• Misscaswell

    Bf augusti 2017

    Någon med bf i augusti som vill följas åt den sista biten (och inte flytta till facebook)? Skulle vara roligt! Jag har bf den 16/8, har en 1,5-årig son sedan innan.

  • Svar på tråden Bf augusti 2017
  • Erla
    Heineken86 skrev 2017-08-11 15:07:39 följande:
    Osis. Hoppas det kommer igång snart ändå.

    Min första förlossning startade med vattenavgång. Jag fick upp för att gå på toa på natten och när jag reste mig ur sängen kom en skvätt vatten, kanske 1 dl. Sen satt jag kvar på toan ett tag och googlade hur man visste om vattnet hade gått och då kom det pytsat med mer vatten, kanske 1 dl åt gången, lite titt som tätt ur "fel" (eller rätt beroende på hur man ser det) ställe så påstå sätt visste jag. :)

    Ja, lite så :P haha kände att "yes! nu är det bebis på g!". Har dock läst att de flesta förlossningar drar igång med värkar och att faktiskt bara 1/10 börjar med vattenavgång. Tror jag läste det på typ 1177 eller nått. 


    Tyckte det kändes som att vätskan kom ur "fel" hål, men det var så pass lite så det lär ju komma mer så småningom om det nu skulle vara vattenavgång. 

  • EpicNurse

    Grattis tjejer! :) skönt att allt gick bra!

    Här är det bf imorgon. Igår hade jag mycket sammandragningar på kvällen. Starkare än tidigare men inte onda. Idag har jag haft lite mer tryckande/stickande känsla i vad som borde vara tappen men inte mer sammandragningar än vanligt...

    Hoppas verkligen att detta är tecken på att det går på rätt håll! Förra gången gick vattnet utan förvarning så jag har aldrig varit med om några direkta förvärkar eller andra tecken på att det närmar sig. Tänker i alla fall ge mig ut och gå lite nu och hoppas att det hjälper lillen bli sugen på att träffa oss!


    ~ Sjuksköterska inom gynekologi och kvinnosjukvård ~
  • Sthlmsthlm
    Misscaswell skrev 2017-08-11 10:53:38 följande:

    Jag förstår att det känns jätteläskigt. Liten brasklapp bara: tul är långt ifrån en exakt vetenskap! När jag gjorde tul med min första uppskattade de 4,3, men fem dagar senare kom en alldeles genomsnittlig bebis på 3,8 kg ut. Diff på ett halvt kg alltså, plus dagarna som hann gå emellan. Den här graviditeten har sf-mätningarna och ultraljuden visat vitt skilda storleksuppskattningar, och jag tar båda med en rejäl nypa salt. Hoppas du har en bra mvc-kontakt som kan hjälpa dig reda ut tankarna!


    Tack för pepp. Har varit på sjukhuset idag och det blir planerat snitt på måndag. Har landat i det nu och det känns bra. Omtumlande dag. Man kan verkligen inte veta något om något när det kommer till barn och förlossning!
  • Heineken86

    Nu har bf kommit och snart gått också utan nån bebis. Visst kan det fortfarande hända idag, men det verkar ju som att jag kommer gå över den här gången också. Första förlossningen "ska" ju va senast, men för mig var den allra tidigast (38+5)och jag har gått över med tvåan och som det verkar även med trean. Segt. Inga tecken på att nått är på G iaf.

  • Monstermama
    lillajag10 skrev 2017-08-11 10:42:24 följande:

    Hej tjejer! I natt 23.54 kom vår lille grabb <3 förlossningen gick snabbt och smidigt. Men de som har varit med om snabba förlossningar vet ju också att de är ganska smärtsamma ;) Öppnade mig från 3 cm till krystvärkar på ca 2 timmar. Men vi är så nu klinga över att ha honom här nu. Älskade älskade lille pojk!

    Lycka till nu tjejer! Tänker på er <3


    Grattis!!!
  • Pinapinota
    Vet hur det känns skrev 2017-08-05 19:58:58 följande:

    Äntligen är min bebis född. Igår den 4/8 på bf+5 så startade min förlossning. Slapp min igångsättning som jag hade idag (5/8) Här är min förlossnings berättelse.

    Vaknade vid 06 och hade inga värkar eller dyl. Åt frukost och deppade att ingen bebis skulle komma och att jag skulle få göra igångsättningen som skulle vara nästkommande dag.

    Vid 9:30 börjar jag känna svaga värkar som kommer regelbundet. Hoppades att det var på riktigt men var väldigt osäker.. låg från 9 till 13 och provade bada,Alvedon för att se om det var på riktigt eller låtsas. Vid 15 åker vi in till förlossningen för kontroll och då hade jag ca 6 min imellan värkarna.. som fortfarande var väldigt smärtfri (lätt att andas igenom dom) barnmorskan vi träffade där trodde det var precis i början(latensfasen) så hon pratade om hinsvepning och morgondagens igång sättning.

    Men jag fick ligga med ctg till 15:30 sedan kollade bm hur öppen jag var. Hon sa att hon kunde göra en hinsvepning om jag var lite öppen så kanske jag slapp igångsäggningstiden nästkommande dag.

    Men jag var öppen 4-5 cm. Skrevs in på förlossningen 15:45 och börjar genast med lustgas. Efter några värkar så vill jag ha epudral. Får epudralen runt 16:50 narkosläkaren stack fel några gånger och vi fick göra om det. Men tillslut så funkade det. Smärtan försvann men trycket var kvar. Skönt var det.. låg med ctg efter i 30 min sen gick jag på toa vid 17:20 och börja känna mycket tryck neråt.

    Går tillbaka till rummet och larmar bm för jag vill att hon ska kolla hur öppen jag är. I samma stund så börjar jag låta och står och krystar. Vattnet går samtidigt och jag får fort lägga mig fort på sängen. Bm känner och bebis är på väg ut. Krystar i ca 10 min sen klockan 18:05 kom världens finaste kille ut med navelsträngen runt halsen. 4170 g och 53 lång han bajsade världens lass när han kom upp på magen och ännu en gång innan han vägdes så barnmorskan var säker på att han vägde 4200 när han föddes. Förstår inte vart ungen fick plats!

    Allt gick bra och bebis mådde toppen hela tiden. Nu ligger vi på BB och håller på med denna ammning... Bröstvårtor som blir sneda och fel tag men snart så lär vi oss. Vi får vara kvar till imorgon (48h eftersom jag hade gbs och hann inte få droppet)


    Stort stort grattis långt i efterskott!! Du födde 2 dagar efter mig ju :)

    Vilken bra redogörelse du gjorde, och man känner igen sig i så mycket. Vad snabbt det gick på slutet, och vad coolt att han var så stor men inte syntes! Ja våra kroppar är ju galet coola :)

    Glad för din skull att graviditeten är över. Så känner jag iaf, även om jobbet med att bygga upp kroppen ocv ryggen börjar nu.. orkar knappt bära längre stunder :(

    Har 63 missade inlägg här sen jag fick min bebis, så grattis till alla som fått bebis och heja till er som bara har liite kvar.

    Min lilla Karla är 9 dagar gammal idag. Vi har haft en bra men känslomässigt tuff vecka. Min älskade son på snart fyra såg ju såå fram emot bebisen, men besvikelsen har synts i hans ansikte hela veckan ocv han har varit väldigt arg. Vilket nedköp för honom! Mamma har all fokus på en liten klump som bara skriker och har nästan ingen tid alls för honom :( Jag försöker vara med honom när jag inte ammar, men amningen har ju inte satt sig än ( precis som du skrev, snea bröstvårtor, sårigt mm) och hon vill amma konstant! Däremellan behöver jag äta och kissa, hinner liksom inte leka med honom då..

    Hans pappa är varje sekund med honom och vi pussar och bekräftar honom allt vad vi kan. Men jag har problem även med mina egna känslor, alla sa före att jag skulle tycka att sonen blivit så stor från en dag till en annan, och det stämmer. Man har ju hamnat i en lyckobubboa med bebisen och mina känslor och ork har inte räckt till för sonen. Jag nattar honom varje kväll och förklarar för honom att det kommer att bli bättre, att jag älskar honom mest av allt. Men han ger ingen direkt respons på det och det är inte samma sak längre, jag saknar honom och den kontakt vi har haft även fast jag ligger tätt intill honom, går knappt att förklara!? Känns som att jag har förbjudna känslor. Jag både önskar att jag fick vara själv och helt ifred med bebisen, och samtidigt att jag fick tillbaka tillvaron före bebisen vad gäller sonen. Då kunde vi liggga och gosa på morgnarna omslingrade, nu går det inte då lilltjejen behöver ammas direkt vi vaknar.

    Allt behöver nig bara lägga sig. Sådan omställning att helt plötsligt ha två barn! Förlåt om det här bör hamna i en annan tråd, men det var skönt att skriva av sig.
    "Ge barnen kärlek och mera kärlek, så kommer folkvettet av sig självt" Astrid Lindgren
  • Misscaswell
    Pinapinota skrev 2017-08-12 09:14:32 följande:
    Stort stort grattis långt i efterskott!! Du födde 2 dagar efter mig ju :)

    Vilken bra redogörelse du gjorde, och man känner igen sig i så mycket. Vad snabbt det gick på slutet, och vad coolt att han var så stor men inte syntes! Ja våra kroppar är ju galet coola :)

    Glad för din skull att graviditeten är över. Så känner jag iaf, även om jobbet med att bygga upp kroppen ocv ryggen börjar nu.. orkar knappt bära längre stunder :(

    Har 63 missade inlägg här sen jag fick min bebis, så grattis till alla som fått bebis och heja till er som bara har liite kvar.

    Min lilla Karla är 9 dagar gammal idag. Vi har haft en bra men känslomässigt tuff vecka. Min älskade son på snart fyra såg ju såå fram emot bebisen, men besvikelsen har synts i hans ansikte hela veckan ocv han har varit väldigt arg. Vilket nedköp för honom! Mamma har all fokus på en liten klump som bara skriker och har nästan ingen tid alls för honom :( Jag försöker vara med honom när jag inte ammar, men amningen har ju inte satt sig än ( precis som du skrev, snea bröstvårtor, sårigt mm) och hon vill amma konstant! Däremellan behöver jag äta och kissa, hinner liksom inte leka med honom då..

    Hans pappa är varje sekund med honom och vi pussar och bekräftar honom allt vad vi kan. Men jag har problem även med mina egna känslor, alla sa före att jag skulle tycka att sonen blivit så stor från en dag till en annan, och det stämmer. Man har ju hamnat i en lyckobubboa med bebisen och mina känslor och ork har inte räckt till för sonen. Jag nattar honom varje kväll och förklarar för honom att det kommer att bli bättre, att jag älskar honom mest av allt. Men han ger ingen direkt respons på det och det är inte samma sak längre, jag saknar honom och den kontakt vi har haft även fast jag ligger tätt intill honom, går knappt att förklara!? Känns som att jag har förbjudna känslor. Jag både önskar att jag fick vara själv och helt ifred med bebisen, och samtidigt att jag fick tillbaka tillvaron före bebisen vad gäller sonen. Då kunde vi liggga och gosa på morgnarna omslingrade, nu går det inte då lilltjejen behöver ammas direkt vi vaknar.

    Allt behöver nig bara lägga sig. Sådan omställning att helt plötsligt ha två barn! Förlåt om det här bör hamna i en annan tråd, men det var skönt att skriva av sig.
    "Ge barnen kärlek och mera kärlek, så kommer folkvettet av sig självt" Astrid Lindgren
    Så fint skrivet! Tack för att du delar med dig. Det låter som ungefär vad jag väntar mig, fast min son ärlite yngre. Pendlar mellan panik över att inte komma att ha tid för gos med honom längre och att LÄNGTA efter bebisgos och amning. Inte alls konstigt att det blir dubbelt!

    Jag ska sova ensam på hotell inatt. Börjar få panik över att REDAN aldrig få sova, minns ju hur det är i början med bebis. Vår son är dels extremt morgonpigg (4:30-5:30 är standard) och är dels mammig, så vaknar han nattetid är det bara jag som gäller. Inte för att en enda natt kan kompensera, men det ska bli ruskigt skönt ändå.
  • Misscaswell

    Hände nåt nu? Något har runnit inatt. Inte forsat, men betydligt mer än vad det brukar vara. Och jag har hittills inte läckt urin den här graviditeten. Blod på toapapperet. Massor av sammandragningar, men ingen smärta direkt. Vi får väl se.

  • Erla

    En liten flicka tittade ut igår klockan 16:40 :)

    Allt gick snabbt och smidigt trots att vi fick åka till ett annat sjukhus, längre bort. 48 cm lång och 3255g och föddes ca 1 vecka för tidigt.

    Värkarna satte igång vid 10 på morgonen ungefär och när vi väl anlände till förlossningen vid 14:30 ca var jag helt öppen och hann bara med lustgas. Gjorde inte mycket nytta mer än att jag kände att jag hade något att fokusera på under värkarna så när jag väl fick börja krysta struntade jag i lustgasen också :P fick sy 4 stygn sammanlagt, men bara ytligt. 2 på insidan och två på utsidan.

    Nu är det bara amningen som ska komma igång och vänjas vid.

  • Heineken86
    Erla skrev 2017-08-14 06:21:20 följande:

    En liten flicka tittade ut igår klockan 16:40 :)

    Allt gick snabbt och smidigt trots att vi fick åka till ett annat sjukhus, längre bort. 48 cm lång och 3255g och föddes ca 1 vecka för tidigt.

    Värkarna satte igång vid 10 på morgonen ungefär och när vi väl anlände till förlossningen vid 14:30 ca var jag helt öppen och hann bara med lustgas. Gjorde inte mycket nytta mer än att jag kände att jag hade något att fokusera på under värkarna så när jag väl fick börja krysta struntade jag i lustgasen också :P fick sy 4 stygn sammanlagt, men bara ytligt. 2 på insidan och två på utsidan.

    Nu är det bara amningen som ska komma igång och vänjas vid.


    Grattis! Vad skönt att allt gick så bra.
Svar på tråden Bf augusti 2017