Hemmafru: För och nackdelar?

Vissa saker kan få ta längre tid och man slipper stressmoment och ont om tid. Tex bullbak med barnen en förmiddag eller få ner barnen i en ordentlig badstund mitt på dagen .

Man har helt enkelt tiden att göra vardagens bestyr utan stress. Storhandla med barnen och avsluta med en fika på kondis tex.

Och man får även utrymmet att hinna med äldre släktingar ordentligt, finnas till hands för ärenden där och ställa upp på andra sätt än när båda jobbar.

Inte att glömma heller att det finns tid för egna intressen på ett annat sätt. Man kan engagera sig ideellt, politiskt, kyrkligt, föreningsliv etc som då tar några timmar i anspråk per vecka.

Självklart finns det också tid vissa dagar att för både barn o hemmavarande att vara lite ego. Sjunka ner i soffan med bullar, saft o kaffe o se tv några timmar innan det är dags för middag. Eller dataspel, läsa böcker osv.

Det handlar ju inte om att vara effektiv 12 timmar varje dag.

Fast du tillhör väl inte snittet då. Enligt statistik ägnar kvinnor i snitt 3,5 timmar dagligen på hemmasysslor medans män snittar på 2,5 timmar.

Lägger man ihop det och lägger till litegrann för höga ambitioner är man snabbt uppe i heltid :)

Innan industrialismen så jobbade inte folk som galna råttor under en viss bestämd tid, jagade av klockan. Man jobbade när köttförrådet/bränsleförrådet började sina. Kvinnorna samlade rötter och nötter och strosade runt dit näsan pekade.

Jag har inga anteckningar från stenåldersfolk att hänvisa till. Dom skrev inte. Hur tror du det var under samlar- och jägartiden? Hur tror du man gjorde när det var dåligt väder? Vintertid?

Jag har inga anteckningar från stenåldersfolk att hänvisa till. Dom skrev inte. Hur tror du det var under samlar- och jägartiden? Hur tror du man gjorde när det var dåligt väder? Vintertid?

Fast jag har varit hemmafru i 16 år (inga barn) och bara för att man är hemma behöver det inte betyda att man latar sig. Det finns alltid ngt att göra. Städa, laga mat, trädgård...

Fast jag har varit hemmafru i 16 år (inga barn) och bara för att man är hemma behöver det inte betyda att man latar sig. Det finns alltid ngt att göra. Städa, laga mat, trädgård...

Fast det är ju mitt jobb, att hålla ordning på allt. 600 kvm, stor trädgård, två måltider varje dag, handla mm

Men ofta är man två vuxna som hjälps åt. Min man har under våra 18 år aldrig städat, tvättat eller handlat utan han tjänar pengarna och jag tar hand om resten.

Varför?

Den där känslan släpper med tiden, det lovar jag. Jag kände en viss skam i början när jag slutat jobba, men man kommer in i en härlig vardagslunk efter ett tag och all stress och negativitet bara försvinner från kroppen och knoppen. Fast det kanske är skillnad på tjejer och killar där. Jag känner ingen skam alls för den jag är och hur jag vill leva numera, och jag är oändligt tacksam till min man som förstår mig och försörjer min livsstil.  

Jag är själv övertygad feminist. Men förstår inte alls varför du anser att just kvinnors livsval måste ifrågasättas? Det känns omyndigförklarande i typisk patriarkal tradition.

Hade du tyckt att mäns livsval måste ifrågasättas om de på heltid väljer att ägna sig åt hem och familj för att frugan ska kunna satsa på karriären? Sådana män brukar ju snarare hyllas. Det om något är ojämställt.

Jag är själv övertygad feminist. Men förstår inte alls varför du anser att just kvinnors livsval måste ifrågasättas? Det känns omyndigförklarande i typisk patriarkal tradition.

Hade du tyckt att mäns livsval måste ifrågasättas om de på heltid väljer att ägna sig åt hem och familj för att frugan ska kunna satsa på karriären? Sådana män brukar ju snarare hyllas. Det om något är ojämställt.

Tvärtom behöver statusen på obetalt hemarbete öka.