Vi som väntar på IVF

Tack för pepp, är helt knäckt. Har ju gått i fyra år och ingen har tidigare reagerat så på vikten... det är tydligen en tvärhård gräns för ivf på BMI 19, men jag har 18,6. Att jag smäller i mig tio bullar hjälper inte, det ska vara långsiktigt. Så först i vår om jag håller en högre vikt.

Såhär ser vi ut i min familj, så jag vet inte hur mycket jag kan gå upp hälsosamt, inga tips fick jag - men bullar va fel... det blev sånt fokus på vikten, känns skitjobbigt. Och framför allt känns det som mitt fel... allt slit är ett kilos fel... mitt fel... blä!

Tycker det är helt sjukt att det ska hänga på ?undervikt?!!!

Ett kilo har ju inget att göra med dina ägg, äggblåsor och hinnor! My good!! Riktigt korkade är dom!

Ja. Finns ju faktiskt dom som är naturligt smala! Jag själv är en av dom. Har alltid försökt gå upp i vikt. Men inte lyckats!

Nu är jag iofs 35.. och har gått upp till 60 kilo till mina 170 cm.

Tack för pepp, är helt knäckt. Har ju gått i fyra år och ingen har tidigare reagerat så på vikten... det är tydligen en tvärhård gräns för ivf på BMI 19, men jag har 18,6. Att jag smäller i mig tio bullar hjälper inte, det ska vara långsiktigt. Så först i vår om jag håller en högre vikt.

Såhär ser vi ut i min familj, så jag vet inte hur mycket jag kan gå upp hälsosamt, inga tips fick jag - men bullar va fel... det blev sånt fokus på vikten, känns skitjobbigt. Och framför allt känns det som mitt fel... allt slit är ett kilos fel... mitt fel... blä!

Fick du alltså ingen rådgivning? Dom borde ju kunna ordna en träff med dietist? Har någon gett dig förslaget med kaloririka näringsdrycker? Vet en tjej som av andra anledningar behövde gå upp i vikt, då åt hon en kost med mycket protein & kolhydrater, ett mål mat eller näringsdryck var tredje timma. Det fungerade bra för henne och hon gick upp 5kg på 2 månader.

Nej ingen hjälp. Ät mer träna mindre. Jag kan säkert äta mer, men det är liksom inte så att jag slarvar! Frukost, frukt, lunch, yougurt eller frukt och middag. Däremellan oftast godis eller kakor på dagen, och chips eller nötter på kvällen... kalorimässigt lär jag ligga på överskott men borde antagligen byta ut godis mot mer mat..så det är vad jag jobbar på nu.

Två kilo pendlar man ju nästan. Var så nöjd häromdagen och tänkte att nu är jag nästan där och nu är jag typ tillbaka från start igen.

Gud va jobbigt för dig. Måste va riktigt svårt, man kan ju inte göra något åt hur kroppen förbränner kalorierna :(

Jag får bränna mindre, träna mindre... men jag mår SÅ dåligt över det här fertilitetsskiten och då har frisk luft - en löptur tex, eller att svetta av sig ett tag på gymmet, har räddat mig från att gå under helt. Nu är det kanske det som förstört för mig? Det blir en så dålig spiral, träning blir negativt laddad, och att ligga hemma och tycka synd om mig själv blir ännu värre. Någon som har tips vad man kan göra istället?

Jag brukar baka, laga mat, pyssla och se på tv, men att komma ut eller iväg har varit jätteviktigt för mig också. Promenader måste väl ändå vara bra? Träning ska ju vara bra, så jag borde väl kunna fortsätta i liten skala? Lite styrka någon gånger i veckan och ett konditionspass?

Jag förstår dig, jag använder träningen som terapi också. Promenader och styrkepass borde ju inte vara något problem. Styrketräning kan ju bidra till viktökning om du lägger på dig muskelmassa. Jag har även börjat med att färglägga mindfullness målarböcker. Det är avslappnande och man släpper tankarna på allt annat för en stund. Sitter med målarboken, lite snacks och musik när jag känner mig nere.

Jac har också haft såna, men de blev inte så snygga dom jag tänkt, haha. Jag har broderat adventskalendrar, tre st. Så helt rabiat kan jag ju inte vara, fatta mycket tid jag suttit still med dem men man känner sig sämst och fel, som tydligen inte kan göra något ordentligt - inte ens träna eller äta tydligen. Jag hsr tränat mycket - jag har ju mått skitkass, men inte SÅ mycket?! Eller? Hur vet man vad som är mycket eller lagom liksom... usch! Det finns ju de som springer maraton, och blir gravida, så lite löpning kan väl inte göra mig infertil?!

Jag tänker att om du är van vid träning & mår bra av det, och sen slutar med det så kommer du ju må sämre psykiskt vilket kan påverka kroppen/eventuell graviditet negativt? Känns som dom behöver ge mer konkret fakta och rådgivning för att du ska kunna göra det som är bäst för dig och situationen.

Ja verkligen, och allt kring träning och mat blir en ångest som jag inte riktigt känt innan. Tycker om något att det är värre nu i alla fall, nu tänker jag ju på det hela tiden.

Men jag äter portioner för en häst, jag tränar mindre, bara promenader varannan dag och lätt styrkepass varannan.

Men åh, hur är det med alla andra? Någon som gör framsteg eller som går med andra bekymmer?

Ja verkligen, och allt kring träning och mat blir en ångest som jag inte riktigt känt innan. Tycker om något att det är värre nu i alla fall, nu tänker jag ju på det hela tiden.

Men jag äter portioner för en häst, jag tränar mindre, bara promenader varannan dag och lätt styrkepass varannan.

Men åh, hur är det med alla andra? Någon som gör framsteg eller som går med andra bekymmer?