• Gojtan

    Mamma till son med språkstörning behöver hjälp!

    Hejsan!

    Jag är mamma till en liten kille på 7 år som har en språkstörning. Jag vet egentligen inte huuur grav språkstörning han har, vet knappt om det är relevant. Han kan läsa mer eller mindre flytande efter snart 1 år i första klass, men han säger själv att han måste kämpa för att förstå sådant som klasskompisarna ofta tycker är svårt.

    Vi har fått jätte bra hjälp från logoped, specialpedagoger och lärare och har stort förtroende för deras kunskap och vi kämpar på med de redskap vi fått av dem hemma.

    Nästa år kommer han få eget material i skolan och därmed kommer han märka skillnaden ännu mer mellan honom själv och de andra i klassen. Vi försöker lära honom att hans värde inte sitter i hans prestationer och att han duger som han ÄR. Och han är med socialt och har vänner i skolan. Han är inte utstött eller mobbad och vågar vara sig själv.

    En kollega till mig har dock skrämt upp mig lite. Detta handlar om hur skillnaden med andra barn påverkar barn med språkstörning i längden. Många hamnar i kriminella kretsar, hamnar i trasigt umgänge och råkar illa ut som unga vuxna. Att de ofta tar till alkohol och droger och blir beroende. Jag hoppas ju att vi lägger grunden för en god självkänsla här hemma och att självförtroendet inte faller så hårt pga det. Men det är ju tyvärr inte bara vi föräldrar (och tur är väl iofs det också!) som påverkar vår son och som mamma så blir jag ibland orolig över detta.

    Någon som har erfarenheter kring barn med språkstörning och hur framtiden ser ut för dem????

    Tack på förhand! <3

  • Svar på tråden Mamma till son med språkstörning behöver hjälp!
  • Gojtan

    Rättelse....sådant som klasskompisarna ofta INTE tycker är svårt, skulle det så klart stå!!

  • Gojtan
    Mormor2B skrev 2017-06-04 18:14:07 följande:

    Min son lider av grav språkstörning. Han är idag 19 år och har klarat sej bra. Han har haft jobbigt i skolan. Han är oxå hörselskadade och går därför i special skola. Men nu gymnasiet och håller på med körkortet.


    Ok. Jag tror inte att vår son har grav språkstörning eftersom han kan läsa och bara är en liten bit efter de andra. Men har har det jobbigt när han försöker förstå vad läraren beskriver och är dessutom rädd för att glömma saker som är viktiga. Han tycker själv han är "klantig" och den känslan måste man ju ta på allvar.
  • Gojtan
    Kerubmamman skrev 2017-06-05 00:08:09 följande:

    Vilken typ av hjälp/anpassning får han idag? Används bildstöd för att han ska hänga med i klassundervisningen? Anpassat material? Finns den någon extra pedagog som hjälper honom? 


    Ja han får väldigt mycket hjälp nu. Han kommer få anpassat material till hösten och kommer även få bildstod.
  • Gojtan
    Anonym (M) skrev 2017-06-05 00:34:33 följande:

    Hej. Jag är 26 år och har språkstörning. Jag fick dock ingen utredning förens halva årskurs 9 gått. Det är tufft, det kommer vara tufft för honom. Finns där och stötta honom. Gör läxorna till något roligt så han tycker det är kul. När det är prov mm så har han rätt till muntligt eller längre sittid än det andra.

    Jag är 26 och är inte kriminell, tog studenten som kock och utbildade mig senare till undersköterska (det vården är något jag brinner för så fungerade huvudet bra ihop med teorin). Jag är snart två 2barnsmamma. Håller på med körkortet, det är tufft! Men det gäller att plugga plugga plugga så ska detta oxå gå vägen :)

    Få honom att förstå att han är jätte begåvad, det är bara svårt ibland när det kommer för mycket text som kanske inte är så intressant då det är svårare att fastna.

    Tänk på att vara tydliga mot honom med information, fråga så han förstår vad ni menar, dubbelkolla det :)

    Din son kan bli vad han vill här i livet, med rätt hjälp och vilka! :)


    TACK snälla för att du delar med dig av dina erfarenheter!!

    Ja det här med information har vi noterat att han är orolig för att missa eller missförstå. Vi har bett lärare upprepa information en gång extra för bara honom om det är något de ska komma ihåg exempelvis inför morgondagen ex komma ihåg fika eller liknande. (Vi föräldrar får förvisso veckobrev där mycket står nedskrivet om just sådant)

    Jag tänkte fråga om du gjort något speciellt för att öka din inlärningsförmåga?

    Tack igen! Roligt att det gått bra för dig! Tråkigt attdu haft det så tufft dock! <3
  • Gojtan
    Anonym (A) skrev 2017-06-05 16:49:29 följande:

    Kan tänka mig att barn med språkstörning som inte får diagnos, stöd och hjälp löper mycket större risk att hamna snett. Tänk dig själv att ständigt misslyckas p.g.a. att du inte förstår eller inte lyckas förmedla dina tankar, att tro att man misslyckas för att man är dum, och troligen få höra att man inte försöker tillräckligt.

    Nu har ju din son fått diagnos och både ni  och skolan jobbar med att hjälpa honom. Se till att ni och skolan är tydliga med vad han ska göra, vad han ska klara och visa honom vilka framsteg han faktiskt gör.

    Gäller att både ni och  lärarna får hjälp med hur ni bäst förmedlar information till honom, men även hur ni faktiskt checkar av att han förstått.

    Han har ju lärt sig att läsa. Han lär sig saker. Han kanske är jättebra på vissa saker som andra är mindre bra på. Han jobbar säkert jättehårt för att hänga med.

    Visa att det är OK att missförstå och inte klara allt direkt, men att ni och skolan finns där för att hjälpa och stötta. Blir det fel är det troligen ni eller skolan som inte gett honom rätt stöd, och då gäller det att hitta bättre vägar.

    Går det att träffa äldre barn med språkstörning kan det ju vara en idé, så att han ser att man kan lyckas även med svårigheter. 

    Lycka till!

     


    Tack snälla du för ditt inlägg! <3

    Man behöver bli påmind ibland om att detta kommer lösa sig!
  • Gojtan
    Kerubmamman skrev 2017-06-05 19:57:56 följande:

    Ja, så länge som han har en bra, förstående organisation kring sig så tror jag det kommer gå bra för honom. 

    Mina pojkar har det relativt bra nu på mellanstadiet. De har ytterligare diagnoser som försvårar det sociala. 

    Har du kollat om Talknuten har nån verksamhet i ditt område? www.afasi.se/sprakstorning/om-talknuten/


    Det känns bra att "höra"! Det har jag ingen aning om! Tack för länken!
  • Gojtan
    Anonym (M) skrev 2017-06-05 20:35:09 följande:

    En grej till jag tänkte på nu, det är viktigt att han får information på det han BARA behöver kunna. Det är ingen idé att lärarna ger honom ett häfte och säger att han ska läsa igenom det utan det bästa dom kan göra är att ta en färgad strykpenna och stryka det som är viktigast för honom att kunna. Hade jag fått veta tidigare att jag hade språkstörning hade skolan gett mig en datorn, där jag lättare hade kunna gjort skoluppgifter. 

    Finns det stödgrupper i det olika ämnena? typ mindre grupper? om din son är ok med det kanske han kan börja i dom? då får han mycket mera hjälp och mer fokus än vad han får i stora grupper. 

    Svar på din fråga; jag tror inte det. jag var ganska lat faktiskt. Jag vet att det tex är jätte bra att läsa tidningen, om tex din son läser tidningen, låt han läsa en sida i taget i sin takt, sen ber du han berätta vad han läst så ser du om han förstått vad det handlar om eller inte. 

    Vissa saker är mer intressanta än andra, det som är jätte intressant kommer fastna fortare och deet som inte är intressant kanske han måste läsa 3-4 gånger. 

    Vi åkte utomlands i två veckor, jag hade med mig mina skoluppgifter och böcker m.m. tror det var historiaprov. 2 veckor pluggade jag och mamma hjälpte mig och stötta, gjorde provet och fick IG, det fastnade inte för mig. 

    Sen när jag fick på papper att jag hade språkstörning så fick dom inte bedöma mig som alla andra elever eftersom jag har mina svårigheter, att se att man lyckats fått VG på lite mer än hälften av alla ämnen, det var stort! :D 

    Jag tror ni gör ett jätte bra jobb redan, och jag hoppas att det kommer gå bra för din son i framtiden. Så länge skolan FÖRSTÅR att dom måste ge din son mera tid, längre tid på prov, kan komplettera muntligt, får hjälp när det kommer till text att dom kan markera vad som är viktigast, kanske små grupper, upprepa, ha lugnt runt sig men ändå få vara ett barn som gör fel m.m. så kommer ni komma långt :) Skönt att ni fått reda på det så tidigt som ni fått! 


    Vad många bra tips! Tack!

    Vår son var med i en sådan grupp ett tag men eftersom han knäckte läskoden så fick han komma tillbaka till klassrummet och läsa med de andra barnen igen.

    Han har en logoped och en specialpedagog som hjälper honom. Han ska få bildstöd och anpassat material till hösten. Vet dock inte om en extra lärare kommer finnas till hands i klassrummet hela tiden.

    Ska prata med dem om dina tips! Tack igen!
  • Gojtan
    Anonym (A) skrev 2017-06-05 21:57:58 följande:

    Vad gäller att komma ihåg saker för morgondagen är inget man kan förvänta sig av en 7-åring, med eller utan språkstörning.

    Min mycket verbala 9-åring nämnde för en liten stund sedan för mig att han behövde en viss trumpetbok till i övermorgon. Han hade fått med sig en lapp i fredags, men inte visat den innan. Som tur är var det en bok jag lånade till honom på biblioteket för någon vecka sedan, annars hade det blivit svårt att ordna.


    Sådant kan nog vara viktigt att komma ihåg ibland! Det är ju inte meningen att vi ska lägga mer fokus på hans språkstörning än vad som krävs! Är något något som är normalt för vilket barn som helst, så ska han så klart känna att han inte är ensam! <3
  • Gojtan
    AndreaBD skrev 2017-06-05 23:34:00 följande:

    Min son hade också en språkstörning som barn. De sa då att  han hade svårigheter på alla områden, alltså förståelse, ordförråd och uttal. Han är nu 23 år och har inga som helst svårigheter. Han studerar astronomi nu. Visserligen var han inte bäst i svenska, läsförståelsen var inte så där jättebra. Men det blev bättre och bättre med åren. Svenskabetygen blev bättre så småningom och i engelska var han bra från början.


    Oj vad skönt att läsa! Hoppas fler har erfarenheter likt din son! Tack!
  • Gojtan
    kämparmor skrev 2017-06-06 14:33:02 följande:

    Hej! Inte är du ensam.????Vi är många många föräldrar vet du som har barn med språkstörningsdiagnos. Gå med i vår fb grupp " Vi som har barn med språkstörning" .Du kommer att få stöd. Den gruppen är sluten o bara vi medlemmar kan läsa inläggen. Allt mellan himmel i jord diskuteras bl a framtid. Googla "Simon did it" en ung vuxen man med generell språkstörning en fantastisk framgångssaga. Visst är kampen hård för oss i skolan där vi kämpar med fruktansvärd okunskap om språkstörning.Googla förresten också på " Att arbeta med språkstörning i förskola och skola" Ett fantastiskt häfte från SPSM riktat till pedagoger ger massor av kunskap om språkstörning o anpassningar. Dela ut till ditt barns pedagoger. Häftet kan laddas ned gratis o även beställas kostnadsfritt. Mitt nu unga vuxna " "barn " har gått ut gymnasiet högskole förberedande program med i sitt C i betyg i alla ämnen..och är en skötsam ung person. Så du misströsta inte ?????

    .


    Åh vad underbart att läsa ditt inlägg! Jag hittade ett par grupper på Facebook och har ansökt om medlemsskap i den jag hoppas du syftade till.

    Har inte ens reflekterat över att det skulle finnas en grupp om detta på Facebook.

    Tack!
  • Gojtan
    kämparmor skrev 2017-06-06 18:30:15 följande:

    Jo du hos oss behöver du inte känna dig ensam. Vi stöttar varandra.."det har blivit vårat sätt att träffas" . Vi tipsar varandra om massor just för våra barn. Det är ju vi som slåss för våra barn o vi som måste förklara för en ofta extremt okunnig omvärld/ skolvärld som ofta inte någonsin hört talas om språkstörning. Vi har också en egen föräldraförening Talknuten..googla på dem..de brukar ordna lägerverksamhet för våra barn o mycket annat ..I vår fb grupp brukar vi tipsa varandra om såå mycket allt från TAKK till föräldraträffar o en hel del annat. Hoppas du går med du är välkommen hur som helst.


    Tack snälla du! Jag har ansökt om medlemsskap nu så håller tummarna för att jag får vara med i Facebook-gruppen!
  • Gojtan
    Kira2 skrev 2017-06-06 19:43:57 följande:

    Jag tror inte att det är så många kriminella som endast har en språkstörning. Oftast har man ju en eller fler diagnoser utöver språkstörningen. Men de kanske bara fått den diagnosen. Bara skolan är tydlig med att alla är olika och att alla lär sig olika småtrist jag att det kommer gå jättebra för ditt barn. Har själv en son som kommer få diagnosen språkstörning snart, bara habiliteringen blir klara med alla tester. Han är 5,5år


    Nej ofta har man kanske fler än en diagnos i de fall då det slutar med trasiga barn. Jag vet faktiskt inte och det är säkert olika från fall till fall. Men det låter ju troligt.

    Tror den sociala omgivningen påverkar mycket mer faktiskt.

    Hoppas ni får bra hjälp! Det är ändå skönt när allt är "färdigt" och barnet har en diagnos att utgå från, tycker jag.
  • Gojtan
    Anonym (Det ger sig.) skrev 2017-06-06 20:04:30 följande:

    Hej. Här har du en dyslektiker, uppväxt i ett av Malmös sämsta områden. Har en magisterexamen från fint universitet och bra jobb, familj och vänner. Statistik är vad som har hänt, inte en dom över vad som kommer hända ditt barn. Man kan inte spå framtiden, risker finns alltid men ni gör helt rätt att lära honom att han är bra för den han är. Min mamma har alltid trott på mig oavsett mina vägvalet det gjorde att jag vågade plugga vidare trots kassa gymnasiebetyg.


    Det viktiga måste vara att han duger som han ÄR - utan att prestera! Men det är väldigt roligt att läsa hur "bra" det gått för dig! Bra kämpat!!
  • Gojtan
    Kira2 skrev 2017-06-06 21:14:41 följande:

    Ja det är ju det. Han har en till diagnos, men den är så ovanlig så det är lixom svårt att läsa sig till på papper hur han är. Så med språkstörningsdiagnosen är det ju lättare att få hjälp både från hab och skolan. Ja mycket är ju hur man formar barnet från början, viktigt att försöka göra barnen så trygga i sig själva som det bara går!


    Ja oh ja visst är det så! Ju tryggare och starkare självkänsla, ju mindre påverkas de ju av prestationskraven på ett negativt sätt! <3
  • Gojtan
    KlunsSmurfen skrev 2017-06-07 06:36:21 följande:

    Det kan bli svårt med självkänslan och självförtroendet men om grabben känner att han blir accepterad av sina kompisar och omgivningen för den han är så kommer få lättare för att acceptera sej själv och kommer knappast att känna något behov av kriminalitet eller trasigt umgänge.

    Klantig är ett ord man kan använda med humor och självdistans.

    Man ska inte skratta åt barnen men man kan skratta med.

    Det är bättre att våga göra bort sej lite eller fråga en extra gång och känna sej lite dum om man lär sej något än att inte våga och alltid känna sej dum eftersom man inte lär sej.

    Jag tror att det ligger flera faktorer bakom det än bara språkstörning.

    Föräldrar som inte riktigt bryr sej eller bara är opedagogiska, mobbing, inte rätt stöd, för höga krav.

    Språkstörning förekommer ofta med NPF och autismspektrumet, det blir mer för barnet att hantera och det finns större risk för lågt EQ och alexitymi, svårt att få relationer med kompisar och familj att fungera, svårt att göra sig förstådd, dålig förmåga att förstå och hantera känslor och taskig förmåga att sätta sej in i konsekvenserna det kan få om det börjar gå snett. EQ kan man träna upp och då blir det lättare att hantera saker, jobba med självkänslan och självförtroendet.

    Med rätt inställning och bra grund har man lättare för att bearbeta saker långsiktigt och glädjas över framstegen.

    Det kan bli väldigt missvisande om man bara tittar på statistik över språkstörning och inte räknar med andra faktorer.

    Hur vet man vad som är vad och vad som kom först när det handlar om diagnoser, kriminalitet och missbruk? Det är större risk för alkoholism/missbruk om man har ADHD men man kan också få ADHD av att supa för mycket.


    Visst är det så! Om klassen är "frisk", så blir/är han ju accepterad som den han ÄR och inte för det han GÖR! Så otroligt viktigt detta!

    Det är svårt att veta om man gör tillräckligt/ställer för höga krav/gör för mycket eller koncentrerar sig på fel saker, tycker jag! Jag och min man är livrädda för att inte ge vår son det han behöver som allra mest så vi har valt att lyssna på logoped och lärare och ta till oss de redskap vi hittills fått. Men ena stunden känns det som att jag kanske MÅSTE pressa honom lite för att stärka hans uthållighet och i nästa stund så tänker jag att allt måste lekas fram - men då blir det kanske inte så mycket utveckling eftersom det är långt ifrån varje dag han vill leka sig till kunskap!

    Vi har inte hört något om att vår son har sämre EQ. Han har kompisar och är en väldigt bra sådan själv, har vi fått höra. Han är inte rädd och skyddar sig själv på ett bra sätt, säger pedagogerna, så jag hoppas därför att just den viten funkar okej.

    Tack för dina kloka ord! <3
Svar på tråden Mamma till son med språkstörning behöver hjälp!