Ägglossning efter missfall?

Okej låter rimligt, fattar att kroppen måste få tid att återhämta sig. All den här väntan är ju bara så dryg. Antog att det skulle gå fortare eftersom flera läkare uttryckte det som att jag inte skulle vara ledsen för att jag snart skulle bli gravid igen och att sköterskan vi träffade innan aborten sa "sen ska du ta ett gravtest om fyra veckor och om det är negativt behöver du inte ringa tillbaka, men då är du kanske gravid igen" just då orkade jag inte tänka på att blir gravid mer så frågade inte mer.

Oj vad du måste ha kämpat. Vi har redan ett barn som vi väntade på i tre år så blev förvånad att det tog sig så pass fort den här gången. Men hoppas kroppen lärt sig vad den ska göra och att det går fortare denna gången :)

Tack för att du delar med dig. På något sätt skönt att höra från andra som är där man själv är även fast man inte önskar någon det här. Då skulle vi alltså haft bf ungefär samtidigt. Sjukt drygt att få reda på det efter v12 då börjar man ju tro på att det ska gå vägen ju. Ja jag ska också kolla 4 veckor efter men har inte vågat än haha. Men var det svagt nu så lär ju alla gamla hormoner vara helt borta om någon vecka?

Okej skönt att kroppen verkar vara i fas då iaf. Vilken v var du i? Men ja den jobbiga biten är ju den psykiska. Kroppen i sig känns annars stark och frisk.

Ja jag har en son som är 1,5år så han är ju fortfarande rätt liten. Det tog ca 3år innan vi fick honom så vi hade inte räknat med att bli gravida så snabbt denna gång (hann inte få en mens efter att hormonspiral en var ute) . Trodde verkligen inte det skulle ta så hårt att få mf den här gången eftersom vi var förberedda på att det skulle ta längre tid men man hinner ju planera mycket i huvudet under veckorna man var gravid ändå. Har du barn?

Jag ska kolla om en ve ka typ 25-27. Asså egentligen skulle jag väl kolla typ nu. Om jag mot förmodan skulle bli gravid igen så hade det ju varit skönt att fått ett minus innan. Det är snarare jag som är löjlig. Hur tänker ni kring ny graviditet? Skulle du vilja bli gravid nu igen eller vända en (eller flera) mensar?

Nä han blev till på det vanliga sättet. Vi var rätt unga när vi började och första året kanske man inte kan säga att vi försökte aktivt egentligen (även om jag är ganska säker på att vi pricka in äl någorlunda 11 av 12ggr iaf) . Vi påbörjade en utredning men hann inte slutföra den innan jag var gravid.

Ja det känns sjukt tomt, som att något fattas fast det ju egentligen aldrig riktigt funnits. Nä det är väl bäst att om inte annat vänta för att få bort eventuella hjärnspöken om det händer igen. Ibland tänker jag att jag borde ha väntat lite längre efter att spiralen åkte ut och så gör jag samma sak igen.

Jag tog förresten ett gravtest idag på kvällen. Var på något vis säker på att det inte skulle visa något så gjorde det bara för att få det bekräftat. Men nog var det ett plus där ändå. Känns lite surt men är väl bäst att bara vänta några dagar till. Är ändå glad att jag gjorde det annars skulle jag kanske inte vetat om jag skulle vara glad eller ledsen nu när jag ska testa om ett par dagar och det fortfarande är positivt.

Kommer nog göra med ältester om kroppen inte är som den brukar sedan. Annars har jag testat några gånger förra gången men alltid haft fullt på exakta dagen själv.

Kommer du använda dem? Och håller dom extra koll på Ämnesomsättningsproverna när du planerar ny graviditet eller är det fört är man väl blivit gravid?

Men skönt att höra att du låg bra i dina värden. Då hade missfallet ju säkert inget med det att göra. Nä jag börjar landa i att väntat tills kroppen är redo. Jag ska ta ett nytt test på fredag då hoppas jag det gått ner och blivit negativt annars får jag väl ringa gyn. Gravtestet var svagt men ändå inte jättesvagt omman kan säga så.

Idag fick jag reda på att dom två mammorna jag umgåtts med under föräldraledigheten väntar syskon i Jan och mars. Och jag känner mest avundsjuka. Jag blir så trött på mig själv för har ju såklart ingen lust att vara en missunnsam person. Dessutom trivs jag egentligen rätt bra med livet. Tycker att det är rätt skönt att jobba hämta på dagis osv så jag borde verkligen bli sån.

Spännande, det är ju superbra att du kan känna av äl då blir det ju lite lättare. Det är ju lite kul med äl-tester också då får man ju om inte bekräftelse på om man känner rätt

Ja ibland går man in och kollar saker fast man vet att man bara kommer att må dåligt av det. Det är som om man söker saker som triggar. Jag var inne in en bf februari grupp och där diskuterades rul. Bara så dumt. Det var ju då man skulle sett en perfekt liten krabat. Ändå rätt skönt att jag började blöda, att få reda på att den inte levde nu hade varit fruktansvärt. Hur fick du reda på missfallet?

Igår testade jag negativt. Kändes himla skönt, nu kan man börja om igen. Känns nästan lite som nystart. Trodde aldrig jag skulle bli så pepp av ett minus haha.

Haha ja tittar man på Instagram är ju 75% gravida eller har små nyföddingar. Och jag klickar mig alltid in på såna inlägg och så mår man lite sämre än innan. Tur att ni bokade in ul då. Ja man tänker ju lätt att man bara är nojig men bra att du ändå tog oron på allvar.

För mig började det med småblödningar när vi var på en veckas semester med mina föräldrar. Försökte att inte tänka så mycket mer på det men eftersom de blev fler och fler och rikliga och rikliga ringde jag min bm. Hon ordnade en tid på gyn när jag skulle komma hem. I slutet av veckan fick jag min första störtblödning så vi åkte in akut. Där fick vi se ett pickande hjärta men fostret var två veckor mindre ä beräknat. Kom hem började jobba och gick på den tid jag fått hos gyn hemma eftersom jag fortsatt blöda. Där slog fortfarande hjärtat och fostret hade växt 10 dagar trots att det bara gått fem så trodde att allt var frid och fröjd. Däremot var läkaren oroad över blödningarna så hon rekommenderade mig att sjukskriva mig och ta det lungt en vecka om det inte hade gått över skulle jag ringa och få sjukskrivningen förlängt till återbesöket två veckor senare. När jag ringde andra gången ville den läkaren inte sjukskriva mig utan jag fick snällt gå till jobbet. Då hade jag haft två större blödningar och blött lite konstant hela tiden. På väg till jobbet andra dagen forsade bokstavligen blodet ur mig och vi fick tid på gyn direkt. När vi kom dit var fostret dött, den hade troligtvis dött 2-3 dagar efter andra ultraljudet. Sen skulle tydligen någon annan läkare bekräfta allt en vecka senare. Då bröt jag ihop och hon flyttade fram det besöket till dagen efter så det tackar jag för.

Nu blev det väldigt långt men var tuffa veckor där man pendlade mellan hopp och förtvivlan. Hur konstigt det än låter var jag helt oförberedd på att den skulle vara död sista gången. Känns skönt att allt det är över nu. Men håller med dig om att det både är skrämmande och förväntansfullt. Kommer nog vara mycket mer nojig över symtom som försvinner och minsta lilla blod.

Helt okej att vara ledsen. Jag pendlar mycket i humöret just nu. Ena dagen känns allt lätt och jag ser framåt nästa dag (eller timma) är jag mer låg. Ikväll känns allt hopplöst. Efter att sonen somnat deppade jag ihop totalt. En mängd känslor. Både frustration över att allt tar sån himla tid. Att vi inte vet när jag kan bli gravid igen, hur lång tid det tar. Orättvisa. Att jag ändå tänkt att det skulle vara tätt mellan syskonen (samma avstånd som mig och min syster) och nu blir det kanske inte det. Ibland vill jag bara ha just det barnet som låg i magen fast jag vet att det kanske stötte bort för att det var mycket sjukt/missbildad. Jag funderar mycket på varför och om det var något jag kunde ha gjort. Jag undrar om det skulle vara lättare om man fick reda på vad som gick fel så man slapp grubbla, fattar att det är orimligt men ändå. Kanske bäst att inte veta.

Jag hoppas också vi får ett tidigt ul/vul. Vi får försöka stå på oss annars! Får du göra kub? I mitt landsting är jag för ung för det.

Jo men så är det väl i de allra allra flesta fall att det är något fel på fostret. Det är ju sjukt hur ofta det faktiskt blir rätt egentligen.

Ja det där minuset och mensen månad efter månad ger en ju ångest. Det blir liksom en enda stor väntan först på ägglossning och sen att mensen (inte) ska komma. Egentligen hade jag ju tänkt vänta lite till innan vi började försöka just pga detta men så åkte spiralen ut av misstag så då var det ju lika bra att köra. Tog det lång tid för dig att bli gravid med dina andra två barn?

Jag bor i Västra Götaland tillhör näl. Jag får ändå ge dem att det har varit lätt att få tider på gyn. Jag har hört om andra som behövt åka till gynakuten och sitta flera timmar men jag har fått tider på mottagningen med kort varsel. Det är jag tacksam över.

Ja jag skapades innan jag prövade med tabletter. Vet inte varför men fick liksom panik av tanken att framkalla en blödning. Tyckte det var så läskigt sista gången när det forsade ut blod. Men vi fick tjata oss till det och läkaren sa först att vi antagligen skulle få vänta tre veckor på det. Sen pratade hon med en kollega som övertalade henne om en tidigare tid så vi fick komma in dagen efter alltså två dagar efter vi fick första beskedet. Hade det dröjt tre veckor så hade jag tagit tabletterna ändå. Hade ju blödningar + ont i magen så förstår inte varför man ska behöva vänta så länge.

Jag hoppas den är på g snart. Känner mig sådär svullen i kroppen och magen men har ingen aning. Dom sa att den brukar komma 4-6 veckor efter så får väl hopas dom har rätt. Har du tagit något nytt gravtest än?

Asså jag kan bli så arg på att man inte kan få bestämma själv. Är helt säker på att det bara är ekonomi i det hela. Så lätt att bara skicka ned några piller hem. Tur att det gick bra för dig ändå och ny är det ju gjort. Men det är en sak som gör att jag kan vara lite rädd för att bli gravid igen. Att man förlorar all självbestämmanderätt. Typ. Fast sen tar ju längtan över. Den är ju ändå större.

Jaha men då så. Jag tolkade nog det du skrev som svagt men inte så svagt. Mitt test gick ju från svagt men tydligt till inget alls på typ fyra dagar. Testerna är väl dessutom rätt känsliga och visa även om man bara har jättelite hormoner kvar.

Nä jag skulle bara ringa om det var positivt. Ja det låter ju lite konstigt att du behöver ringa men kanske också ett sätt för dom att stämma av att allt är okej.

Ingen mens här än nu fem veckor efter men gissar att den kommer typ tis-ons. Varför jag tro det vet jag inte riktigt men hade inte varit fel att bli av med lite om hormoner nu känner jag haha

Precis. Tror dom flesta skulle må bra av ett ul innan rul. Dessutom är det ju många som gör kub test som egentligen bara vill se bebisen vilket såklart är förståligt men också onödigt dyrt när det hade räkt ned ett enkelt ul om man ska prata pengar. Har en kompis som går på privat bm mottagning. Dom gör ul hela tiden med en apparat dom har där. Tyvärr finns det inte så mycket att välja på där jag bor.

Nä hände inte så mycket med kroppen faktiskt. Det tyckte jag var konstigt eftersom min mage förra gången kom väldigt tidigt och brösten var flera storlekar större. Slutade må illa typ samma dag som jag blödde första gången så antar att något hände där. Hur var det för dig?

Haha mest att kroppen blir svullen och så brukar jag ha lite lätt värk i nedre delen av magen och bak på ryggen från äl till mens men har inte kännt av just det så mycket den här gången. Hoppas din mens kommer snart, är ju väldigt skönt att slippa ha det när man är ute och reser.

Ja men då borde den ju komma innan resan iaf. Skönt att komma bort och ha något att se fram emot. Vi pratade på att boka en resa eftersom sommaren blev som den blev men vi har precis byggt ett uterum så vi får nog hålla lite i pengarna just nu.

Jag fick min mens idag. Jätteskönt på ett sätt, då är väl kroppen igång igen. Samtidigt blir jag lite deppig också, det är liksom det tydligaste tecknat på att man inte är gravid på något sätt. Svårt att förklara. Men nu kan vi iaf börja försöka på riktigt.