avser att visa honom tråden och dina svar)

  • Pentra

    TS, beklagar verkligen att du inte sökt verkliga och sanna fakta i ämnet och/eller att du blivit förd bakom ljuset. Ingreppet kan verka kännas bra för dig nu, det har ju bara förlupit tre ynka månader, men om du vill fortsätta att ha chansen att leva ett någotsånär normalt liv framöver, gällande dig själv och tillsammans med din sambo och dina vänner, så låt reversera vasektomin så snart som möjligt. ... Med vänlig hälsning, Pentra

  • Liveinuppsala

    Vad menar du me att han kommer få ångra de?

    Hur skulle de påverka någonting i framtiden för honom förutom att han inte kan få barn?

    Förmodar du har egen erfarenhet av de och fått problem?

  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (X) skrev 2017-02-25 00:00:12 följande:

    Jag har förstått att det är ett mycket större ingrepp att sterilisera sig som kvinna än som man. Jag och min man är i ungefär samma ålder och vill inte ha fler barn. När jag föreslog sterilisering för maken så sa han att han hört att det kändes märkligt vid orgasm efteråt. Att man får orgasm, men att det liksom inte kommer något. Stämmer det? Känns det likadant nu som steriliserad?

    (Avser att visa honom tråden och dina svar)


    Ja, det är stor större ingrepp som kvinna, och större risk för komplikationer. Så av den anledningen var det rimligare att jag som man genomgår ett betydligt enklare procedur.

    Det enda som tekniskt sett är skillnaden är att spermierna inte länge når sädesvätskan, så allt är precis som tidigare. Det känns likadant vid orgasm, utlysningen är precis som tidigare. Samma mängd och konsistens.
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Liveinuppsala skrev 2017-02-25 13:25:16 följande:

    Vad menar du me att han kommer få ångra de?

    Hur skulle de påverka någonting i framtiden för honom förutom att han inte kan få barn?

    Förmodar du har egen erfarenhet av de och fått problem?


    Nej, jag kommer inte ångra mig, och jo, jag var ordentligt påläst innan.

    Det lär inte heller påverka mitt umgänge med mina vänner, jag tänker varken ligga med dem eller skaffa barn med dem...

    Däremot har Pentra säkert rätt i egen sak. Lider man av sinnessjukdom eller religiös fanatism skall man passa sig för vetenskapliga och väl underbyggda fakta - så jag låter det inlägget tala för sig själv.
  • Anonym (Funderar)

    Har du några negativa effekter efter? Smärta, problem vid sex? Är ngt alls annorlunda?

  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Funderar) skrev 2017-02-25 16:27:29 följande:

    Har du några negativa effekter efter? Smärta, problem vid sex? Är ngt alls annorlunda?


    Jag skall helt ärligt säga att jag var öm och kände visst obehag de första två dagarna efter ingreppet, därefter ett litet blåmärke på ena sidan av penisroten i drygt en vecka. Annars inga problem eller obehag överhuvudtaget. Så här snart 5 månader efter syns knappt det lilla ärret mitt under pungen heller, om man inte vet exakt vad man letar efter.

    Jag skulle faktiskt vilja påstå att sex känns bättre än innan, men det kan mycket väl vara en positiv effekt av att vi inte längre behöver oroa oss för var utlösningen hamnar!
  • Svensksommar83

    Kul med en man som skriver en tråd såhär om egna erfarenheter! Jag är snart 34 och maken två år yngre. Vi har tre barn på snart 10, 7 och 4 och planerar en fjärde sen är vi mer än nöjda :) Jag har problem med hormonella preventivmedel och vi har bestämt att sterilisering för oss båda eller en utav oss är det som gäller efter sista barnet. Min man är dock livrädd för ingreppet och allt ifrån smärta efteråt till biverkningar. Räknas det ens som operation? Vill veta så mycket som möjligt.

  • Anonym (Cee)

    Min man resonerade precis på det sätt dig resonerade och jag är så tacksam för det. Det är tio år sedan nu och vi har aldrig ångrat beslutet.

  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Svensksommar83 skrev 2017-02-25 19:11:20 följande:

    Kul med en man som skriver en tråd såhär om egna erfarenheter! Jag är snart 34 och maken två år yngre. Vi har tre barn på snart 10, 7 och 4 och planerar en fjärde sen är vi mer än nöjda :) Jag har problem med hormonella preventivmedel och vi har bestämt att sterilisering för oss båda eller en utav oss är det som gäller efter sista barnet. Min man är dock livrädd för ingreppet och allt ifrån smärta efteråt till biverkningar. Räknas det ens som operation? Vill veta så mycket som möjligt.


    Tack för uppskattningen! Ja, jag tyckte det var lika bra att skriva av mig lite. Jag har flera vänner som antingen är steriliserade eller funderar på det, men alla, däribland jag själv, tycker det är lite känsligt att prata om sin egen pung med andra män...

    Håller med om att det handlar om ett litet ingrepp snarare än en operation, det hela är egentligen väldigt odramatiskt och enkelt. Risken för komplikationer är minimal och det är i så fall endast infektionssjukdomar vi pratar om här. Inga "vitala delar" är ens i närheten av det hela, och ingreppet påverkar varken potensen eller manligheten på något sätt. I de sällsynta fall något spökar efyeråt så är det enbart något som sitter i huvudet.

    Så, din man har inget att frukta!
Svar på tråden Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)