• Anonym (TS)

    Varför bosätter man sig där det inte finns jobb?

    Läser rätt ofta i trådar om folk som inte har en ekonomi som går runt och sen är det en eller båda i paret som inte har jobb "för att det inte finns så mycket jobb där de bor".

    Varför bor man där? Är inte möjligheten att försörja sig ett allra första kriterium till var man bosätter sig? Om man bor någonstans för att det är mysigt där men man inte får jobb så måste man ju flytta.

    Och alla måste ju inte bo i Stockholm/Göteborg/Malmö, det finns ju städer i hela landet där det borde finnas jobb även för de med låg utbildning.

  • Svar på tråden Varför bosätter man sig där det inte finns jobb?
  • Anonym (anonym)

    Man bosätter sig knappast på orter där det inte finns arbete utan man bor kvar där man växte upp eller bor kvar trots att industrin slagit igen. Har ens partner arbete så är det ingen fördel att flytta till arbete om inte båda får jobb på den orten.

  • Anonym (anonym)

    När flyttlassen gick på 60-70-talet till städer med varv och olika typer av industrier fanns det fina lediga nya moderna bostäder i miljonprogrammen som byggdes med tanke på de mängder som kom inflyttande.

  • Anonym (mor)
    Tror skrev 2018-01-30 13:54:02 följande:
    Du efterfrågade ju själv bevis?!

    Ja, vissa kanske bryr sig om att en stor grupp lever sina liv på bidrag medan andra jobbar ihop till bidragspengarna. 
    Ursäkta att jag lägger mig i men att leva på "soc"-bidrag måste vara en väldigt knaper och sorglig tillvaro och inget man väljer!? T EX Har man bosatt sig där det inte finns några jobb så tänker jag att man bor ute på vischan? och måste ha bil. En bil som man inte har råd att tanka och som man får köra med sommardäck på vintern. Går den sönder så blir det att ta sms-lån som får gå till Kronofogden.......*typ*?
  • Anonym (mm)
    Anonym (12345) skrev 2018-01-30 16:56:56 följande:

    Att gå på akassa är inte samma sak som att gå på bidrag.


    Jag håller inte med. Skillnaden ligger mer i namnet än i gagnet. Den egna försäkringsdelen i A-kassan kan väl täcka om någon som betalat till någon av de dyrare A-kassorna i trettio år blir arbetslös en månad eller två. Men den täcker en väldigt liten del av vad en längre A-kasseperiod kostar. (Och det mesta kommer inte från A-kasseavgifterna utan från arbetsmarknadsavgiften.)

    Det hela är mycket likt försörjningsstödet. En majoritet betalar till en gemensam pott, varifrån i ena fallet A-kassan och i andra fallet myndigheten, betalar ut till dem som behöver det. I inget av fallen finns något starkt samband mellan hur mycket som sätts in och hur mycket som tas ut (precis som med SGI och barnbidrag). Det behövs ett ynka års arbete och sedan kan man gå på a-kassa under långa perioder. Den som haft hög lön (vilket inte är ovanligt bland manliga industriarbetare) kan uppbära a-kassa (eller föräldrapenning för den delen) som är högre än inkomsten någon som jobbar heltid i ett låglönejobb.

  • Anonym (anonym)
    Anonym (mm) skrev 2018-01-30 17:38:27 följande:

    Jag håller inte med. Skillnaden ligger mer i namnet än i gagnet. Den egna försäkringsdelen i A-kassan kan väl täcka om någon som betalat till någon av de dyrare A-kassorna i trettio år blir arbetslös en månad eller två. Men den täcker en väldigt liten del av vad en längre A-kasseperiod kostar. (Och det mesta kommer inte från A-kasseavgifterna utan från arbetsmarknadsavgiften.)

    Det hela är mycket likt försörjningsstödet. En majoritet betalar till en gemensam pott, varifrån i ena fallet A-kassan och i andra fallet myndigheten, betalar ut till dem som behöver det. I inget av fallen finns något starkt samband mellan hur mycket som sätts in och hur mycket som tas ut (precis som med SGI och barnbidrag). Det behövs ett ynka års arbete och sedan kan man gå på a-kassa under långa perioder. Den som haft hög lön (vilket inte är ovanligt bland manliga industriarbetare) kan uppbära a-kassa (eller föräldrapenning för den delen) som är högre än inkomsten någon som jobbar heltid i ett låglönejobb.


    Nu stämmer det man kan få högsta A-kassan under massor av år eftersom den sjunker gradvis så att ersättningen till slut är drygt 60% snittet för ersättning till långtidsarbetslösa ligger på 10 000 kr före skatt och så lite väljer ingen att leva på frivillgt
  • Anonym (Bea)
    Anonym (mm) skrev 2018-01-30 10:35:06 följande:
    Nej, på landet är det inte så väldigt få. Livsstilen att varva säsongsarbete, a-kassa och arbetsmarknadsåtgärder är vanligare än reguljärt arbete på många småorter. Och där det är vanligt uppfattas det som normalt och inget folk vare sig skäms för eller anstränger sig särskilt för  ta sig ur. Som a-kassesystemet är uppbyggt tar dessa personer inte heller timjobb eller deltidsvik som skulle sabba deras a-kassenivå. Vet personligen flera personer som levt på detta sätt i 20-30 år.
    På MÅNGA snåorter? Var då? Jag är uppväxt i glesbygd och har kvar släkten där och känner inte igen det alls. Vet däremot många som veckopendlar långt för att ha jobb och som bor i husvagn eller hyrda rum under tiden, medan familjen är kvar på hemorten. Det verkar rätt slitigt, men de vill tydligen bo kvar på gamla orten.
  • Anonym (Mimmi)

    Vad syftar denna tråd på ?..jo någon som är rädd om cashen..

  • K grrl

    Men vad är det för nidbild av landsbygden ni har...? Jag bor i extrem glesbygd. Här är det stor brist på kvalificerad arbetskraft. Och brist på annan arbetskraft också. Bland den lägsta arbetslösheten i Sverige. Och så här ser det ut på många platser i denna region. Min makes företag har jättesvårt att rekrytera, kommunen har jättesvårt att rekrytera. Det skriks efter folk inom vård och omsorg, bygg, gräv, transport och mer kvalificerade tjänster. Jag har den senaste månaden fått tre jobberbjudanden i två olika kommuner och blivit ombedd att söka ytterligare två tjänster, samt kallats på intervju som jag avböjde. Jag har läst ansökningar som med all önskvärd tydlighet rör sig om anvisade jobb. Jag vill ställa samma fråga: varför vill folk inte flytta dit jobben finns? För inte fan är det här, i mitt hörn av världen, som det finns arbetslösa. Det är ju brist på dem.

  • Anonym (anonym)
    K grrl skrev 2018-01-30 18:52:23 följande:
    Men vad är det för nidbild av landsbygden ni har...? Jag bor i extrem glesbygd. Här är det stor brist på kvalificerad arbetskraft. Och brist på annan arbetskraft också. Bland den lägsta arbetslösheten i Sverige. Och så här ser det ut på många platser i denna region. Min makes företag har jättesvårt att rekrytera, kommunen har jättesvårt att rekrytera. Det skriks efter folk inom vård och omsorg, bygg, gräv, transport och mer kvalificerade tjänster. Jag har den senaste månaden fått tre jobberbjudanden i två olika kommuner och blivit ombedd att söka ytterligare två tjänster, samt kallats på intervju som jag avböjde. Jag har läst ansökningar som med all önskvärd tydlighet rör sig om anvisade jobb. Jag vill ställa samma fråga: varför vill folk inte flytta dit jobben finns? För inte fan är det här, i mitt hörn av världen, som det finns arbetslösa. Det är ju brist på dem.
    De som bor i städer där de är uppväxta vill sällan flytta till glesbygd pga. brist på det som finns i städer i form av utbudet av allt precis som de uppväxta i glesbygd många gånger har svårt att lämna 
  • K grrl

    Fast i den här tråden målas det upp som att jobben finns i städerna och landsbygden är tärande och full av folk som går på a-kassa och jagar. Det stämmer inte här i alla fall. De enda som är arbetslösa är människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Jag kan inte svära på att det är så överallt, men det är i alla fall så på många orter. Jovisst finns det de som inte vill utbilda sig och som har säsongsjobb mm, men de BEHÖVS ju!

    Vill man jobba får man jobb här. Det gäller även folk som bor i universitetsstäder där det går en på dussinet av folk med spetskompetens. Min poäng är ju att motsatsen faktiskt också gäller...

Svar på tråden Varför bosätter man sig där det inte finns jobb?