Jag har dumpat alla vänner som betedde sig sådär mot mig, jag tog det som att de hade 0 intresse för att vara vänner med mig och inte fasen vill jag ha dom i mitt liv då.
Dumpningen var lätt: slutade kontakta dom, svarade fortfarande artigt på sms de skickade men inte mer, och visst var det så, de ansträngde sig inte ett skit för att umgås med mig eller hålla mig kvar som vän.
Så, mitt svar är: lägg din tid på någon som förtjänar den, inte fejkkompisar.
En del människor "klarar inte av" att ha deprimerade människor runt sig, jag är en sådan. Att gå omkring och stötta, lyssna och vara där är fasen inte lätt, kan ju hålla i sig i år dessutom(!), då ska det i princip vara den närmsta vännen som det gäller. En del människor är naturligt omvårdande och gillar sånt, sådana klarar väl det vem det än gäller, men andra? Nja.
Jag är en väldigt optimistisk person, glad och ser framåt, har svårt att sätta mig in i en negativ vy av världen och sorger jag inte kan relatera till, håller avstånd till deprimerade personer av den anledningen.
Nu tycker jag dock inte att det är självklart att de som avbokar i sista stund är deprimerade, vilken skum slutsats, missade jag nåt? Jag kom fram till att dessa är människor som älskar tanken att göra något, vräker ut sig att de vill göra ditt och datt och peppar o planerar, och sedan bara glömmer bort det, eller rent av skiter i det, precis som om det bara var prat och inget menat. När man sedan ringer en timme innan och undrar om de är på gång så är de visst upptagna med annat. Tack så mycket liksom.
Jaha det var TS som skrev det.