Pengar i bröllopspresent

Tycker det är väldigt mycket "ska och ska" i den här tråden. Man SKA ge si och så mycket osv.

Visst, man ska inte vara snål. Men man måste ju se till sin egen ekonomi också. Man ska ju inte behöva äta löksoppa i en månad för att man ger bort sina sista pengar, liksom.

Så, har ni bara råd med en hundring, så är det så. Har ni råd med 500, det räcker absolut! 
Om man bara har lite pengar (100-200)  kan man "dryga ut" presenten genom att ge något mer som är gratis, erbjuda någon hjälp eller om man har något fint hemma som är ok att ge bort.

Det viktigaste är ju att man kommer, inte vad man ger. Och får man känslan av att det är tvärtom så kan man faktiskt tacka nej till att komma.

Sen som en parentes förstår jag inte riktigt tänket med "finare fest, finare present". Det är ju inte FESTEN man betalar för, utan presenten är en lyckönskning till brudparet.

Och de som har råd att lägga 100 000 kr på en bröllopsfest på slottet, ska de vara "värda" mer än det fattiga paret som väljer buffen i trädgården? Varför då? Vill man inte lyckönska båda lika mycket?

Okej, på vilket sätt är det att skämma ut sig om man inte har råd med mer?

Bjuder man in för present, eller bjuder man in för att man vill ha sin släkt/sina vänner där? Gäller det första hade jag inte velat komma ändå, så då är det ju lugnt. 

Tur att alla är välkomna i min bekantskapskrets! Även de som är fattiga.