Ciccig skrev 2017-09-21 11:48:04 följande:
Hej.
För 1,5 år sen blev jag princip hotad av min dåvarande pojkvän som jag var tillsammans med i 3 år att om jag inte gjorde abort skulle han slå och sparka mig i magen till fostret dog.. jag visste om att han var fullt kapabel till detta, blev livrädd och gjorde abort :( kort därefter valde vi att gå isär..
Jag träffade en kille ca 1 år efter detta och jag blev gravid på första försöket, på ultraljudet fick vi veta att det fanns inget hjärtljud och därefter fick jag/vi bestämma om jag skulle låta fostret få komma ut av sig själv eller om jag ville framkalla det som en abort. Valde då att framkalla det själv och det visade sig vara tvillingar.. detta var för ca 4-5 månader sedan. Vi har sedan dess försökt bli gravida igen men det händer ingenting :( min fråga i detta är 1. Var det dumt att framkalla det som en abort? 2. Påverkar det att det blir svårare för mig nu att bli gravid? 3. Har ni några tips och/eller några ställningar som det finns större chans på att man blir gravid? :)
1. Nej, det var inte dumt. Ibland stöta inte fostret ut och man måste framkalla det oavsett. Och många väljer att göra det ändå för att de inte står ut med att vara "gravida" längre när fostret är dött.
2. Nej. Risken är minimal att det påvekrar framtida chanser att bli gravid. Och när det väl händer så är det oftast kopplat till att det blev en infektion i samband med aborten, som fått vara kvar ett tag. Men har du inte haft det heller så är risken i princip obefintlig.
3. Håll koll på när du har ÄL bara och se till att ha sex omkring den tiden.
Undrar bara, så du blev gravid i princip direkt du träffade din nya? Var det planerat eller oplanerat? För nu, ca 6 månader in i förhållandet, vill du aktivt försöka bli gravid igen? Om första graviditeten med din nya var oplanerad kanske du ska ge dig själv lite tid att smälta missfallet och hinna lära känna din nya bättre. Ofta efter ett missfall (även vid oplanerade graviditeter) kan man bli helt fokuserad på att snabbt bli gravid igen och tro att det är lösningen. Men kanske se det som en chans att hinna lära känna din nya bättre och längre än 6 månader, så du kan känna dig säker på att detta är en person du vill vara bunden till resten av ditt liv (eller minst 18 år iallafall)? Speciellt eftersom du precis innan detta verkar ha kommit ur ett förhållande med en väldigt instabil partner.