Min man blir arg av mina känslor.

Ibland orkar man inte med emotionella personer, även om det råkar vara ens hustru som man älskar. Om man varvar olika känslolägen och konstant vill bekräftad i dem (tröstad, lugnad, osv) kanske flera gånger om dagen, och minsta lilla blir en jättegrej så måste man, för sin egen skull ibland säga nej. Det är så lätt att dras med i det där, och så börjar man svänga med hennes humör, spegla, parera, mildra och man har till slut ingen aning hur man mår själv för att man mår som hon mår, tolv olika humör på en enda dag.

Jag förstår din man, jag önskar att jag oftare hade kraften att härma och mer saker han gör för att slippa försöka lugna henne från känsloutbrott nummer fyra på onsdagen.