Går hellre på soc...

Har inte de flesta ett yrke de känner att de ALDRIG skulle vilja utsätta sig för? 

Frågan är väl vad soc skulle säga, du skulle antagligen bli utan pengar för du har väl inte rätt att vägra?

Kan bara säga att nöden har ingen lag och soc vill du inte gå på! De kontrollerar allt du gör, tvingar dig till låtsasaktiviter 8 tim om dagen och det är så lite pengar att det ligger under fattigdomsgränsen i EU. Ingen människa som inte har en partner eller annan inkomst kan överleva på soc längre än några månader, förutsatt att du har fulla förråd, hela möbler och kläder i garderoben och är kärnfrisk. Du kommer inte ha råd med varken SL kort, bredband, dator etc. Tror snittet ligger på 50 :-/dag i matkostnader. Det du! Testa det och du har snart både vitaminbrist och gluggar i munnen. Du kommer inte ens kunna gå ut till slut för skorna är något av det som förfaller snabbast och du kommer inte ha råd att köpa  nya till vintern. Tror du kommer att vilja torka rumpor och skura toaletter betydligt hellre:)

Men vad gäller saken? Är alternativen att jobba inom vården eller gå på soc? Det finns mängder med andra jobb och hur kan du tro att det bara är att kliva in på ett socialkontor och plocka ut pengar?

Jag jobbar inte inom vården och passar inte för det men är oerhört tacksam för de uskor och andra som tar hand min mamma på äldreboendet. Och andra inom vården som sliter med stressiga arbetsförhållanden. Med din mognad är jag glad att jag slipper möta dig inom vården.

Eller är syftet med tråden att du vill basunera ut att du inte gillar att jobba inom vården? Varför starta en tråd om det?

Läste du vad jag skrev? Vem säger att man är en dålig person om man inte vill jobba inom vården?

I mina kretsar skulle ingen lyfta på ögonbrynen ens om mm säger att man inte passar att jobba inom vården.

Det är en helt annan sakfråga, att försörja sig ÄR a och o för att kunna klara sig i ett samhälle till att börja med. Sen tycker jag det är ganska förmätet sätt att utala sig om människor som lever på Social bidrag i överhuvudtaget, för det är sannerligen ingen dans på rosor, och där kan man prata om att inta ha någon integritet kvar - dom vill tom titta på dina kvitton från ICA, för att avgöra om du ska få några nya pengar eller inte, OAVSETT om du kan försörja dig i överhuvudtaget.

Att man inte kan tänka sig vissa kategorier av jobb, har jag full förståelse för, men skulle det knipa, och det är alternativet som kvarstår skulle jag i vart fall göra mitt bästa för att försöka försörja mig.

Det som sticker i ögonen är inte att du inte vill jobba inom vården, utan attityden till skillnaden mellan bidrag och arbete.

Men frågan om att ta vårdjobb eller gå på soc är ju hypotetisk. Som att det gick att välja hur som helst.

Menar du att attityden hos person som vägrar vända burgare på Donken och hellre går på soc är helt ok. Medan en som vägrar just vårdjobb betraktas som helt oacceptabelt?

Någon svart sidoinkomst ?

Hon måste ha andra inkomster. Soc täcker det nödvändigaste, men inte mycket mer.

Förmodligen är hon bidragsfuskare alltså, vilket iof är ännu värre.

Det där är intressant för jag tycker precis tvärtom. De flesta som inte har fysiska hinder kan städa eller rensa ogräs, men alla är inte bra på att jobba med människor. Särskilt inte gamla, sjuka eller funktionshindrade människor. Å ena sidan tycker jag att man får ta de jobb som finns, hellre än att lyfta bidrag. Å andra sidan inser jag hur katastrofalt det kan bli om fel människa skickas till ett omvårdnadsjobb. För både vårdgivare och vårdtagare. Gamla, sjuka och funktionshindrade förtjänar bättre än så.

Inte vad jag vet! Vet att hon har en godman som hon äver får bidrag för, för att ha. När hon betalat av allt så har hon 4000-5000kr kvar att leva för + mat då. Men spenderar allt på nöjen och skippar maten för att sedan ringa och fråga sina barn efter pengar. Vet att hon får in 11.600kr

Det hade varit intressant att se vad du fått för reaktioner om du valt ett helt annat hatyrke. Jag tror inte det är själva yrket, utan sättet du uttrycker dig på.

Jag själv håller med dig i kärnfrågan, jag skulle inte heller frivillig välja ett vårdyrke. Det passar inte mig för fem öre och jag skulle inte göra ett bra jobb där. Jag har inga problem att arbeta med människor och är utbildad lärare. Jag har arbetat med de yngsta på förskolan, så omvårdnadsbiten har jag inga problem med. Jag vill ha en positiv utveckling och det har man inte alltid inom vården, jag tror det är det jag inte passar för.

Fast jag skulle ju göra allt jag kan för att inte bli beroende av bidrag från soc. Det känns ganska slött och oengagerat att säga att man vägrar ett yrke och hellre tar soc. Jag förstår dock hur du menar, men många här har missat delar av ditt budskap. Som god läsare måste man även tolka det man läser och försöka förstå vad skribenten faktiskt menar. Det innebär att man faktiskt tänker efter en stund innan man börjar skriva.

Du vet att du inte klarar av vårdyrket och är rädd för det, så pass att du hellre tar skammen och går på bidrag från soc. Du undrar varför det just vårdyrket är så känsligt. Du undrar även om vi andra har yrken som vi absolut inte kan tänka oss. Att du nämner soc är inte för att du är lat och inte vill jobba, utan för att förstärka hur ovillig du är till att arbeta inom vården...eller hur!?