• Spunky

    Astronomifrågor

    Skulle gärna vilja diskutera lite astronomi.

    Frågor om solen, månen, rymden omkring oss och alla dess fenomen.

    För att förstå lite mer. Pröva teorier. På lekmannanivå.

    Första frågan blir:

    Varför lyser månen om den är gjord av sten? Varför träffas inte jorden samtidigt av detta sken från solen som träffar månen så att dens strålar når ner på jorden? Undrar också hur månen befinna sig framför moln om den finns utanför atmosfären.

    Om jag lyser på en stenkula med ficklampa går ju inte ljuset genom stenkulan.

    Och om månen snurrar runt sin egen axel på sin bana runt jorden betyder ju det att den faktiskt vänder andra sidan till. Hastigheten är ingen förklaring till att vi aldrig ser andra sidan. Vi ser ju ena sidan hela natten trots att månen snurrar runt sin axel.

  • Svar på tråden Astronomifrågor
  • Elderberry
    Spunky skrev 2017-11-05 18:10:51 följande:
    Avståndet till solen från jorden är ju konstant. Vi snurrar och får då dag och natt. Natt och dag vintertid kontra natt och dag sommartid måste kunna förklaras samtidigt som ekvatorn får natt och dag men ej sommar och vinter. Med två bollar ska det förklaras.
    Du verkar inte riktigt ha förstått vad jag menar. Sverige ligger nära punkten som jorden snurrar runt, och den punkten ligger mot solen på sommaren och bort från solen på vintern, alltså hamnar länder i norr längre bort från solen på vintern.

    Jag hade en bild i inlägget ovan där det syns.
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:05:10 följande:

    Oj vad konstig den sista meningen blev, jag menade:

    När man är på ett visst avstånd från solen en längre tid, som vi här uppe i Sverige är, så blir det en årstid. Ekvatorn är i princip lika långt från solen hela tiden, det skiljer nog en del mellan temperaturen natt vs dag, men eftersom det är så konstant så behöver inte träd osv anpassa sig till några väderförändringar.


    Men avståndet till solen måste väl vara störst när inte ljus når fram. Oavsett årstid.dvs nattetid. Hade vi haft natt och dag samtidigt med årstider hade man ju förstått temperaturskillnader. Men du har kolsvart vid 18 00 i Thailand men 30 grader varmt . Och full sol midsommar i Sverige och ljust men ingen värme att tala om
  • Spunky
    Spunky skrev 2017-11-05 18:19:03 följande:

    Men avståndet till solen måste väl vara störst när inte ljus når fram. Oavsett årstid.dvs nattetid. Hade vi haft natt och dag samtidigt med årstider hade man ju förstått temperaturskillnader. Men du har kolsvart vid 18 00 i Thailand men 30 grader varmt . Och full sol midsommar i Sverige och ljust men ingen värme att tala om


    Ljus ger ej värme?
  • Elderberry
    Spunky skrev 2017-11-05 18:19:03 följande:
    Men avståndet till solen måste väl vara störst när inte ljus når fram. Oavsett årstid.dvs nattetid. Hade vi haft natt och dag samtidigt med årstider hade man ju förstått temperaturskillnader. Men du har kolsvart vid 18 00 i Thailand men 30 grader varmt . Och full sol midsommar i Sverige och ljust men ingen värme att tala om
    Vi har en atmosfär, ett ozonlager, värmen från dagens sol lämnar inte jorden på en natt.
  • Spunky
    Elderberry skrev 2017-11-05 18:15:41 följande:

    Du verkar inte riktigt ha förstått vad jag menar. Sverige ligger nära punkten som jorden snurrar runt, och den punkten ligger mot solen på sommaren och bort från solen på vintern, alltså hamnar länder i norr längre bort från solen på vintern.

    Jag hade en bild i inlägget ovan där det syns.


    Jag är med dig där. Nu ska du sätta in dygnsrytmen i ekvationen och ekvatorn som då väl har samma dygnsrytmen och inga årstider alls.
  • Elderberry
    Spunky skrev 2017-11-05 18:24:36 följande:
    Jag är med dig där. Nu ska du sätta in dygnsrytmen i ekvationen och ekvatorn som då väl har samma dygnsrytmen och inga årstider alls.
    Jag har redan förklarat för dig hur det går till.

    Jag tror inte att jag orkar försöka förklara det igen, så jag länkar en video som förklarar det



  • Iarwain
    Spunky skrev 2017-11-05 17:42:08 följande:
    Undrar också lite om Haleys komet. Den upptäcktes av Haleys någon gång på slutet av 1700-talet (1776?)och kan ses från jorden var 76:e år.

    Den är 8,5 km lång och 1,5 km bred. Har jag för mig att jag läst.

    Hur kan den brinna så länge om den är så liten? Varför brinner den inte upp? När har den brunnit upp? Hur mycket brinner den varje dag? Har ingen räknat på det?
    Här står svaren på dina frågor.
    en.wikipedia.org/wiki/Halley%27s_Comet

    Den kommer att brinna upp, eller i alla fall sluta brinna.
    Någon har räknat på det.
  • Iarwain
    Spunky skrev 2017-11-05 17:51:59 följande:
    Vad jag inte förstår är varför inte ekvatorn har årstider om vi i Sverige har det. Ekvatorn måste ju även den luta mer eller mindre om vi nu kommer längre bort eller närmare solen vid årstidernas växlingar. Men temperatur är väl mer eller mindre konstant runt ekvatorn. Som för övrigt då flyttas och blir någon annanstans.
    Årstiderna har med jordaxelns lutning mot solen att göra, men inte direkt avståndet, utan vinkeln.

    Räkna på ytan som belyses beroende på vinkeln.

    Vid polerna skiljer det mycket mellan årstiderna.
    Vid ekvator inte fullt så mycket.
  • Aniiee
    Spunky skrev 2017-11-05 18:24:36 följande:
    Du behöver gå om grundskolan.... Alltså, förlåt, men du har inte grepp om saker som man får lära sig i naturkunskapen i femte klass, och du kan omöjligt greppa saker som är svårare då.

    Det säger jag inte för att vara elak, tvärt om uppmuntrar jag alla att söka kunskap de inte har, men det blir lite förbryllande när du försöker fråga om saker när du inte ens greppat det som leder till dina frågor, om vi säger så.
    Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr, men mer än du nånsin får veta
  • Spunky
    Iarwain skrev 2017-11-05 18:35:09 följande:

    Årstiderna har med jordaxelns lutning mot solen att göra, men inte direkt avståndet, utan vinkeln.

    Räkna på ytan som belyses beroende på vinkeln.

    Vid polerna skiljer det mycket mellan årstiderna.

    Vid ekvator inte fullt så mycket.


    Men varför menar du att vi har en lutning om vi samtidigt snurrar?

    Om vi sätter ett blått plåster längst upp på en badboll vi har framför oss och sen ett rött plåster på höger sida av bollen och ett grönt till vänster sen ett gult längst ner.

    Till höger om bollen står en lampa och lyser. Solen.

    Sen lutar vi bollen (jorden ) så mycket som du önskar, därefter vrider vi bollen ett halft varv.

    Då kommer det röda plåstret att vara längre bort från solen än det blå. Ändå är det varmare vid det röda.

    Var är det blå plåstret juni nattetid kontra dec dagtid? Var är det röda vid samma tidpunkter?
Svar på tråden Astronomifrågor