Första förlossning urakutsnitt, hur blev andra?

Mitt snitt var urakut och där jag blev sövd. Valde planerat snitt med de andra två. Det var givet för dom i vården att det skulle vara planerat snitt för dom frågade hur jag själv ville göra.

Jag blev snittad urakut med första. Han fastnade på vägen ut så jag hade gjort största jobbet och var i krystningsskedet. Mycket dramatiskt och jobbigt trots att jag blev sövd. Inför andra barnet som föddes året efter så fick jag bestämma själv. Jag ville göra det som var bäst för barnet och inte ta beslut utifrån min rädsla. Efter många samtal med olika läkare och en bäckenmätning så tog jag beslutet att genomgå en vaginal förlossning.

Det var en fantastisk upplevelse! Och jag bearbetade samtidigt den andra förlossningens trauma. Så jag kunde att jag valde helt rätt. Speciellt för min dotters skull.

Snurrar verllugen i huvudet på mig när jag tänker på förlossningen. Har denna graviditet gått hos både aurorabarnmorska och kurator för att komma till rätta med förra förlossningen men jag förknippar verkligen själva förlossningen med dödsångest. Vill verkligen ha barnet men skulle kunna skippa hela januari, förlossningen och första tiden. Vet att det kanske bästa för barnet är en vaginal förlossning men tror att ett planerat snitt är bäst psykiskt för mig. Så vad väljer man då, att fungera som förälder eller bästa förlossningen för barnet....

Men kanske blir den vaginala förlossningen jättebra och ger dig en bättre erfarenhet som dessutom hjälper dig bearbeta snittet?

Om du inte fungerar som förälder så mår ju inte barnet bra av det heller. Mår du väldigt dåligt nu så bestäm dig för snitt för att kunna släppa detta och njuta av resten av graviditeten lite mer. Om du sedan mognar i beslutet att ändå testa att föda vaginalt så är det ju fritt fram så att säga.

Jag har bara upplevt det omvända, mitt första barn föddes med akut kejsarsnitt pga värksvaghet och stort barn. Nu inför andra förlossningen var jag tidigt inne på att begära planerat snitt då upplevelsen av första förlossningen fortfarande är jobbig att tänka på. Men jag lät mig tyvärr övertalas att testa vaginalt vilket slutade med urakut snitt istället. Så jag borde lyssnat mer på mig själv. Gå på magkänslan är det bästa råd jag kan ge.

Jag säger detsamma, gå på magkänslan! Jag önskar att man lyssnade på sig själv och sin kropp mer än vad gemene man skulle tycka var bäst. Bäst för barnet är inte att mamman är orolig eller stressad över förlossningssätt. Du behöver lugn och ro och kunna få bra start med din bebis. Lycka till vad du än väljer.

Följer gärna denna tråd då jag också fick mitt första med urakut snitt för ca fem månader sen. Hade som ni andra också en rätt traumatisk upplevelse och funderar mycket på hur jag vill ha en eventuell andra förlossning.