Inlägg från: Anonym (Lyckligt steriliserad) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)

    Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)

    Startar en ny tråd, så att även anonyma svar kan få vara med! (sorry...)

    I höstas gjorde jag slag i saken och steriliserade mig.

    Jag är man, lyckligt gift, sexuellt aktiv men efter att både jag och min fru passerat 40-strecket och med två välskapta barn i bagaget kände jag att det vara dags att sätta definitiv punkt och göra mitt sexliv lite friare. Min hustru slutade med p-piller inför första graviditeten för lite drygt sex år sedan och efter två graviditeter och ett missfall tycker jag att hennes kropp kan få slippa ytterligare ingrepp, både vad gäller hormonpreparat och andra preventivmedel.

    Jag känner själv att jag har gjort mitt, jag har inte lust att bli pappa igen "på äldre dar", och funderade noga igenom konsekvenserna av en vasektomi. När allt kommer omkring var det ett mycket enkelt beslut för mig, av flera olika skäl. Jag vill inte sätta fler barn till världen.

    Jag och min hustru har haft ett alldeles utmärkt och varierat sexliv de senaste åren. De gånger vi känt för att ha vanlig penetrerande sex har kondom fungerat helt OK, även om ingen av oss tycker det är en höjdare. Vi har utforskat andra sätt att ha sex på och det har faktiskt varit skönt och uppfriskande att hitta på andra lösningar, men det har trots allt alltid funnits en liten oro för att utlösningen hamnar där den inte skall och att det leder till ännu en graviditet...

    Beslutet fattade jag själv, för min egen skull, men min hustru backade upp mig till 100% när jag berättade hur jag tänkte kring detta.

    Tre månader efter ingreppet, och en negativ spermaanalys senare, är jag att betrakta som helt steril. Jag måste säga att det känns helt underbart, och har gett oss en härlig nystart! Nu får det bokstavligt talat spruta så mycket det vill och var det vill, utan att det får några konsekvenser överhuvudtaget!

    Jag kan inte annat än att sälla mig till skaran som hyllar detta enkla, fantastiska och definitiva preventivmedel. Sterilisering rekommenderas varmt för er som känner er klara med barnafödandet!!

    Om någon av er vill veta mer om ingreppet eller annat kring detta ämne så är ni välkomna med era frågor!

  • Svar på tråden Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (X) skrev 2017-02-25 00:00:12 följande:

    Jag har förstått att det är ett mycket större ingrepp att sterilisera sig som kvinna än som man. Jag och min man är i ungefär samma ålder och vill inte ha fler barn. När jag föreslog sterilisering för maken så sa han att han hört att det kändes märkligt vid orgasm efteråt. Att man får orgasm, men att det liksom inte kommer något. Stämmer det? Känns det likadant nu som steriliserad?

    (Avser att visa honom tråden och dina svar)


    Ja, det är stor större ingrepp som kvinna, och större risk för komplikationer. Så av den anledningen var det rimligare att jag som man genomgår ett betydligt enklare procedur.

    Det enda som tekniskt sett är skillnaden är att spermierna inte länge når sädesvätskan, så allt är precis som tidigare. Det känns likadant vid orgasm, utlysningen är precis som tidigare. Samma mängd och konsistens.
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Liveinuppsala skrev 2017-02-25 13:25:16 följande:

    Vad menar du me att han kommer få ångra de?

    Hur skulle de påverka någonting i framtiden för honom förutom att han inte kan få barn?

    Förmodar du har egen erfarenhet av de och fått problem?


    Nej, jag kommer inte ångra mig, och jo, jag var ordentligt påläst innan.

    Det lär inte heller påverka mitt umgänge med mina vänner, jag tänker varken ligga med dem eller skaffa barn med dem...

    Däremot har Pentra säkert rätt i egen sak. Lider man av sinnessjukdom eller religiös fanatism skall man passa sig för vetenskapliga och väl underbyggda fakta - så jag låter det inlägget tala för sig själv.
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Funderar) skrev 2017-02-25 16:27:29 följande:

    Har du några negativa effekter efter? Smärta, problem vid sex? Är ngt alls annorlunda?


    Jag skall helt ärligt säga att jag var öm och kände visst obehag de första två dagarna efter ingreppet, därefter ett litet blåmärke på ena sidan av penisroten i drygt en vecka. Annars inga problem eller obehag överhuvudtaget. Så här snart 5 månader efter syns knappt det lilla ärret mitt under pungen heller, om man inte vet exakt vad man letar efter.

    Jag skulle faktiskt vilja påstå att sex känns bättre än innan, men det kan mycket väl vara en positiv effekt av att vi inte längre behöver oroa oss för var utlösningen hamnar!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Svensksommar83 skrev 2017-02-25 19:11:20 följande:

    Kul med en man som skriver en tråd såhär om egna erfarenheter! Jag är snart 34 och maken två år yngre. Vi har tre barn på snart 10, 7 och 4 och planerar en fjärde sen är vi mer än nöjda :) Jag har problem med hormonella preventivmedel och vi har bestämt att sterilisering för oss båda eller en utav oss är det som gäller efter sista barnet. Min man är dock livrädd för ingreppet och allt ifrån smärta efteråt till biverkningar. Räknas det ens som operation? Vill veta så mycket som möjligt.


    Tack för uppskattningen! Ja, jag tyckte det var lika bra att skriva av mig lite. Jag har flera vänner som antingen är steriliserade eller funderar på det, men alla, däribland jag själv, tycker det är lite känsligt att prata om sin egen pung med andra män...

    Håller med om att det handlar om ett litet ingrepp snarare än en operation, det hela är egentligen väldigt odramatiskt och enkelt. Risken för komplikationer är minimal och det är i så fall endast infektionssjukdomar vi pratar om här. Inga "vitala delar" är ens i närheten av det hela, och ingreppet påverkar varken potensen eller manligheten på något sätt. I de sällsynta fall något spökar efyeråt så är det enbart något som sitter i huvudet.

    Så, din man har inget att frukta!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Cee) skrev 2017-02-25 19:18:14 följande:

    Min man resonerade precis på det sätt dig resonerade och jag är så tacksam för det. Det är tio år sedan nu och vi har aldrig ångrat beslutet.


    Vad kul att höra!! Jag är glad för er skull, och glad att du delade med dig av er erfarenhet!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Jag med!) skrev 2017-02-25 21:48:10 följande:

    Har precis som du gjort detta ingrepp, är 39 nu och gjorde mitt ingrepp 2011. Det absolut bästa jag gjort! Har två barn och jag känner inte för fler. Har inte märkt några komplikationer, det kommer ju sats precis som tidigare, dock utan spermier. (Jag märker ingen skillnad) Det är mer avslappnat sex nu när man inte måste tänka att det finns en risk för graviditet!


    Skönt att höra! Tack för ditt inlägg!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Bra!) skrev 2017-02-25 22:46:07 följande:

    Borde vara vanligare att folk steriliserar sig.Så slipper man problem.


    Jag har funderat på det också, det "experimenteras" friskt med olika metoder och många mår dåligt av hormonpreparat. Sterilisering borde vara vanligare. Å andra sidan är vi lyckligt lottade som bor i Sverige när det gäller sexuell hälsa, oavsett preventivmetod.
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (En i gänget) skrev 2017-02-25 23:10:10 följande:

    Jag är kvinna och sterilisarade mig efter tre barn. No more I say! Bästa beslutet i mitt snart 30åriga liv.

    Frihet!


    Härligt att höra! Om jag får lov att ställa en personlig fråga: Hur resonerade du kring valet att göra det själv jämfört med möjligheten att låta din partner göra det?
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Plerp skrev 2017-02-26 18:18:01 följande:

    Är dock löjligt rädd för problem...det är liksom en känslig plats att peta på. Ingen minskad sexlust? Satsen ser likadan ut, och det känns likadant att komma?


    Som sagt, ingen som helst skillnad mot innan. Snarare bättre i så fall!

    Orgasmen känns lika bra och satser är precis som tidigare. Endast ca. 5% av en normal utlösning består av sädesceller, så det märks inte alls att de inte längre är där.

    Det finns inget moment i detta ingrepp som på något sätt kan påverka manlighet eller funktion. Sen att det känns lite nervöst precis innan är en helt annan sak...

  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Också) skrev 2017-02-26 21:28:39 följande:

    Jag är också steriliserad sedan nio år, är 35 nu, bästa beslutet. Är en kvinna och har aldrig ångrat mig. Nu separerade jag efteråt och mitt ex skaffade flera barn med ny kvinna men har aldrig känt avundsjuka eller fel val på något sätt. Det var helt och hållet mitt beslut. Är nöjd med mina två barn och skulle aldrig tänka mig att hela livet äta hormoner med alla biverkningar vad de innebär. Preventivmedel var det värsta jag har varit med om vad gäller strul och biverkningar.

    Personligen så tänker jag att om någon älskar mig så ska det inte spela så stor roll att jag inte vill ha flera barn. Om det inte passar, ja, då får man leta en annan barnföderska i så fall.


    Good for you! Skönt när man är helt på det klara med vad man vill - och känner att man fattat rätt beslut.
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (emelie) skrev 2017-02-26 23:28:52 följande:

    Bästa beslutet någonsin för oss att mannen knipsade sig. Ingen mer oro!


    Tumme upp!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Lilly och Elionora skrev 2017-02-27 10:36:50 följande:

    Låter toppen TS!

    Får själv nedsatt sexlust av hormoniella skydd och blöder som en gris med kopparspiral. Maken använder hellre gummi än att jag ska utsätta mig för alla biverkningar men såklart är gummi inte alltid det roligaste i stundens hetta :) han funderar också på att sterilisera sig då det är ett betydligt enklare ingrepp på honom än mig.

    Bra läsning! Följer


    Ja, om jag skall vara egoist (och det tycker jag att man får lov att vara lite grann när det gäller sex och samliv) så är det helt klart en positiv sak att min hustru har högre sexlust nu än tidigare med p-piller. Och de problem du beskriver omöjliggör ändå hormoniella skydd.
    Hälsa din man att jag backar honom!
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (En i gänget) skrev 2017-02-27 12:43:55 följande:
    Enkelt val. Det är ju jag som inte vill bli gravid igen och vem är jag att frånta honom den möjligheten ifall vi skulle gå isär. Min kropp mitt beslut, jag skulle hellre hoppa från en klippa än att bära fler barn xP

    De sägs ju att det är ett större ingrepp på kvinnor men större innebär ju inte mer lidande. Jag hade ett gäng plåster över ingångshålen (2st) och lite "mensvärk" i typ 2-3 dar sen var det över. Har inte haft några problem och känner verkligen att det var det bästa beslutet EVER. :)
    "Min kropp mitt beslut." Japp, det är ju precis så det skall vara!

    Och du har säkerligen rätt i att det kanske inte måste innebära mer lidande att genomgå det som kvinna. Vi män är trots allt lite ynkligare när det gäller att utstå smärta...
  • Anonym (Lyckligt steriliserad)
    Anonym (Lyckligt steriliserad) skrev 2017-02-24 15:51:26 följande:

    Startar en ny tråd, så att även anonyma svar kan få vara med! (sorry...)

    I höstas gjorde jag slag i saken och steriliserade mig.

    Jag är man, lyckligt gift, sexuellt aktiv men efter att både jag och min fru passerat 40-strecket och med två välskapta barn i bagaget kände jag att det vara dags att sätta definitiv punkt och göra mitt sexliv lite friare. Min hustru slutade med p-piller inför första graviditeten för lite drygt sex år sedan och efter två graviditeter och ett missfall tycker jag att hennes kropp kan få slippa ytterligare ingrepp, både vad gäller hormonpreparat och andra preventivmedel.

    Jag känner själv att jag har gjort mitt, jag har inte lust att bli pappa igen "på äldre dar", och funderade noga igenom konsekvenserna av en vasektomi. När allt kommer omkring var det ett mycket enkelt beslut för mig, av flera olika skäl. Jag vill inte sätta fler barn till världen.

    Jag och min hustru har haft ett alldeles utmärkt och varierat sexliv de senaste åren. De gånger vi känt för att ha vanlig penetrerande sex har kondom fungerat helt OK, även om ingen av oss tycker det är en höjdare. Vi har utforskat andra sätt att ha sex på och det har faktiskt varit skönt och uppfriskande att hitta på andra lösningar, men det har trots allt alltid funnits en liten oro för att utlösningen hamnar där den inte skall och att det leder till ännu en graviditet...

    Beslutet fattade jag själv, för min egen skull, men min hustru backade upp mig till 100% när jag berättade hur jag tänkte kring detta.

    Tre månader efter ingreppet, och en negativ spermaanalys senare, är jag att betrakta som helt steril. Jag måste säga att det känns helt underbart, och har gett oss en härlig nystart! Nu får det bokstavligt talat spruta så mycket det vill och var det vill, utan att det får några konsekvenser överhuvudtaget!

    Jag kan inte annat än att sälla mig till skaran som hyllar detta enkla, fantastiska och definitiva preventivmedel. Sterilisering rekommenderas varmt för er som känner er klara med barnafödandet!!

    Om någon av er vill veta mer om ingreppet eller annat kring detta ämne så är ni välkomna med era frågor!


    En liten kort uppdatering: Nio månader har gått sedan min vasektomi. Jag är mer än helnöjd och ärret efter det lilla lilla snittet mitt under pungen syns inte längre. Allt är precis som innan... nästan...  
    Helt underbart!

    Har också märkt att det är många i min omgivning, vänner och kollegor, som funderat och haft tankar kring sterilisering. Något jag blivit varse om är att den stigmatisering som jag trodde fanns kring detta ämne faktiskt inte existerar. Alls. De som jag har berättat för har reagerat positivt, och flera har öppet erkänt att de nu överväger att själva genomföra ingreppet. Behovet av en enkel och bekymmersfri preventivmetod för män (och deras familjer) finns, och den bör helt klart lyftas fram mer.
Svar på tråden Lyckligt steriliserad (nu med anonyma svar tillåtna)