Varför

Tja, alla är ju ångerfulla när de blir påkomna och det handlar oftast om att de ångrar att de blev påkomna inte vad de gjort, sen säger ju de självklart vad de tror passar sig i ett sånt läge. Finns tyvärr inga garantier, om han kommer fortsätta med det eller inte kommer visa sig med tiden. Ger du honom en ny chans så tar du också en risk.

Det är iof bra att han självmant visar vilja att reparera skadan han gjort, men det är som sagt ingen garanti för något. Tiden får visa. Var inte inte dumsnäll, det ska kosta att bete sig illa, det är då man lär sig. Kommer man billigt undan så är risken större att man gör om det när allt lugnat sig.

Det är nog snarare du som behöver lära dig läsa bättre

Det är väl det som är den svåra frågan. Vill man vara kvar med någon som medvetet sårat och förnedrat? Rent spontant skulle man ju säga nej, men sen är ju folk sällan så endimensionella. Samma person som gjort så kan ju även ha många bra sidor som gör att man tvekar. Har man barn blir ju valet ännu svårare för att skiljas innebär att man trasar sönder deras tillvaro samt mister halva tiden med dem. Inget lätt val, inte undra på att så många väljer att vara kvar i många år pga barnen.

Så om jag går ut och knullar 50 horor så är det ok för jag känner ju inget för dem utan ville bara eggas lite?

Vad han känner är totalt intressant, det är vad han GÖR som räknas.

Det gör väl inte sveket mindre?

Nja, kanske intressant som i.... hur kan man ens tro något så irrationellt kommer fungera i praktiken?

Om din chef säger gör som du vill bara jag inte får reda på det så är det ok... kan hen då förvänta sig att du ska, vara i tid?, göra ditt jobb, etc? Det enda ansvar du i praktiken då har är att se till att din chef inte får reda på något. ALLT annat är upp till dig själv.

Om Benzos och hans partner sagt "jag vill inte veta" så finns ju i praktiken igen gräns och både han och hon kan chatta eller knulla med andra bäst de vill... gränserna sätts då av var och en för sig som man själv känner för. Och då kan man ju lika gärna ha en öppen relation?

Hela "jag vill inte veta" idén är ju inget annat än sätt att ge sig själv eller varandra frikort men INBILLA sig att det finns gränser och nån slags kontroll.

Håller med, det är ju självklart att det är otrohet, men det kommer ju han såklart aldrig medge, det är ju de klassiska argumenten man alltid ser i såna trådar där man kan sitta i evigheter och bolla om det verkligen var otrohet om kuken bara var halvvägs inne eller om man "bara" använde händerna... eller... eller... eller... finns ju alltid 105123123593 sätt att rättfärdiga saker man VET är fel och som man inte vill att ens partner får reda på... såna diskussioner kan ju pågå i evigheter.

Fast å andra sidan, om hon nu var så ofattbart pantad att hon sagt att hon inte vill veta så kan man ju tycka att hon får skylla sig själv för då gav ju hon i praktiken honom frikort att göra som han ville bara hon slapp veta det vilket han såklart snabbt tog tillvara på till 200% och lite till 

Och har hon gett honom såna friheter så skulle det inte förvåna mig ett dugg om hon använder samma "kryphål" flitigt själv. Behöver hon inte veta vad han gör så behöver ju inte han veta vad hon gör heller.

Nja, "resultatet" i sig har ju i sig redan en faktisk gräns, men du kan göra vafan du vill med andra kvinnor bara jag slipper veta det har ju ingen gräns alls.

Alternativt skulle man väl kanske kunna se det som att "resultatet" i deras fall är att han inte drar, typ... du kan göra vad du vill med andra bara du är kvar i en relation med mig.

Och visst så kan man väl göra om man vill, men då ska man ju sen inte gnälla om personen gör lite som den vill bakom en rygg men är kvar i relationen. För det är ju vad man i praktiken kommit överens om.

Till viss del ja för i båda fallen går du inte att lita på och går heller inte att komma överens med för oavsett vad som sägs så kommer du i slutändan göra som du vill ändå och vad finns det då för poäng med att öht försöka komma överens med dig?

Ditt argument är lite som att fråga... så att bryta armen på en person är samma sak som att bryta nacken? Givetvis är det inte det, en arm och en nacke är inte samma sak, men i båda fallen är ju personen någon man absolut inte ska umgås med om man inte vill få en arm eller nacken knäckt, eller hur?

Ja, gränslösa människor tycker alltid att allt som kan tänkas begränsa dem är "fyrkantigt", det ingår liksom i själva gränslösheten, man vill inte ha några gränser öht, och måste man absolut ha det så ska de ju såklart vara så töjbara som möjligt.

Men man kan ju oxå fråga sig varför man öht går in i en relation om man vill kunna fortsätta leva som man gjorde som singel? Och om man nu absolut måste ha en totalt gränslös relation, är det inte schysstas om man då redan från början är tydlig med att man vill ha full frihet och inte kommer respektera någon slags gräns istället för att låtsas som att man kommer göra det och springer sen runt och försöker hitta alla möjliga sätt att kringgå dem eller töja dem så mycket det bara går?