Manlig lönnfet tunnelbaneresenär skrev 2017-06-19 22:59:01 följande:
Jag är kluven i frågan om manspreading. Jag är medveten om signalerna det kan sända till övriga resenärer, men jag särar själv på benen för att det är oerhört obekvämt för mig att sitta och knipa ihop dem resan igenom. Jag håller dock koll på personer som kliver på, och om någon söker med blicken efter en sittplats så kniper jag ihop benen och trycker in mig mot väggen så gott det går, även om lårmusklerna börjar skaka efter några minuter.
Vad jag vill säga är att jag tycker debatten är onyanserad och att manspreading inte per definition behöver innebära härskarteknik eller kvinnoförakt, utan antagligen för de flesta helt enkelt handlar om att sitta bekvämt.
Nu har en ju inte rätten att alltid sitta bekvämt, så om en inte trycker ihop sig när någon vill sitta bredvid så är en ju givetvis en rövhatt. Och har någon så stora problem med att knipa att det helt enkelt inte går, ja då får hen ställa sig upp, alternativt be om att få sitta på en handikapplats om så behövs.
Jag förstår var debatten kommer ifrån, nämligen att kvinnor i alla tider fått höra att de ska sitta fint och inte ta plats. Det är såklart viktigt att uppmärksamma problemet, det är klassisk könsdiskriminering. Jag tycker dock att lösningen där männen ska läras samma sak är att attackera problemet på ett kontraproduktivt sätt. Alla ska kunna känna sig välkomna att ta plats, med förbehållet att de inte inskränker någon annans rättmätiga utrymme.
Mvh, En som kallar sig feminist
Det handlar om att bara sitta på ett säte, inget annat. Undrar varför just män inte förstår det?