Anonym (Blue) skrev 2017-11-08 16:30:34 följande:
Jag har som mål att vara utan facebook i ett år och är snart halvvägs, jag saknar inte att veta sju tusen olika saker om andra människor varenda dag och sjutusen intryck som jag inte väljer själv och flera hundra människor som jag aldrig träffar som aldrig har kontakt med mig förutom att skylta upp om deras liv. Ironiskt nog så hade jag mest kontakt med totala främlingar i olika grupper som jag började chatta med och det var det mest givande. Hur ser nätverket ut för mig nu? Jo, 90% av de "vännerna" på Facebook de brydde sig inte ens att ringa mig, smsa mig, maila mig, fast de hade mina kontaktuppgifter. Jag hörde av mig till vissa men de såg mig inte som värd deras tid om jag är utan Facebook / Snapchat / Instagram etc. Men de 10% som kunde anpassa och respektera mitt val och stötta mina mål, de vande sig att smsa,i början glömde någon av att jag inte hade Messenger men tillslut var alla så vana att ringa och smsa med mig att det var lika naturligt som Messengerchatten. Är jag förvånad? Inte det minsta. För jag har vetat enda sen början att ingen har 500-3000 vänner som alla bryr sig om dig och ställer upp för dig och backar dig i allt, de människor som gör det de ryms att räknas på mina fingrar, man har en bästa vän, inte trettio. Man har kanske 3-5 nära vänner. Och 1-2 av de är extra nära. Så när jag fick bevisat vad jag redan visste blev det bara en oerhörd lättnad att slippa dessa låtsaskontakter som ger mig likes för att det är förväntat av de,inte äkta för fem öre. Jag har varit helt utan vänner vissa perioder när jag märkt att jag bara haft rötägg och falska personer i mitt nätverk. Aldrig ångrat att göra plats för äkta vänskap så mitt råd är gråt inte över människor som inte gråter över dig det är bara tragiskt. Välj glädje. Rensa upp och gör plats för det du önskar ha där istället.
Jag kan nog säga att jag håller med dig till 99%. Det jag inte kan hålla med om riktigt lika mycket är det om att inte "gråta" över folk som inte gör det för mig, de är mina vänner som jag umgåtts med för jämnan. Skulle jag rensa upp så försvinner i stort sett alla förutom EN. Hon bor 50 mil härifrån. Det blir så oerhört svårt att ta bort de vännerna, för då har jag inga kvar. Jag behöver göra mig mer hörd än vad jag gör, även om jag tycker att jag gör det relativt mycket nu ändå. Det är bara tragiskt att man ska behöva känna sig utanför och behöva göra extra mycket bara för att man väljer att gå ifrån ett ställe, just för att dom befinner sig där.
Man gör som man själv vill! Prova!!! Du lever bara en gång! Vill du flytta ut i skogen? Gör det! Trivs du inte i skogen? Flytta igen! Du har INGET att förlora men allt att vinna!